Genusvetenskap III, 61-90

Kurskod: GV103S

Institution:

Globala politiska studier

Version:

3

För studenter antagna vår 2013  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 26 september 2008.
Denna kursplan (version 3) är fastställd 26 september 2008 av Utbildningsnämnden/kursnämnder vid Kultur och samhälle.
Kursplanen gäller från 19 januari 2009.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska ytterligare fördjupa och bredda sina kunskaper inom det genusvetenskapliga området både innehållsligt och metodmässigt. De ska också utveckla förmågan att självständigt och kritiskt analysera centrala problem och frågeställningar inom ämnesområdet.

Under utbildningen vidareutvecklar studenterna sin förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, särskilt genom skrivandet av ett självständigt arbete, individuellt eller i grupp.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen kan normalt ingå i generell examen på grundnivå.

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: GV102A-Genusvetenskap II.

Lärandemål

För delkurs 1, Att studera mångfald: vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv, gäller följande mål:

• visa fördjupade vetenskapsteoretiska kunskaper om olika förhållningssätt till mångfald i samhälls- och arbetslivet;
• visa fördjupade vetenskapsteoretiska kunskaper om olika förhållningssätt till de roller som olika synsätt på och diskurser om mångfald spelar inom samhälls- och arbetslivet;
• visa fördjupade praktiska kunskaper och färdigheter avseende olika humanistiska och samhällsvetenskapliga metodologier och deras relevans för olika typer av problemställningar och empiriska studier relaterade till mångfald i samhälls- och arbetslivet och
• visa fördjupad förmåga att självständigt reflektera över och argumentera kring den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsprocessen, av specifik relevans för utbildningsprogrammet Mångfaldsstudiers huvudinriktningar (arbetsvetenskap, IMER, genusvetenskap) samt för de fristående huvudområdeskurserna.

För delkurs 2, Intersektionalitet och diskriminering, gäller följande mål

• Visa fördjupad kunskap om innebörden av intersektionalitetsbegreppet och dess användbarhet,
• kunna formulera och kritiskt analysera problemställningar utifrån teoribildning och metodansatser kopplade till intersektionalitetsbegreppet,
• kunna bedöma vilka konsekvenser olika kroppsliga och rumsliga situeringar får utifrån ett maktperspektiv

För delkurs 3, Självständigt vetenskapligt arbete, gäller följande mål

• visa fördjupad kunskap om vetenskapliga metoder och deras relevans för olika typer av källmaterial inom fältet genusvetenskap,
• visa ökad färdighet att formulera och behandla en vetenskaplig frågeställning med koppling till fältet genusvetenskap,
• visa ökad förmåga att kritiskt värdera ett källmaterial,
• kunna uttrycka sig med vetenskapliga begrepp i tal och skrift,
• ha tillägnat sig en ökad förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och värdera vetenskapliga arbeten

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Delkurs 1, Att studera mångfald: vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv:

Första delkursen examineras genom en individuell skriftlig forskningspromemoria (5 hp) samt en muntlig presentation i seminarieform (2,5 hp).

Delkurs 2, Intersektionalitet och diskriminering:

Andra delkursen examineras genom löpande seminarier (2,5 hp), samt en individuell skriftlig inlämningsuppgift (5 hp).

Delkurs 3, Självständigt vetenskapligt arbete:

Tredje delkursen examineras genom att studenten med godkänt resultat har lagt fram och försvarat sin uppsats på ett seminarium och agerat opponent på en annan vid seminariet framlagd uppsats.

För att slutbetyget på kursen ska bli väl godkänt krävs att man fått betyget väl godkänt på minst två av delkurserna varav uppsatskursen skall ingå.

Det ges minst två omtentamenstillfällen för studenter som inte slutfört tentamen med godkänt resultat vid ordinarie tentamenstillfälle. Omtentamen ges i samma examinationsform som vid det ordinarie examenstillfället.


Innehåll eller kursinnehåll

Delkurs 1: Att studera mångfald: vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv (7,5hp)

Kursen syftar till att samla ihop och fördjupa de vetenskapsteoretiska kunskaper och metodologiska färdigheter som studenten har tillägnat sig under sina tidigare studier på kurser inom det flervetenskapliga kandidatprogrammet Mångfaldsstudier: arbetsliv, migration, genus (SGMAG) och inom de fristående kurserna genusvetenskap I och genusvetenskap II. I fokus står såväl humanistiska som samhällsvetenskapliga vetenskapsteorier, metodologier och forskningsprocesser. Studenten ges här möjlighet att fördjupa sina vetenskapsteoretiska kunskaper samt att vidareutveckla sina förmågor att självständigt urskilja, formulera, analysera, tolka och presentera genusvetenskapliga problem.

Delkurs 2: Intersektionalitet och diskriminering (7,5hp)

Syftet är att studenterna tillägnar sig kunskap om intersektionalitetsbegreppets teoretiska hemvist och tillämpbarhet i kritiskt diskrimineringsarbete. De studerande ska även utveckla en kunskap om kroppsliga situeringar och praktiker med exempel i kritisk diskrimineringsforskning.

Delkurs 3: Självständigt vetenskapligt arbete (15hp)

Delkursen innebär att studenten tränas i att på ett systematiskt och vetenskapligt sätt själva producera kunskap. Detta sker genom att studenten


Arbetsformer

Kursen är upplagd som heltidsstudier under en termin och ska ses som en samlad helhet omfattande 30 högskolepoäng. Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar, individuella arbeten, samt avslutas med ett självständigt vetenskapligt arbete. Undervisningen bygger på studentaktivt lärande och kräver självständiga litteraturstudier. Undervisningens arbetsformer förutsätter närvaro och aktivt deltagande från de studerades sida.


Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1: Att studera mångfald: vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv (7,5hp)


• Börjesson, Mats (2003) Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur;
• Davidson, Bo & Runa Patel (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
• Molander, Joakim (2003) Vetenskapsteoretiska grunder. Historia och begrepp. Lund: Studentlitteratur, 2003.

Utöver vad som anges i litteraturlistan kan maximalt ca 250 sidor tillkomma i form av artiklar, texter, fallstudier eller övningsexempel.

Delkurs 2: Intersektionalitet och diskriminering (7,5hp)


• Acker, Joan (2006) “Inequality regimes: Gender, Class, and Race in Organizations” Gender and Society vol. 20, no. 4: 441-464
• Brah, Avtar and Phoenix, Ann (2004) ”Ain't I a woman? Revisiting intersectionality” Journal of International Women's Studies, vol. 5 nr.3:75- 86.
• De los Reyes, Paulina (2007) ”Att segla i motvind. En kvalitativ undersökning om strukturell diskriminering och vardagsrasism inom universitetsvärlden” i Arbetsliv i omvandling 2007:5. http:nile.lub.se/arbarch/aio/2007_05.pdf
• Lykke, Nina (2005) ”Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter” Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005: 7-18
• McCall, Leslie (2005) ”Intersektionalitetens komplexitet” i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 2-3 2005: 31-56
• Tolvhed, Helena (2010) ”Intersektionalitet och historievetenskap”, Scandia. Tidskrift för historisk forskning 2010:1, s59-72
• Vallström, Maria (2010) ”Att göra skillnad. Om migration, arbete och kön i skogsarbetarbyar 1950-1975”, Scandia. Tidskrift för historisk forskning 2010:1, s73-99.

Utöver vad som anges litteraturlistan tillkommer artiklar och annat material om max 400 sidor.

Delkurs 3: Självständigt vetenskapligt arbete (15 hp)


• Litteratur väljs i samråd med handledare.

Kursvärdering

Alla studenter ges vid slutet av kursen möjlighet att kommentera kursen skriftligt eller muntligt. En sammanställning av resultatet görs tillgänglig för studenterna. Därutöver förekommer möjligheter till skriftlig eller muntlig utvärdering efter enskilda delkurser.