Ett undersökande arbetssätt - Reggio Emiliainspirerad pedagogik II

Kurskod: BU106F

Institution:

Barn-unga-samhälle

Version:

1,1

För studenter antagna höst 2012   höst 2010   höst 2009   höst 2008  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 08 april 2008.
Denna kursplan (version 1,1) är fastställd 13 juni 2008 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 01 september 2008 och ersätter kursplan fastställd 08 april 2008.

Utbildningsnivå

Kursbeskrivning

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Förkunskapskrav

Lärandemål

• använda ett problematiserande undersökande arbetssätt utifrån naturvetenskapliga frågor i vid mening,
• diskutera betydelsen av den pedagogiska miljöns utformning samt barns lärande och identitetsskapande,
• använda audiovisuella hjälpmedel som dokumentationsform,
• använda de estetiska ämnena i barnverksamheten,
• initiera och genomföra ett pedagogiskt utvecklingsarbete i barngrupp.
• reflektera över och problematisera kring egna och andras observationer från praktisk förskole-/skolverksamhet.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examinationen sker i form av ett utvecklingsarbete.
Detta arbete redovisas skriftligt och muntligt med dokumentationer som grund samt diskuteras vid ett avslutande seminarium. God språkbehandling i det skriftliga arbetet samt aktivt deltagande i litteraturseminariet är ett krav.


Innehåll eller kursinnehåll

Kursen behandlar den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken. Den pedagogiska miljöns betydelse för barns lärande och identitetsskapande problematiseras och diskuteras. De estetiska ämnena används i eget skapande till viss del och i skapande verksamhet i samband med problemlösande uppgifter i den praktiska verksamheten. Det naturvetenskapliga området utgör en del av kursens ämnesinnehåll. Grunden för och processen vid genomförandet av ett utvecklingsarbete behandlas. Under kursen genomförs och dokumenteras ett utvecklingsarbete i barngrupp.


Arbetsformer

Arbetsformer under kursen utgörs av föreläsningar, praktiska övningar, litteraturseminarium gruppseminarier med och utan handledning, arbetsplatsanknutna uppgifter, utvecklingsarbete samt självstudier.


Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Harlen, Wynne (2001). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen.
Stockholm: Almqvist & Wiksell. 149 s.

Lenz Taguchi, Hillevi & Åberg, Ann. (2005). Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber. 152 s.
Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS Förlag. 83 s.
Thulin, Susanne (2006). Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Acta Wexionensia Nr. 102/2006 Pedagogik. Växjö: Växjö University Press

Vygotskij, L. Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos förlag, 1995. 111 s.
Alt. Reggio Children Project zero (2006). Att göra lärandet synligt- barns lärande individuellt och i grupp. Stockholm: HLS förlag.

Tidskriften Modern Barndom (2003) nr 7. Värdesättas eller utvärderas?- om utvecklingsplaner, portfolio och pedagogisk dokumentation och nr 12 Lärandet – ett oändligt äventyr (2005). Stockholm: Reggio Emiliainstitutet.

Valbara referenser
Abbot, Lesley & Nutbrown, Cathy (2001). Experiencing Reggio Emilia – implications for pre-school provision. Buckingham, Philadelphia: Open University Press.
Carlström, I & Lidholm, LP. Metodik för utvecklingsarbete. Stockholm: Esselte, 1986.

Furness, Karin. (2003). Faktisk Fantasi. Barns språkutveckling genom skapande. Myndigheten för skolutveckling. www.skolutveckling.se. Stockholm: Fritzes kundservice.

Wehner-Goodée, Kristina. (2000). Fånga lärandet- Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika metoder. Stockholm: Liber.

Lagrell, Kerstin (2000). Svenska i utveckling. Introduktion till konsten att hitta på historier. FUMS Rapport nr 15. Växa i skrivande. Om förhållningssätt till de yngre skolbarnens skrivutveckling. Uppsala universitet.
s.
Lindahl, Ingrid (2002). Att lära i mötet mellan estetik och rationalitet-Pedagogers vägledning och barns problemlösning genom bild och form. Malmö: Institutionen för pedagogik . Lärarutbildningen, Malmö högskola. 291 s.

Nordin Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande. Stockholm: Liber. 247 s.

Pramling Samuelsson, Ingrid (1999). Att förstå det lilla barnets värld med videons hjälp. Stockholm: Liber.

Rinaldi, Carlina (2005). In dialogue with Reggio Emilia. New York: Routledge

Rodari, G. Fantasins grammatik. Konsten att hitta historier. Göteborg: Korpen, 1988.

Kopior på texter från litteratur kring utvecklingsarbete och reflekterande praktiker tillkommer.

De studerande väljer även litteratur utifrån sitt aktuella ämnesområdet

Bilaga till kursplan: Malmö högskolas perspektiv
Genus- och etnicitetsperspektiv
I kursen Ett undersökande arbetssätt – Reggio Emiliainspirerad pedagogik behandlas genus- och etnicitetsperspektiven inom det målområde som formuleras:
- Kunna visa fördjupade insikter i betydelsen av den pedagogiska miljöns utformning och barns lärande och identitetsskapande. Under denna målrubrik exemplifieras ett antal forskningsstudier rörande den pedagogiska miljöns betydelse avseende identitetsskapande bland annat i ett genus- och etnicitetsperspektiv.

Inför valet av utvecklingsarbetet i barngrupp diskuteras och problematiseras användandet/ respektive icke användandet av genus- och/eller etnicitetsperspektiv vid valet av upplägg och genomförande av arbetet.

Miljöperspektiv-hållbar utveckling
Utvecklingsarbetet tar sin utgångspunkt i naturvetenskapliga frågor i vid mening. Inom detta kunskapsfält ryms frågor ur miljö- och hållbart samhällsperspektiv. Vid litteraturseminarier behandlas delvis aspekter av vad hållbar utveckling innebär utifrån den aktuella litteraturen.

Inom Reggio Emilia ”pedagogiken” har inflytande- och demokratifrågor ett stort utrymme, viktiga aspekter av hållbar utveckling.



Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.