Folkhälsa-introduktionskurs

Kurskod: FH110B

Institution:

Hälso- och välfärdsstudier: Folkhälsovetenskap

Version:

1

För studenter antagna höst 2010  

Fastställande

Kursen är inrättad 22 november 2006.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 31 mars 2010 av Fakultetsstyrelsen/Grundutbildningsnämnden vid Hälsa och Samhälle .
Kursplanen gäller från 30 augusti 2010.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursens syfte är att studenten översiktligt skall kunna redogöra för grundläggande folkhälsa samt relaterade folkhälsoproblem och miljöaspekter.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i Folkhälsovetenskapliga programmet termin 1 och är en kurs inom huvudområdet på nivån 1-30 hp.

Förkunskapskrav

Kursens förkunskapskrav är grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 7: Matematik B.

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall studenten kunna
- redogöra för folkhälsans och folkhälsoarbetets historia,
- översiktligt granska folkhälsoarbetets organisation,
- känna till olika teorier om hälsa och hälsans bestämningsfaktorer utifrån individ, grupp, samhälle
- kritiskt granska och värdera kunskap knuten till folkhälsofrågor och folkhälsoarbete,
- diskutera framtida trender och risker för folkhälsan och miljöaspekten
- beskriva relationen mellan riskfaktorer och hälsa, och
- kritiskt granska och värdera kunskap knuten till folkhälsofrågor och miljöaspekten.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examination sker utifrån studenternas kunskaper som bedöms i anslutning till två seminarier. Vid seminarierna redogörs för grupparbete kring folkhälsoarbete och riskfaktorer samt kritiskt tänkande inom folkhälsoarbete och miljö. Kursen avslutas med en individuell tentamen.

Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt i studiehandledning fastställda tider.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen behandlar folkhälsan och folkhälsoarbetets historia utifrån ett kritiskt perspektiv på hälsa förr och nu . Vidare behandlas olika bestämningsfaktorer för folkhälsan som fysiska, psykiska och sociala och livsstilsrelaterade faktorer även alkohol, narkotika, tobak och motion och samspel mellan individ, miljö och samhälle. Dessutom belyses kulturella och socioekonomiska faktorers betydelse för folkhälsan. Kunskap om skillnaden och betydelsen mellan ett salutogent och patogent förhållningssätt vid folkhälsoarbete förmedlas. Vidare meddelas kunskap om folkhälsoarbetets organisation lokalt, nationellt och internationellt. Miljöperspektivet, som förmedlas under kursen, är övergripande,

Arbetsformer

Kursen bygger på aktivt deltagande och kunskapssökande. Undervisningen bedrivs dels i form av föreläsningar, dels i form av seminarier, grupparbete och handledning. Studiebesök förekommer En del av lärandet är baserat på enskilda studier.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

(1991). Folkhälsa: Det svenska projektet från 1900 till 2.a världskriget. Lychnos. Årsbok för idéhistoria och vetenskapshistoria, s. 139-195. Uppsala: Swedish Science Press

Janzon, E, Engström, G, Lindström, M, Berglund, G, Hedblad B, & Janzon, L. Who are the Quitters? A cross sectional study of circumstances associated with women giving up smoking. Scand J Public Health 2004:33:175-182.

Jarlbro G (2004) Hälsokommunikation: en introduktion. Studentlitteratur Lund, 151 s

Naidoo,J & Willis,J (2007). Folkhälsa och hälsofrämjande arbete. Studentlitteratur Lund.412 s

Palmblad, E & Eriksson, B-E. (1995). Kropp och politik; hälsoupplysning som samhällsspegel från 30-tal till 90-tal. Stockholm. Carlssons förlag. 160 s

Pellmer, K och Wramner, B (2007). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber. 264 s.

Rose, G (2008). Rose´s Strategy of Preventive Medicine. Oxford University Press. 171 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer.