Folkhälsa; historia och antropologi

Kurskod: FH110A

Institution:

Hälso- och välfärdsstudier: Folkhälsovetenskap

Version:

1

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 22 november 2006.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 01 mars 2007 av Fakultetsstyrelsen/Grundutbildningsnämnden vid Hälsa och Samhälle .
Kursplanen gäller från 01 juli 2007.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursens syfte är att studenten översiktligt skall kunna redogöra för och kritiskt granska folkhälsans historia samt relaterade folkhälsoproblem.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kurs inom Folkhälsovetenskapliga programmet termin 1, folkhälsovetenskap 1-15 hp.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet samt Matematik B.

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall studenten kunna

• redogöra för folkhälsans och folkhälsoarbetets historia och antropologi,
• översiktligt granska folkhälsoarbetets organisation,
• kritiskt granska och värdera kunskap knuten till folkhälsofrågor och folkhälsoarbete i olika epoker,
• diskutera framtida trender och risker för folkhälsan,
• urskilja folksjukdomar och relationen mellan riskfaktorer och hälsa och
• kritiskt granska och värdera kunskap knuten till folkhälsofrågor och folksjukdomar.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examination sker utifrån studenternas kunskaper som bedöms i anslutning till seminarier. Presentation av grupparbete och vid en avslutande individuell tentamen.

Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt i studiehandledning fastställda tider.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen är integrerad och behandlar folkhälsoarbetets och folkhälsovetenskapens historia och idéhistoria samt några socioekonomiska förhållanden. Kursen tar också upp hur sjukdomspanoramat förändrats i olika kulturer över tid och hur dessa problem hanterats. Vidare behandlas olika kulturers syn på hälsa och sjukdom, och traditionella kulturers hantering av hälsoproblem. Förändringar i synen på genusrelationer och etnicitet diskuteras samt hur miljöfaktorer påverkat hälsan i olika epoker.
Kursen behandlar de stora folksjukdomarna nationellt men även globalt. Vidare behandlas olika determinanter för folkhälsan som fysiska, psykiska och sociala och livsstilsrelaterade faktorer som alkohol, narkotika, tobak och motion. Dessutom belyses kulturella och socioekonomiska faktorers betydelse för folkhälsan. Kunskap om skillnaden och betydelsen mellan ett salutogent och patogent förhållningssätt vid folkhälsoarbete förmedlas. Vidare meddelas kunskap om folkhälsoarbetets organisation lokalt, nationellt och internationellt. Miljöperspektivet, som förmedlas under kursen, är övergripande, dvs. biopsykosocialt, politiko- och ekonomiskt, vilket också inkluderar perspektiven genus, migration och etnicitet.

Arbetsformer

Kursen bygger på aktivt deltagande och kunskapssökande. Undervisningen bedrivs dels i form av föreläsningar, dels i form av seminarier, grupparbete och handledning. Studiebesök förekommer En del av lärandet är baserat på enskilda studier.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Janzon, Ellis, Engström, Gunnar, Lindström, Martin, Berglund, Göran, Hedblad Bo, Janzon, Lars. Who are the Quitters? A cross sectional study of circumstances associated with women giving up smoking. Scand J Public Health 2004:33:175-182.
Johannisson, Karin. (2005). Den mörka kontinenten. Stockholm: Nordstedt. 341 s.
Naidoo,Jennie & Willis,Jane (2007). Folkhälsa och hälsofrämjande arbete. Studentlitteratur Lund.412 s
Palmblad, Eva & Eriksson, Bengt-Erik (1995). Kropp och politik; hälsoupplysning som samhällsspegel från 30-tal till 90-tal. Stockholm. Carlssons förlag. 160 s
Pellmer, Kristina och Wramner, Bengt (2007). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber. 264 s.
Sachs, Lisbeth (2002). Från magi till bioteknik: medicinsk antropologi i molekylärbiologins tidevarv. Lund: Studentlitteratur. 197 s.
Vetenskapliga artiklar tillkommer.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva delkursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Återkopplingen görs skriftligt på kursens hemsida eller muntligt under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till delkursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på kursens hemsida. Kursvärderingarna är obligatoriska.