Matematik och lärande: Geometri, sannolikhet och statistik

Kurs - grundnivå - 16-30 hp

Översikt

Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Genomgångna kurser: ML231B-Matematik och lärande: Taluppfattning, aritmetik och algebra. Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.

Denna kurs ges som en del av program:

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2019, vår 2018, vår 2017

Annan termin:

Kurskod:
ML233B version 1,4
Engelsk benämning:
Mathematics and Education: Geometry, Probability and Statistics
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
10 oktober 2016
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
16 januari 2017
Ersätter kursplan fastställd:
26 oktober 2015

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Genomgångna kurser: ML231B-Matematik och lärande: Taluppfattning, aritmetik och algebra. Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sina kunskaper om geometri, sannolikhetslära och statistik avseende undervisning i årskurs 4-6.
Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina ämneskunskaper och kunskaper i bedömning för och av varje elevs lärande.

Innehåll

Kursen behandlar problem och begrepp inom geometri, sannolikhetslära och statistik samt problematiserar och tolkar centrala ämnesdidaktiska begrepp. Vidare behandlas olika sätt att planera, genomföra, analysera och reflektera över undervisningsmoment där laborativa moment, olika representationsformer och digitala resurser kan stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.
Vidare behandlas akademisk literacitet dessutom bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Utifrån aktuella kursplaner för skolan, dokumenterar, analyserar, och bedömer studenten elevers kunskapsutveckling utifrån elevarbeten.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
  • identifiera, definiera, resonera med och använda geometriska begrepp och representationsformer
  • redogöra för hur elevers kunskaper om geometriska begrepp och förmåga att föra och följa geometriska resonemang kan utvecklas
  • identifiera, definiera, resonera med och använda relevanta begrepp och representationsformer i statistik och sannolikhetslära
  • redogöra för hur elevers kunskaper om begrepp och förmåga att föra och följa resonemang i statistik och sannolikhetslära kan utvecklas
  • beskriva och diskutera hur undervisning i geometri, statistik och sannolikhetslära kan organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv så att varje elevs lärande, och utveckling och förmåga att bearbeta matematiska problem främjas.
  • omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering av undervisning inom geometri, som inbegriper bedömning av elevers lärande
  • använda digital teknik som verktyg för såväl det egna lärandet som för undervisning inom statistik och sannolikhetslära
  • läsa, värdera och använda vetenskaplig text samt skriva på ett akademiskt sätt

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av arbete med digitala medier, grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer

Prov 1: Skriftlig salstentamen (5 hp)
Written examination (5 hp)
I detta prov examineras mål 1 och 3.

Prov 2: Akademisk text (5 hp)
Academic text (5 hp)
I detta prov examineras mål 2, 5, 6 och 8

Prov 3: Muntlig presentation (5 hp)
Oral presentation (5 hp)
I detta prov examineras mål 4 och 7.

För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs krävs betyget väl godkänt på minst två delprov.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel


Alrø, Helle; Blomhøj, Morten; Skovsmose, Ole, & Skånstrøm, Mikael (2001). Farlige små tal - helt konkret. Nämnaren,(4), 40-46.

Blomhøj, Morten (1994). Ett osynligt kontrakt mellan elever och lärare. Nämnaren, (4), 36-45. Tillgänglig från: http://nbas.ncm.gu.se/node/16647

Boaler, Jo (2011). Elefanten i klassrummet. Att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber (230 s)

Boesen, Jesper (red.) (2006). Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Göteborg: NCM (290 s)

Bråting, Kajsa; Sollervall, Håkan & Stadler, Erika (2013). Geometri för lärare. Lund: Studentlitteratur (148 s)

Dougherty, Barbara J. & Venenciano, Linda C. H. (2007). Measure up for understanding. Teaching Children Mathematics, 13(9), 452-456. Tillgänglig från: http:www.jstor.org/stable/41198995

English, Lyn D. (1991). Young children's combinatoric strategies. Educational Studies in Mathematics, 22 (5), 451-474

Fischbein, Efraim; Nello, M. S., & Marino, M. S. (1991). Factors affecting probabilistic judgements in children and adolescents. Educational Studies in Mathematics, 22(6), 523-249. doi: 10.1007/BF00312714

Grevholm, Barbro (red.) (2012). Lära och undervisa Matematik. Från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedts (320 s)

Khan, Salman. (2014). Probability and statistics [online]. Khanacademy. Tillgänglig från: https://www.khanacademy.org/math/probability

Lehrer, Richard. (2007). Introducing students to data representation and statistics. In J. M. Watson & K. Beswick (Eds.). Mathematics: Essential research, essential practice: Mathematics: Essential research, essential practice (Proceedings of 30th Mathematics Education Research Group of Australasia, Hobart), (pp. 22-41). Adelaide: Merga. Tillgänglig från http:www.merga.net.au/documents/RP152007.pdf

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande 2 (rev) uppl. Lund: Studentlitteratur (146 s)

MacDonald, A. & Lowrie, T. J. (2011). Developing measurement concepts within context: Children's representations of length. Mathematics Education Research Journal, 23(1), 27-42
.
Pettersson, Astrid (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Stockholm: PRIM-gruppen(104 s)
Rystedt, Elisabeth och Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: NCM (72 s)

Skolverket (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket (2011). Diskussionsunderlag till kursplanen i matematik: Ett diskussionsunderlag till kursplanen i matematik i grundskolan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http:www.skolverket.se/publikationer?id=2538

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2608

Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik. Skolverket (40 s). Tillgänglig från http:www.skolverket.se/publikationer?id=2833

Skolverket (2013). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik del 2. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3013

Skolverket (2013). Lärportalen för matematik: Moduler grundskola åk 4-6: Moduler grundskola åk 4-6 [Online]. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http:matematiklyftet.skolverket.se/

Skolverket (2014). Bedömning för lärande i matematik: för årskurs 1-9. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-4-6/bedomningsstod/matematik/for-larande-1.196206

Skolverket:(2012) Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (147 s) www.skolverket.se

Åberg-Bengtsson, Lisbeth (1992). Förstår barn diagram. Nämnaren,(4), 19-23. Tillgänglig från: http:ncm.gu.se/pdf/namnaren/1923_92_4.pdf

Åberg-Bengtsson, Lisbeth (1994). Elevers svårigheter att tolka data i diagram och kartogram. Nämnaren,(3), 32-37. Tillgänglig från: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3237_94_3.pdf

Åberg-Bengtsson, Lisbeth (1999). Att bygga, rita och tolka stapeldiagram. Nämnaren,(2),// 27-32. Tillgänglig från: http:ncm.gu.se/pdf/namnaren/2732_99_2.pdf

Åberg-Bengtsson, Lisbeth. (2000). Att bygga, rita och tolka stapeldiagram. Nämnaren,(3), 24-29. Tillgänglig från: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/2429_00_3.pdf

Härtill kommer 300 sidor litteratur inom matematikdidaktik som väljas från en lista publicerad på It’s learning.

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Kontakt

Mer information om utbildningen


Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Natur-miljö-samhälle