Fritidspedagogik: Att arbeta med projekt

Kurskod: FP711B

Institution:

Barn-unga-samhälle

Version:

1

För studenter antagna vår 2016   vår 2015   vår 2014  

Fastställande

Kursen är inrättad 11 mars 2011.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 29 juni 2011 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 01 september 2011.

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna utifrån teoretiska modeller och styrplanstexter ska utveckla kunskaper om projekt och projektarbete som modell för samarbete med skola, kultur- och föreningsliv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska tillägna sig beredskap att planera och leda egna projekt för att utveckla fritidshemmets verksamhet.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Förkunskapskrav

Se utbildningsplan.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• utifrån styrdokument samt teoretiska modeller om projekt analysera, problematisera och kritiskt granska olika tillvägagångssätt för hur projekt kan realiseras med utgångspunkt i barns perspektiv samt mångfald och miljö
• identifiera olika typer av fritidsaktiviteter för barn i syfte att verka för att utveckla kontakter med skola, kultur- och föreningsliv
• i samarbete med aktör/verksamhet utanför fritidshemmet genomföra ett utvecklingsarbete i projektform som syftar till att berika barns lärande och utveckling
• analysera, självreflexivt granska och kritiskt förhålla sig till det egna utvecklings-/projektarbetet

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Studenten gör, inom ramen för ett gruppsamarbete, en kartläggning över olika typer av fritidsaktiviteter för barn utanför fritidshemmet. Vidare genomför studenten inom ramen för gruppsamarbetet ett projekt som presenteras muntligt i webform och innefattar såväl kartläggning, planering, dokumentation som utvärdering. I en avslutande individuell och skriftlig uppgift analyserar studenten utifrån teoretiska modeller och perspektiv (mångfald och miljö) det genomförda projektet. Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. [Lärandemål 1, 2, 3 och 4]




Innehåll eller kursinnehåll

Kursen behandlar i huvudsak projekt som arbetsform i fritidshem. I kursen använder studenterna teorier för att genomföra och analysera muntliga och skriftliga presentationer.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.


Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.


Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Jansson, Tomas (2004). Projektledningsmetodik. Lund: Studentlitteratur (valda delar, ca 130 s)

Jönsson, Anders (2009). Lärande bedömning. Lund: Gleerups (valda delar, ca 50 s)

Olofsson Anders & Hult Agneta (2011). Utvärdering och bedömning. Stockholm: Natur & Kultur (ännu ej utkommen)

Svensson, Lennart (2001). Projektarbete: teori och praktik: med sagan om diamanten som sprängdes (2.uppl.). Stockholm: Santérus (valda delar, ca 100 s)

Söderlund, Jonas (2005). Projektledning och projektkompetens. Perspektiv på konkurrenskraft. Stockholm: Liber AB (351 s)

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik, etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber (156 s)

Vetenskapliga, såväl nationella som internationella, artiklar tillkommer. Dessutom kompletterar studenterna självständigt litteraturlistan med den litteratur som är relevant utifrån det projekt de arbetar med (ca 400 s).


Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.