Fritidspedagogik: Barndom i förändring

Kurskod: FP211B

Institution:

Barn-unga-samhälle

Version:

1,1

För studenter antagna höst 2011  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 11 mars 2011.
Denna kursplan (version 1,1) är fastställd 19 augusti 2011 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 01 september 2011 och ersätter kursplan fastställd 27 maj 2011.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om barns livsvillkor och socialisation ur pedagogiska, historiska, sociala och psykologiska perspektiv. Därmed ska studenterna tillägna sig handlingsberedskap att möta det enskilda barnet utifrån dess förutsättningar.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 4 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Förkunskapskrav

Se utbildningsplan.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• använda relevanta teoretiska begrepp för att diskutera barns socialisation och identitetsskapande
• jämföra olika pedagogiska teorier om barn och lärande
• förklara och förstå barns livsvillkor ur ett förändringsperspektiv
• beskriva och diskutera hur pedagogisk verksamhet i en heterogen undervisningsgrupp kan organiseras så att varje barns lärande och utveckling främjas
• redogöra för de estetiska uttrycksformernas betydelse för barns identitetsskapande
• använda estetisk gestaltning som utgångspunkt för reflektion och lärande om barndom samt barns livsvillkor ur historiska, sociala, psykologiska och pedagogiska perspektiv.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Kursen examineras dels genom en individuell skriftlig salstentamen [lärandemål 1, 2, 3, 4 och 5] och dels genom en grupp-presentation i en estetisk uttrycksform [lärandemål 5 och 6].
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.


Innehåll eller kursinnehåll

Kursen behandlar barns livsvillkor, uppfattningar om barndom och syn på barn i såväl ett samtida som historiskt perspektiv. Detta tar sin utgångspunkt i teorier om klass, genus, sexualitet, etnicitet och generation. Ett särskilt fokus läggs vid teorier rörande barns perspektiv samt barns kunskapsutveckling och socialisation. I detta sammanhang tas några av den pedagogiska forskningens huvudriktningar upp, vari inkluderas barndomssociologi och barndomspsykologi.


Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.


Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Arvastasson, Gösta och Ehn, Billy (2007). Kulturnavigering i skolan. Lund: Gleerups. (174 s.).
Axelsson,Thom (2007). Rätt elev i rätt klass. Skola och begåvning och styrning 1910-1950. Akademisk avhandling. Linköping: Linköpings universitet (22 s.).

Barnombudsmannen (2010). Upp till 18 år. Fakta om barn och ungdom. Stockholm: Barnombudsmannen (202 s.).
Forsell, Anna (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. (Valda delar, ca 100 s.).

Haglund, Björn (2009). ’Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid ›afterschool-programs› och fritidshem’. Pedagogisk Forskning i Sverige 2009 årg 14 nr 1 s. 22–44.
(22 s.).

Harju, Anne & Anne Brita Thoröd (2011). Child poverty in a Scandinavian welfare context – from children’s point of view. Child Indicator research (2011) 4:283-299. (16 s.).
Maria Hedlin (2006). Jämställdhet i skolan – en del av skolan värdegrund. Stockholm: Liber. (128 s.).
Heywood, Colin (2005). Barndomshistoria. Lund: Studentlitteratur, (54 s.).
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. (Valda delar, ca 80 s.).
Kylemark, Mimmi & Winther, Mia (1999). Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap? Itis studiematerial. Delegationen för IT i skolan, Utbildningsdepartementet. (19 s.).

Kåks, Helena (2009). Unga och vuxenblivande i Lindgren, Simon (red.) Ungdomskulturer. Lund: Gleerups. (24 s.).
Lärarförbundet (2011). Lära, leva, utvecklas. Aspekter på fritidspedagogik och lärande. (36 s.)
Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr. 11). (279 s.)

Löf, Camilla (2011). Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen. Akademisk avhandling: Malmö högskola. (20 s.).
Pihlgren, Ann S. (2011). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur. (329 s.).
Sommer, Dion (2009). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa Förlag. (Valda delar, 154 s.)
Utbildningsradions program om Pedagogikens giganter. http://www.ur.se/id/144892


Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.