Arkitektur, design och visualitet

Kurskod: BL640G

Institution:

Kultur-språk-medier

Version:

1,1

För studenter antagna vår 2014   vår 2013  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 18 januari 2008.
Denna kursplan (version 1,1) är fastställd 02 april 2013 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 02 april 2013 och ersätter kursplan fastställd 18 januari 2008.

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska, genom att studera äldre såväl som samtida arkitektur, kunna arbeta med innehåll från såväl urban som agrar miljö och därmed utveckla kunskap om bebyggelse och offentliga rum. Vidare syftar kursen till att studenterna ska i sin undervisning kunna arbeta med mural visualitet såsom kyrkomålningar, graffiti samt konstnärlig utsmyckning. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla förståelse rörande designens plats i kultur och samhälle varvid den estetiska dimensionen av arkitektur och design beaktas, liksom frågor om genus, miljö och globalisering.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i lärarexamen med inriktning mot grundskolans senare år, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
I kursen ingår 4 veckor verksamhetsförlagd tid, som utgörs av en sammanhängande period.
Kursen ges termin 8 inom huvudämnet Bild och visuellt lärande.

Förkunskapskrav

Se utbildningsplan.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
• identifiera arkitektur utifrån stil, sammanhang och funktion
• redogöra för byggnaders estetiska betydelse i det offentliga rummet
• beskriva mural visualitet i olika miljöer
• förklara designens betydelse för det vardagliga livet
• arbeta praktiskt med designprocessen

För kursens verksamhetsförlagda del finns särskilda lärandemål angivna i dokumentet ”Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning”(Beslut 2007-04-13).

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Kursens innehåll examineras på följande sätt:
Studenten examineras i grupp på en visuell och muntlig redovisning av vald bebyggelse innehållande historik, funktion och estetiskt värde. Vidare examineras studenten på en individuell praktisk designuppgift där processen betonas och arbetet bedöms från skiss till prototyp. Slutligen examineras studenten på en individuell skriftlig uppgift rörande ungdomar attityder till estetik och design.

Kursens examinationsformer samt kriterierna för godkänd och väl godkänd fastställs av examinator vid kursstarten. God språkbehandling och presentationsform krävs vid redovisningar

Betygskriterier och formerna för bedömning av studenternas prestationer under kursens verksamhetsförlagda del finns angivna i dokumentet ”Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning”(Beslut 2007-04-13)

Studenten äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för verksamhetsförlagd del.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen syftar till att dokumentera och undersöka vald bebyggelse. Vidare syftar kursen till att studenten ska se samband mellan olika historiska miljöer och didaktiskt kunna genomföra arbete med ungdomar. Den esteticerade vardagen problematiseras och diskuteras. Designbegreppet undersöks dels genom egen gestaltning men även genom valda exempel.

En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer, vari bl a ingår arbete på en partnerskola. Kursens arbetsformer, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, fältarbete och praktiskt arbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen genomförs i form av fältdagar och/eller en sammanhängande period.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Andersson, Cecilia (2006) Rådjur och raket: gatukonst som estetisk produktion och kreativ praktik i det offentliga rummet HLS Förlag Stockholm
Gympel, Jan & Ahlström Koch, Katrin (1998). Arkitekturens historia: från antiken till våra dagar. Köln: Könemann
Sommar, Ingrid & Helgeson, Susanne (2012). Köp dig fri! Malmö: Bokförlaget Arena.
Tykesson, Tyke, Magnusson Staaf, B, Hansson, C, Reisnert, Anders, Brunnberg, K (red.) (2001) Guide till Malmös arkitektur Arkitektur Förlag AB (224 s)

Tillkommer c:a 300 s. egenvald litteratur med relevans för studenternas skilda projektarbeten.
Skönlitteratur och film kan tillkomma i samråd med studenterna.

Referenslitteratur
Ahl, Zandra & Olsson, Emma (2002) Svensk smak: myter om den moderna formen Ordfront (185 s)
Broms Wessel, Ola, Tunström, Moa, Bradley, Karin (2005) Bor vi i samma stad? Om stadsutveckling, mångfald och rättvisa Pocky AB ISBN: 9789185011230
Brunnström, Lasse (2010). Svensk designhistoria. Stockholm: Raster förlag. (436 s.)
Caldenby, Claes & Nilsson, Fredrik (red) (2005) Om arkitektur: (ur ett pågående samtal)en antologi Arkitekternas forum för forskning och utveckling (ARKUS) (255 s)
Engfors, Christina (2006) (red) Rum för mening: om plats och ritual i det postmoderna samhället Arkitekturmuseet Stockholm (132 s)
Lundequist, Jerker (1995) Design och produktutveckling : metoder och begrepp Lund: Studentlitteratur. (135 s)
Mollerup, Per (2007) Design att leva med Carlsson
Sommer, (2005) I Made in Malmö Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad, Elanders Berlings AB Malmö (187 s)
Vihma (2003), S Designhistoria : en introduktion, Stockholm: Raster, (217 s)
Vilda idéer och djuplodande analys : om designmetodikens grunder Stockholm : Institutionen för industridesign, Konstfack : Carlsson, (2001), (112 s)

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Huvudämnet Bild och visuellt lärande handlar om kommunikation där det visuella fältet intar en framskjuten ställning. De frågor, tankar och beslut som är förbundna med visuell framställning och läsning innehåller också olika perspektiv på arbetet inom huvudämnet. Valet av material och tekniker är också val av resurser där hållbar utveckling och estetik måste diskuteras. Överväganden och ställningstaganden konstrueras genom utbildningen och människor har olika bakgrund, som speglas i deras val.

Kulturell heterogenitet genomsyrar skola och samhälle och är en naturlig plattform utifrån vilken studier inom huvudämnet tar form. För att kunna förhålla sig till olika läromiljöer kan varken frågor om etnicitet eller genus förbises. Meningsskapande är förknippat med frågor om kulturell bakgrund och genus och kommer i huvudämnet till uttryck i val av innehåll i både gestaltande arbeten, textproduktion och det man väljer att lyfta upp av erfarenheter från fältet. Tolkning och analys av visuell kultur såsom den framträder i vår vardag kommer att följa arbetet inom huvudämnet.

Miljöperspektivet beaktas i kursen genom studier av arkitekturhistoria där val av perspektiv rörande hållbar utveckling diskuteras.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.