Genusvetenskap I

Kurs - grundnivå - 1-30 hp

Översikt

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Urval:

högskolepoäng 20% betyg 40% högskoleprov 40%

Nim Vaker-Akecatt, genusvetenskap

– Det är en kurs man kan använda sig av och tillämpa direkt. Man lär sig att se mellan raderna och får nya perspektiv på verkligheten. Nim Vaker-Akecatt har läst kursen Genusvetenskap I.

Beskrivning

Kursen ger en introduktion till och grundläggande kunskaper i genusvetenskapliga frågeställningar, hur kvinnligt och manligt skapats och förändrats genom historien. Kursdeltagarna studerar genusskapande processer i arbete, vardagsliv, vetenskap, fiktion, politik och media. Kursen tar upp olika teorier, tankar och frågeställningar om vilken roll etnicitet, sexualitet, nation, religion, klass och ålder spelar.

Innehåll

Genusvetenskap – läs dig in på arbetsmarknaden!

Med genusvetenskap får du redskap att hantera och förstå olika maktordningar, som till exempel genus, klass, ras, sexualitet, och hur dessa samverkar med varandra. En klassiker: vår introduktionskurs (1-30 hp) som utgår från teman som kropp och arbete. Läs mer om den kursen här. En annan populär kurs är ”Från jämställdhet till likabehandling”.

Innehåll  

Delkurs 1: Kropp (10 hp)

Delkursen syftar till att ge perspektiv på kroppen utifrån feministiska perspektiv. Kroppen uppmärksammas särskilt i förhållande till olika maktrelationer, som till exempel sexualitet och prostitution. Efter kursen ska du ha fått kunskap om kroppen ur ett socialt, historiskt och kulturellt perspektiv samt fått inblick i olika forskningsområden kring kropp och sexualitet (queer-teori, maskulinitetsstudier, postkoloniala studier). Du kommer också ha fått kunskap om grundläggande begrepp inom genusvetenskapen, liksom kännedom om ämnets historia.

Delkurs 2: Hem, rum, plats (10 hp)

Den här delkursen kommer att ge dig grundläggande kunskap om rummets och platsens betydelse för identitetsskapande i feministisk teoribildning. Vi kommer att ta upp och diskutera exempel från både historien och samtid. Kursen ger dig även teoretiska och analytiska verktyg för att förstå hur konkreta och föreställda platser lärs och sätter sig i kroppen som känslor. Efter avslutad kurs har du fått kunskap om hur skilda maktordningar – kön, klass, sexualitet, etnicitet/ras – samverkar genom att innesluta och utesluta enskilda och grupper.

Delkurs 3: Arbete (10 hp)

Den här delkursern ska ge dig grundläggande kunskaper om betydelsen och innebörden av hur arbetets organisering förändrats historiskt medtyngdpunkt på svensk kontext. Teman som vi behandlar är

  • diskriminering,
  • arbetsmarknad
  • globalisering, samt
  • kunskapssamhällets feminisering.

Efter avslutad kurs ska du ha fått kunskap om innebörden av förändringarna i arbetets organisering för enskilda individer och grupper. Du ska även ha grundläggande kunskap om centrala begrepp och teoretiska perspektiv inom fältet för feministisk arbetsforskning.

Vi som är verksamma inom genusvetenskap 2013 är

Monika Edgren, professor. Monika forskar just nu om kön och sexuellt våld i krig och konflikt genom att undersöka framställningen av offer och förövare. Hennes senaste bok, Rum tar plats (2009), behandlar plats i relation till 1970-talets rapportböcker och hur dessa skriver fram kön.

Kristin Järvstad, docent. Kristins pågående forskning handlar om kön, heder och etnicitet i litterära texter från andra världskriget. Hennes senaste bok, Den kluvna kvinnligheten (2008), utforskar kön och kvinnokamp vid sekelskiftet 1900 i relation till frågor som prostitution, sexualitet och äktenskap.

Despina Tzimoula 

Intervjuer

N Vaker-Akech läser genusvetenskap på Malmö högskola
– Det är en typisk kurs alla borde läsa, gärna tidigt i livet, för att lära sig se och ifrågasätta strukturer i samhället, säger Nim.

Vill göra skillnad på arbetsplatserna

Konkreta verktyg för att arbeta med likabehandling var vad som fick Nim Vaker-Akecatt börja plugga genusvetenskap.Nu har hon startat företag och vill göra skillnad ute på arbetsplatserna.

Nim Vaker-Akec läste en kurs i Internationella relationer när hon insåg att det framförallt var maktrelationer hon var intresserad av. Hon startade då en organisation tillsammans med några vänner för att hjälpa företag och myndigheter med likabehandling.

– Ofta pratar man hela dagarna om hur saker inte ska vara, jag ville prova de akademiska kunskaperna i praktiken, säger Nim.

Hon tyckte att hon saknade konkreta verktyg att arbeta med och bestämde sig för att komplettera med utbildningen med genusvetenskap.

– Det är en kurs man kan använda sig av och tillämpa direkt. Man lär sig att se mellan raderna och får nya perspektiv på verkligheten.

På kursen tar de ofta upp dagsaktuella exempel som de sedan teoretiserar. Det har blivit många små aha-upplevelser under kursens gång och hon känner att det påverkar hennes sätt att tänka. Om hon står och väger kan argument från kursen vara det som får henne att tippa över i en fråga.

– Det är en typisk kurs alla borde läsa, gärna tidigt i livet, för att lära sig se och ifrågasätta strukturer i samhället.

Just nu är det företaget som gäller för Nim. Det har varit registrerat i ett och ett halvt år och hon känner att det är det hon vill satsa på i framtiden. De är fortfarande i utvecklingsfasen men har fått bra respons när de presenterat sin idé. Skulle hon välja att söka en anställning tror hon fortfarande att hon hade haft nytta av vad hon lärt sig på kursen och hon planerar att läsa vidare. Så småningom kan hon tänka sig att doktorera och då vill hon ha den dörren öppen.
______________ 

Jag trodde att jag var öppen och fri från normer

Emma  läser genusvetenskap på Malmö högskola.

Emma vill engagera sig politiskt och arbeta med opinionsbildning.

Som feministisk aktivist trodde Emma Lundberg inte hon skulle ha så mycket nytt att lära på en kurs i genusvetenskap.

– Det var en käftsmäll. Man inser hur rotad man är i normerna, säger Emma.

Emma Lundberg läser B-kursen i genusvetenskap på Malmö högskola. Efter journalistexamen från Lunds universitet ville hon prova hur det var att plugga i Malmö.

– Det har varit bra. Det är en stor spridning av vilka som kommer till högskolan. Studenterna har väldigt olika bakgrund. Det är intressant när man pluggar genus, säger Emma.

Hennes intresse för genusfrågor började när hon engagerade sig som feministisk aktivist. Hon har bland annat arbetat ideellt med föreningarna Ladyfest och Malmö feministiska nätverk.

– När jag började läsa genusvetenskap trodde jag att jag skulle kunna allt för jag hade varit aktivist i flera år. Jag trodde att jag var öppen och fri från normer. Det var en käftsmäll. Man inser hur rotad man är i normerna.

På utbildningen har de mycket seminarier och många vill diskutera, både personliga erfarenheter och litteraturen. Utbildningen gör att man börjar reflektera även över sitt privatliv.

– Jag tänker annorlunda idag och har förändrat mitt liv ganska mycket. Jag valde att komma ut som lesbisk och tror att det delvis berodde på genusvetenskapen.

Hon tycker att utbildningen är viktig för att den får en att reflektera över hur man bemöter andra. Som journalist har hon också upplevt det som väldigt meriterande att hon nischat sig och kan ett extra ämne.

I framtiden skulle hon kunna tänka sig att doktorera. Mest känner hon för HBTQ-frågorna.

– Jag vill inte jobba inom ett parti men jag vill engagera mig politiskt och arbeta med opinionsbildning, säger Emma.
____________________________ 

Detta är något jag inte upplevt tidigare

Jenny Lind, 25 år, bosatt i Malmö, läser genusvetenskap vid Malmö högskola och tänker satsa på en akademisk karriär inom ämnet.

– Jag började läsa på lärarlinjen först men kände att det inte passade mig och hoppade av. Sedan började jag på socionomlinjen men upplevde samma sak där. Jag sökte förståelse genom dessa människobehandlande utbildningar men båda är väldigt auktoritära – handlar om att ta makten över människor. 

Nu har Jenny Lind läst genusvetenskap i en termin och känner att hon hittat rätt. Hon tycker att utbildningen är väldigt bra och givande med kompetenta lärare, och att även studenterna är fantastiska – något hon inte upplevt tidigare. Planen är att bli en renodlad genusvetare och så småningom disputera i ämnet.

Jenny Lind 
Jenny Lind satsar på en akademisk karriär inom genusvetenskap.

– Genusvetenskap är intressant genom att man får ett flerdimensionellt maktperspektiv som går att applicera på samhällets många olika fält och kategorier. Och att plugga det är väldigt tillfredsställande. Jag har tidigare haft en känsla och upplevelser som jag inte kunnat sätta ord på, att jag inte förstått helheten, och genusvetenskapen ger verktyg till sammanhanget. Till exempel via de senaste delkurserna där vi diskuterat intersektionella maktanalyser.

Hon tycker att ämnet rent konkret ger henne väldigt mycket ny kunskap, att hon förstår termerna inom genusvetenskap bättre – om aktivism och kvinnokamp men också kampen för att etablera genusvetenskap som ett akademiskt fält.

– Jag ska skriva B-uppsats om tillgänglighet i det offentliga rummet, hur det tar sig uttryck, hur män och kvinnor rör sig olika i det offentliga rummet.

Utbildningen som helhet är en väldigt positiv upplevelse, och det känns att det finns stor kapacitet i huset.

______________________________
Jag blev helt fascinerad!

Irländaren John Woodlock har arbetat som flygplanselektriker i tjugo år varav sju i irländska flygvapnet, är 38 år och har läst genusvetenskap i ett halvår.

John Woodlock
John Woodlock blev fascinerad av genusvetenskap efter att ha jobbat länge i en mansdominerad bransch.

– Jag var trött på jobbet inom den flygtekniska världen, hade sett för mycket av svågerpolitik och maktstrukturer i en gammalmodig och mansdominerad bransch. Från början tänkte jag läsa arbetsvetenskap, men bytte till mångfaldsstudier med genusvetenskap som huvudämne när vi började diskutera genusperspektiv – jag blev helt fascinerad!

Han är uppvuxen på Irland, flyttade till Sverige 1997, har svensk sambo, två barn, och ser livet som en resa – det finns möjlighet att stanna upp och göra något helt annat.

Han tycker att han har lärt sig väldigt mycket bara på ett halvår, att han ser saker annorlunda, det började redan första veckan – en sorts legitimitet till hans egna tankar. John Woodlock har inte riktigt kommit fram till hur han ska använda sig av ämnet – men funderar på att utbilda sig till journalist. Han kan också tänka sig att arbeta med jämställdhetsarbete och diskriminering.

– Om inte annat är det viktigt när man tänker på vilka signaler man sänder ut till sina barn. Det handlar inte bara om genusämnen utan om social kategorisering. Jag nådde till en punkt i mitt arbetsliv när jag kände att det inte var OK längre, att jag var tvungen att utvecklas och få ett bredare perspektiv. Man ställer sällan frågor, och är väldigt påverkad av sin omgivning och av samhället – ingen tjänar på patriarkatet.

John Woodlock tycker det är intressant att jämföra Irland och Sverige, betonar att han troligen är en mycket mer jämställd man i Sverige än han var på Irland, men framhåller samtidigt sin mamma som en stark förebild.

– Arbetarklasskvinnorna under efterkrigstiden var gjorda av stål. En annan förebild är den irländska politikern Countess Markiewicz, revolutionär och socialist och en av världens första kvinnliga ministrar, redan 1919. 
______________________ 

Många kanske tror att genusvetenskap är ett smalt ämne, men det är tvärtom.

Tali da Silva bor i Malmö, har gått journalistlinjen vid Skurups folkhögskola, arbetar som nöjesredaktör på tidningen City och avslutade B-kursen i genusvetenskap i januari 2010. Hon har även läst modets idéhistoria vid Lunds universitet.

– Jag har alltid tänkt att jag skulle läsa genusvetenskap, jag kände att jag ville plugga mer, men det har inte blivit av förrän nu. Det är ett viktigt ämne och jag ville läsa det både för min egen del, men också för att bli bättre i mitt yrke. Det är uppenbart att kvinnor och män behandlas olika, att det finns en maktstruktur, och jag vill lära mig mer och mer.

Talida da silvia har läst genusvetenskap

Tali da Silva har läst genusvetenskap på Malmö högskola och arbetar nu som journalist.
Tali Da Silva tycker att kursen har fått henne att öppna ögonen ännu mer, att den verkligen ger henne koll på maktstrukturen, vilket är ett måste för att kunna göra motstånd, att mobilisera en förvandling. Och hon tycker om Malmö högskola eftersom det är ett lite yngre lärosäte än Lund: ”Man får känslan av att den är som själva staden, att det är en större blandning av folk”.


– En sak som förvånat mig positivt är att jag har fått lära mig saker jag inte trodde ingick i genusvetenskapsämnet, som t.ex en lång rad olika teoretiker. Många kanske tror att genusvetenskap är ett smalt ämne, men det är tvärtom. Det är väldigt brett och ingår i en massa sammanhang och system över hela världen.

Hon läser även Cultural Studies och tycker överlag att queerteori är intressant, t.ex Judith Butler som kartlagt den heterosexuella matrisen. Journalistiskt ser hon kursen som en möjlighet att bli bättre på att porträttera människor på ett fördomsfritt och mer rättvist sätt.

– Att gå ifrån sina förutfattade meningar är svårt. Men genusvetenskap kan ge mig roligare intervjuer och bättre texter.



 

Arbetsliv

Våra kurser ger bred och allmängiltig akademisk kunskap och kompetens som du kan använda i:
• journalistik och opinionsbildning
• implementering av jämställdhets- och mångfaldsplaner
• personal- och rekryteringsarbete
• offentlig förvaltning
• yrkesvägledning
• vård- och omsorgsarbete
• förskola och skola
• utvärdering av offentliga och privata organisationer

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2014, höst 2013, vår 2013

Annan termin:

Kurskod:
GV101S version 4,1
Engelsk benämning:
Gender Studies I
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Genusvetenskap
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma
Inrättandedatum:
15 december 2009
Fastställandedatum:
21 januari 2013
Beslutande instans:
Fakulteten för kultur och samhälle
Gäller från:
21 januari 2013
Ersätter kursplan fastställd:
09 maj 2012

Kursbeskrivning

Kursen som är tvärvetenskapligt upplagd syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper i genusvetenskapliga frågeställningar, teorier och metoder. Kursen introducerar studenten till hur kön skapas och förändras historiskt och inom skilda områden. Genom hela kursen relateras även till maktordningar som klass, etnicitet/ras, sexualitet, maskulinitet. Begrepp som kropp, hem och arbete belyses ur olika kulturella och historiska perspektiv. Som ett spår genom hela kursen löper textanalys i olika former.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

1:a kurs ingående i kandidatexamen i genusvetenskap.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Studenterna skall efter genomgången kurs ha kunskap om och förståelse för
  • ämnets historia och utveckling
  • grundläggande begrepp och teorier
  • forskningsområdena kropp; hem, rum, plats och arbete

Studenterna skall efter genomgången kurs ha förmåga att
  • identifiera, beskriva och diskutera ämnets utveckling
  • identifiera, beskriva och diskutera grundläggande begrepp och teorier
  • identifiera, beskriva och diskutera kunskapsutvecklingen inom forskningsområden som är centrala för genusvetenskapen
  • kritiskt och analytiskt förhålla sig till texter och media i olika former

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examination på de olika delkurserna sker i form av muntliga presentationer (3 hp) och skriftliga uppgifter (7hp).

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Innehåll eller kursinnehåll

Delkurs 1: Kropp (10 hp)
Delkursen syftar till att ge perspektiv på kroppen utifrån feministiska perspektiv. Kroppen uppmärksammas särskilt i förhållande till olika maktrelationer, som till exempel sexualitet och prostitution. Efter kursen skall studenterna ha fått kunskap om kroppen ur ett socialt, historiskt och kulturellt perspektiv samt fått inblick i olika forskningsområden kring kropp och sexualitet (queer-teori, maskulinitetsstudier, postkoloniala studier). Studenten skall också ha erhållit kunskap om grundläggande begrepp inom genusvetenskapen, liksom kännedom om ämnets historia.

Delkurs 2: Hem, rum, plats (10 hp)
Delkursen syftar till att ge grundläggande kunskap om rummets och platsens betydelse för identitetsskapande i feministisk teoribildning. Exempel ges från både historia och samtid. Kursen ger teoretiska och analytiska verktyg för att förstå hur konkreta och föreställda platser lärs och sätter sig i kroppen som känslor. Efter avslutad kurs skall studenterna ha erhållit kunskap om hur skilda maktordningar – kön, klass, sexualitet, etnicitet/ras – samverkar genom att innesluta och utesluta enskilda och grupper. Efter kursen skall studenterna också uppvisa kunskap om skilda teoretiska perspektiv exemplifierade inom forskningsfältet om rum och plats.

Delkurs 3: Arbete (10 hp)
Delkursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om betydelsen och innebörden av hur arbetets organisering förändrats historiskt medtyngdpunkt på svensk kontext. Teman som kursen behandlar är diskriminering, arbetsmarknad och globalisering, samt kunskapssamhällets feminisering. Efter avslutad kurs skall studenterna uppvisa kunskap om innebörden av förändringarna i arbetets organisering för enskilda individer och grupper. Studenterna skall också uppvisa grundläggande kunskap om centrala begrepp och teoretiska perspektiv inom fältet för feministisk arbetsforskning.

Arbetsformer

Föreläsningar
Kursens föreläsningar är tänkta att fungera såväl introducerande, syntetiserande som problematiserande. I föreläsningarna eftersträvas ofta en dialog mellan lärare och student, det är därför av vikt att studenterna kommer väl förberedda till lektionen, till exempel genom att läsa föreskriven litteratur.

Seminarier
Självstudier av texter och i någon mån audiovisuella medier är en viktig del av utbildningen. Stor vikt läggs vid att studenterna tränas att argumentera för sina tolkningar, såväl muntligen som skriftligen. Seminarierna är viktiga för att främja ett reflexivt och självständigt tänkande och betraktas som ett aktivt inlärningstillfälle. För att fylla denna funktion och samtidigt vara en arena för kritiskt tänkande måste alla få komma till tals och pröva sina argument. Lika centralt är att studenterna är aktiva och pålästa vilket ställer höga krav på deras förmåga att planera sin tid och ta ansvar för sina studier. Samtidigt som det krävs att lärarna förmår skapa samtalsrum där alla upplever att de har möjlighet att pröva sina tolkningar.

Basgrupper
Som ett stöd i lärandeprocessen finns de basgrupper som studenterna delas in i varje termin. I dessa kan studenterna i mindre grupper under friare former diskutera tolkningar, knyta an till egna erfarenheter och reflektioner både kring texterna och undervisningen samtidigt som man förbereder sina gruppresentationer inför seminarierna.

Informationssökningsövning på biblioteket är också inlagd i schemat för att studenterna tidigt ska lära sig att söka information och litteratur.

Betygsgrader

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1:

  • Ambjörnsson, Fanny: Vad är queer? (Natur och kultur 2006)
  • Eduards, Maud: Kroppspolitik. Om Moder Svea och andra kvinnor (Atlas Akademi 2007)
  • Gemzöe, Lena: Feminism (Bilda förlag 2002)
  • Lykke, Nina: Genusforskning: en guide till feministisk teori, metodologi och skrift (Liber 2007) (urval)

I övrigt tillkommer annat material på max 400 sidor.

Delkurs 2:

  • Edgren, Monika: Hem tar plats. Ett feministiskt perspektiv på flyttandets politik i 1970-talets sociala rapportböcker (Sekel 2009)
  • Lundberg, Kristian. Yarden (Symposion, 2009).
  • Lykke, Nina: Genusforskning: en guide till feministisk teori, metodologi och skrift (Liber 2007) (urval)
  • Thörn, Catharina: Kvinnans plats(er) - bilder av hemlöshet (Egalité 2004)

I övrigt tillkommer annat material på max 400 sidor.

Delkurs 3:

  • Eduards, Maud: Kroppspolitik. Om Moder Svea och andra kvinnor (Atlas Akademi 2007)
  • Mark, Eva: Jämställdhetens teori och praktik (Lund: Studentlitteratur)
  • Mulinari, Paula: Maktens fantasier och servicearbetets praktik: arbetsvillkor inom hotell- och restaurangbranschen i Malmö (Linköpings universitet 2007)
  • Wikander, Ulla: Kvinnoarbete i Europa 1789-1950. Genus, makt och arbetsdelning (Atlas Akademi 1999 el senare)

I övrigt tillkommer annat material på max 400 sidor.

Kursvärdering

Alla studenter ges vid slutet av kursen möjlighet att kommentera kursen skriftligt och muntligt. En sammanställning av resultatet finns tillgänglig på områdets datornät. Därutöver förekommer möjligheter till skriftlig och muntlig utvärdering efter enskilda delkurser.

Studentinflytande
Studentinflytande utövas genom kursråd.

Kontakt

Mer information om utbildningen

Karin Sjögren, studievägledare
Telefon: 040-66 57289
E-post: karin.sjogren@mah.se

Emilia Frölich, studieadministratör
Telefon: 040-66 57165
E-post: emilia.frolich@mah.se

Kristin Järvstad, kursansvarig
Telefon: 040-66 57198
E-post: kristin.jarvstad@mah.se


Utbildningen ges av Fakulteten för kultur och samhälle på institutionen Globala politiska studier