grundnivå 1-30 hp

Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap

Sammanfattning

En rad lagar och konventioner tillerkänner personer med funktionsnedsättnings rätt till jämlika villkor som för alla medborgare. Kursen i Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap behandlar olika aspekter inom området och syftar till att ge grundläggande orientering i frågor som rör individ och samhälle.
Kursen är indelad i fyra delkurser som samtliga går på halvfart och är helt nätburna. En delkurs har sitt fokus kring de medicinska aspekterna av funktionsnedsättning och de personliga och sociala konsekvenserna. I en annan delkurs behandlas funktionsnedsättning ur ett historiskt perspektiv. Lagstiftning och rättigheter som möjliggör ett liv som för alla andra ingår också i denna delkurs. Samhällets verksamheter som finns för individen med funktionsnedsättning hanteras i en delkurs. Här är frågor kring etik och brukarinflytande i fokus. Den sista delkursen behandlar forskningsetik och den utsatthet som personer med funktionsnedsättning haft i relation till att vara försöksperson. Här finns också en möjlighet till fördjupning inom egenvalt område genom att en doktorsavhandling inom ämnet bearbetas.
Kursen har getts under många år och kursdeltagare kan vara allt ifrån personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning och funktionshinder, professionella och de som bara är nyfikna på området.
Citat från några kursdeltagare:
Det som gjort mest intryck är att det fortfarande finns en så stor okunskap om funktionshinder. När jag börjar prata om dessa frågor får jag ofta mer oförståelse än kunskap eller engagemang. ”
” Kunskapen/kursen förändrade och stärkte mina kunskaper som jag kan använda inom mitt yrke och andra funktionshinderområde.”
” Diskussioner med kurskamrater har varit väldigt givande. Jag har läst en rad kurser på distans tidigare, och kontakten med andra som läser kan ofta bli lidande. Här kändes det som mer av en gemenskap.”
”Jag har läst några kurser på nätet hittills och jag upplever att det är något som passar mitt liv bäst. Jag jobbar oregelbundet så jag kan inte sitta på skolbänken som förr utan jag kan bara läsa dem tider som jag är ledig och det kan vara morgon ena dagen, eller kväll/natt någon dag senare. Sedan så är det stor tillgång att kunna läsa på en högskola som är många mil ifrån en själv utan att behöva pendla. Så himla bra!”

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Urval:

högskolepoäng 20% betyg 40% högskoleprov 40%

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2017

Kurskod:
HS113B version 1
Engelsk benämning:
Disability and Rehabilitation Science
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
21 februari 2017
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
28 augusti 2017

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs inom huvudområdet handikapp- och rehabiliteringsvetenskap på nivå 1-30, kan ingå i examensfordringarna för kandidatexamen inom handikapp- och rehabiliteringsvetenskap.

Syfte

Syftet med kursen är att studenten förvärvar grundläggande kunskaper om anledningar till funktionsnedsättning och livskonsekvenser för individen. Samhällsorganisationen och välfärdssystemets insatser och stöd behandlas. Kursen innehåller också funktionshinderforskning.

Innehåll

Kursen består av 4 delkurser.

1. Medicinska och sociala perspektiv på funktionsnedsättni, 7,5 hp

Innehåll

I delkursen ges en medicinsk orientering om fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar som uppkommit genom långvarig sjukdom eller skador som är medfödda eller förvärvade. Innehållet fokuserar på omfattande och varaktiga nedsättningar som innebär att personen är i behov av omsorg/vård, stöd och service från samhället. Medicinska, personliga och sociala konsekvenser för viktiga livsområden som följd av funktionsnedsättning diskuteras och flerfunktionsnedsättningar och samsjuklighet lyftes fram. Dessutom innehåller kursen moment i vetenskapligt skrivande som kopplas till inlämningsuppgifterna.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna
1. beskriva fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar,
2. beskriva medicinska och sociala följder av funktionsnedsättningar och reflektera över dessa i ett aktivitets- och delaktighetsperspektiv,
3. redogöra för hur funktionshinder kan förstås i en samhällskontext, och
4. tillämpa grunderna i vetenskapligt skrivande.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av IT-baserad distansutbildning. För att uppnå lärandemål 1-2 studeras inspelade och skrivna föreläsningar, kurslitteraturen och populärvetenskapliga tidskrifter samt utbildningsfilmer. Vid föreläsningarna beskrivs de olika typerna av funktionsnedsättningar, de medicinska och sociala följderna för individen och samsjuklighet och flerfunktionsnedsättning. För lärandemål 1-2 förbereder studenten en översiktlig skriftlig sammanställning över diagnos och funktionsnedsättningar genom att ta del av livsberättelser och andra beskrivningar i skönlitteratur, filmer eller liknande. På lärplattformen presenteras och diskuteras de skriftliga sammanställningar i mindre grupper. Studenten väljer därefter ett avgränsat område inom de vanligaste funktionsnedsättningarna och utvecklar i en skriftlig uppgift de sociala följderna av funktionsnedsättningar för att uppnå lärandemål 2. Lärandemål 3 uppnås genom att studera litteratur om teoretiska modeller om funktionshinder i en samhällskontext. För att uppnå lärandemål 4 tar studenten del av dokument om grunderna för vetenskapligt skrivande. Kunskapen tillämpas sedan i samtliga skriftliga uppgifter.

Bedömningsformer

Lärandemål 1 examineras genom den individuella skriftliga sammanställningen och lärandemål 2 examineras genom ett individuellt skriftligt arbete. Båda de individuella skriftliga inlämningarna publiceras på gemensam forumsida där diskussion äger rum. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att tydliggöra en korrekt bild av olika funktionsnedsättningarna och de viktigaste medicinska och sociala följderna. Lärandemål 3 examineras genom skriftlig individuell inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att uppmärksamma och redogöra för hur de vanligaste funktionsnedsättningarna kan förstås med stöd av teoretiska modeller. Lärandemål 4 examineras genom att studenten via de skriftliga individuella uppgifterna visar sina tillägnade kunskaper om vetenskapligt skrivande som också utgör fokus i bedömningen. Samtliga skriftliga uppgifter utgör underlag för bedömningen. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. För att bli godkänd på kursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela delkursen krävs betyget Väl godkänd på examinationerna som behandlar lärandemål 2 och 3.

2. Historisk och socialpolitisk orientering, 7,5 hp

Innehåll

I delkursen ges en orientering om funktionsnedsättning i ett historiskt perspektiv. Välfärdssamhällets, funktionshinderpolitikens och intresseorganisationernas utveckling och dithörande begrepp belyses. Därutöver diskuteras aktuell lagstiftning och socialrättsliga frågor som rör individens möjligheter och rättigheter i samhället.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna
1. definiera och använda olika begrepp inom funktionshinderområdet,
2. redogöra för levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning ur ett historiskt och välfärdsrelaterat perspektiv,
3. redogöra för offentliga och idéburna organisationer inom funktionshinderområdet, samt samverkan dem emellan ur ett nutida och historiskt perspektiv, och dess inverkan på personer med funktionsnedsättning,
4. redogöra för socialpolitiska och funktionshinderspolitiska riktlinjer, nationella såväl som internationella, och
5. redogöra för aktuell lagstiftning och välfärdsinsatser för personer med funktionsnedsättning.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av IT-baserad distansutbildning. För att uppnå lärandemål 1, 3 och 4 studeras skrivna och inspelade föreläsningar, kurslitteraturen och utbildningsfilmer om begrepp inom funktionshinderområdet samt gesen socialpolitisk orientering om välfärdsstatens nutida riktlinjer och organisering. I föreläsningarna diskuteras även internationella riktlinjer och idéburna organisationer, samt samverkan mellan olika organisationer och dess påverkan på personer med funktionsnedsättning. För att stödja lärandemål 2 studeras dåtida och nutida levnadsberättelser. Lärandemål 5 uppnås genom föreläsningar om lagstiftning och välfärdsinsatser inom funktionshinderområdet. För att stödja lärandemålet genomförs obligatoriska skriftliga seminarier på diskussionsforum kring aktuella lagområden i relation till fallbeskrivningar.

Bedömningsformer

Lärandemål 1, 2 och 4 examineras genom skriftlig individuell uppgift. I fokus för bedömningen är studentens förmåga att korrekt redogöra för begrepp och riktlinjer samt integrera dessa i en socialpolitisk och funktionshinderpolitisk kontext. Fokus på bedömningen ligger dessutom på visad förståelse om levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning utifrån studerade källor. Lärandemål 3 examineras också genom en individuell uppgift. I fokus för bedömningen är studentens förmåga att redogöra för de idéburna organisationerna och dess betydelse för individen och kollektivet. Lärandemål 5 examineras vid en avslutande individuell skriftlig uppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att tolka lagar utifrån individuella fall och att integrera kunskaper om lagar och välfärdsinsatser i individens vardag. Eventuell frånvaro vid obligatoriska skriftliga seminarier kompenseras i samråd med examinator och sker genom ett nytt seminarietillfälle. Samtliga skriftliga uppgifter utgör underlag för bedömningen. För att bli godkänd på kursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela delkursen krävs betyget Väl godkänd på examinationerna som behandlarlärandemål 1, 2, 4 och 5.

3. Samhällsinsatser, rehabilitering och habilitering, 7,5 hp

Innehåll

Fokus i delkursen är samhällets verksamheter avsedda att möta individer med funktionsnedsättning och deras behov av behandling, rehabilitering och habilitering och mötet mellan dessa. Etiska frågor och förutsättningar för brukarinflytande granskas.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna
1. redogöra för rehabiliterings- och habiliteringsverksamheter och samverkan dem emellan,
2. diskutera professionella aktörers insatser och metoder i samband med individens behandling, rehabilitering och habilitering,
3. diskutera aktiv brukar- och anhörigmedverkan och delaktighet i behandling, rehabilitering och habilitering, och
4. redogöra för grundläggande etiska teorier och frågeställningar samt granska egna och andras attityder och förhållningssätt till funktionsnedsättning/funktionshinder.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av IT-baserad distansutbildning. För att uppnå lärandemål 1-4 studeras skrivna och inspelade föreläsningar, kurslitteraturen, utbildningsfilmer och websidor. Som stöd för lärandemål 2 granskas också olika arbetsmetoder för rehabilitering och habilitering i litteratur och via webbaserade sidor där det på den skriftliga uppgiften ges en formativ skriftlig återkoppling. För att uppnå lärandemål 3 förbereds studenten genom att diskutera ett fall i en mindre grupp på lärplattformen, med kamratgranskning som ett avslutande moment.

Bedömningsformer

Lärandemål 1-2 examineras genom skriftlig individuell uppgift. I fokus för bedömningen är studentens förmåga att korrekt föra resonemang kring vilka verksamheter, insatser och metoder som kan vara aktuella. Lärandemål 3 examineras via individuellt skriftligt inlägg och kamratgranskning på lärplattform. Fokus för bedömning av lärandemål 3 är studentens förmåga att konkretisera möjlig medverkan och att diskutera denna medverkan både utifrån brukarens och den anhöriges perspektiv. Lärandemål 4 examineras genom ett skriftligt individuellt reflektionspaper där fokus för bedömningen är förmågan att identifieraattityder och att förklara dessa utifrån etiska teorier. Samtliga skriftliga uppgifter utgör underlag för bedömningen. För att bli godkänd på kursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela delkursen krävs betyget Väl godkänd på examinationerna som behandlar lärandemål 1, 2 och 4.

4. Forskning om funktionshinder, 7,5 hp

Innehåll

Delkursen ger en presentation av svensk handikapp- och rehabiliteringsvetenskaplig forskning. Utgångspunkten är ämnets mång- och tvärvetenskapliga karaktär. Därutöver diskuteras forskningsetiska aspekter och dilemman.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna
1. beskriva funktionshinderforskning,
2. redogöra för ett vetenskapligt arbete inom handikapp- och rehabiliteringsvetenskap,
3. diskutera genus- och etnicitetsaspekter i frågor som rör personer med funktionsnedsättning,
4. beskriva forskningsetik i relation till funktionshinderforskning, och
5. reflektera över den egna kunskapsinhämtningen och behov av ytterligare kunskap inom området.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av IT-baserad distansutbildning. För att uppnå lärandemål 1 studeras kurslitteraturen, tillgängliga föreläsningar och populärvetenskapliga tidskrifter. Studenten väljer därefter en avhandling som läses och bearbetas för att uppnå lärandemål 2. Lärandemål 3 uppnås genom att studera två vetenskapliga artiklar. För att uppnå lärandemål 4 läser och bearbetar studenten ett dokumenterat genomfört forskningsprojekt. Studentens egna tankar och analyser ligger till grund för att uppnå lärandemål 5.

Bedömningsformer

Lärandemål 1 examineras genom att en redogörelse av funktionshinderforskning görs och lärandemål 2 examineras genom att avhandlingen sammanfattas. De båda individuella skriftliga inlämningarna publiceras på gemensam forumsida på lärplattform där diskussion äger rum. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att tydliggöra en bild av olika områden och kluster inom funktionshinderforskningsfältet och på studentens förmåga att påvisa att det huvudsakliga innehållet i en avhandling har uppfattats. Lärandemål 3 och 4 examineras genom skriftlig individuell inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen för lärandemål 3 är studentens förmåga att uppmärksamma och diskutera mångfaldsperspektivet inom fältet och för lärandemål 4 förmågan att beskriva etiska synsätt som har rått och råder vid funktionshinderforskning. Lärandemål 5 examineras genom inlägg på diskussionsforum på lärplattform där fokus i bedömningen utgör studentens besvarande av samtliga frågeställningar. Samtliga skriftliga uppgifter utgör underlag för bedömningen. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela delkursen krävs betyget Väl godkänd på examinationerna som behandlar lärandemål 1 och 4.
För att uppnå betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på minst tre av delkurserna.

Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

1. Medicinska och sociala perspektiv på funktionsnedsättni

Dammert R, (2013) Funktionshinder – vad är det? Om olika skador, sjukdomar och funktionsnedsättningar som till följd av brister i samhället leder till funktionshinder. 11., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik. 160 s.
Danermark B, (2005) Att (åter)erövra samtalet: en bok om hörselskada och kommunikation. Örebro: Läromedia. 60 s.
Dysthe O, Hertzberg F, Hoel T L, (2011) Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 100s
Grundén I, (2005) Att återerövra kroppen: en studie av livet efter en ryggmärgsskada. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. 75 s.
Gudmundsson P, (2016) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten vid hälsa och samhälle. Reviderad inför vårterminen 2017. Utbildningsnämnden. Fakulteten Hälsa och Samhälle
Kroksmark U, (Red.) (2013) Se på mitt sätt: om barn och unga med synnedsättning. Lund: Studentlitteratur. 100 s.
Levi R, Hultling C, (2011). Spinalishandboken: ny kraft för skadad ryggmärg. 1. uppl. Stockholm: Gothia. Kapitel 2 (20 sidor)
Lorentz D, (2013) Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism och aspergers syndrom. Stockholm: Gothia Förlag AB. 104 s
Lundin L, Mellgren Z, (Red.) (2012) Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 150 s.
Möller K, (2005) ICF- om hälsa, miljö och funktionshinder. Finspång: Mo gård. 80 s
Svensson Höstfält S, Söderman L, (2012) Ohälsa hos personer med utvecklingsstörning. Stockholm: Gothia Förlag AB. 155 s
Söder M, (red) (2005) Forskning om funktionshinder problem, utmaningar, möjligheter. Lund: Studentlitteratur. 35 s.
Söderman L, Antonson S, (Red.) (2011) Nya omsorgsboken. 5., [helt omarb., nya] uppl. Malmö: Liber. 100 s.

Den obligatoriska kurslitteraturen kompletteras med vetenskapliga artiklar, UR-filmer, samt aktuella rapporter.

2. Historisk och socialpolitisk orientering

Arvidsson E, (2015) Socialförsäkringsrätt: vid funktionsnedsättning och sjukdom. 2. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning. 140 s.
Brusén P, (2014) Livet en gång till: en ryggmärgsskadad möter svensk handikappolitik. 2. uppl. Malmö: Égalité. 240 s.
Ineland J, Molin M, Sauer L, (2013) Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. 2., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup. 83 s.
Larsson M, Larsson L G, (2016) LSS 2016. Helsingborg: Komlitt. 182 s.
Lindberg L, Grönvik L, (2011) Funktionshinderpolitik: en introduktion. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 183 s.
Lundin L, Mellgren Z, (2012) Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 27 s.

Författningstext och texter från hemsida tillkommer.

3. Samhällsinsatser, rehabilitering och habilitering

Bohlin U, (2009) Habilitering i fokus: en människobehandlande organisation och dess utmaningar. Diss. Lund: Lunds universitet, 2009. Se länk: http://www.lu.se/lup/publication/1366917. 50 s.
Ekholm J, Vahlne Westerhäll L, Bergroth A, Schüldt Ekholm K, (red.) (2015) Rehabiliteringsvetenskap: rehabilitering till arbetslivet i ett flerdisciplinärt perspektiv. 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur. S 21-162. 184 s.
Gullacksen A-K, Hejdedal R M, (2014:1) Delaktighetsmodellen – en väg mot empowerment. Uppföljningsstudier av erfarenheter från Skåne. FOU Välfärd. 2014:1.
http://www.fouvalfard.se/$2/2010-delaktighetsmodellen.pdf 107 s.
Hansson K, Nordmark E, (red.) (2015) Att arbeta med delaktighet inom habilitering. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 188 s.
Henriksen J-O, Vetlesen A J, (2013) Etik i arbete med människor. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 250 s.
Lewin B, (2011) För din skull, för min skull eller för skams skull? Om LSS och bemötande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 136 s.
Lundin L, Mellgren Z, (2012) Psykiska funktionshinder – stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. Lund: Studentlitteratur. 70 s.
Strandberg T, (red.) (2011) Förhållningssätt och möten: arbetsmetoder i social omsorg. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 120 s.

Engelskspråkiga tidskriftsartiklar tillkommer.

4. Forskning om funktionshinder

Ali Z, Fazil Q, Bywaters P, Wallace L, Singh G, (2001) Disability, Ethnicity and Childhood: A critical review of research. Disability & Society, 16 (7), 949-968.
Forskning om funktionshinder pågår, tidsskriftsserie http://www.chr.uu.se/Tidskrift_/
Forsman B, (1997) Forskningsetik - en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 138 s.
Frykman E, (2008) Sockerförsöket. Scandia 2008. 45 s.
Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2007. 33 s. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7803.
Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.
Lindberg L, (2016) Svensk forskning om funktionshinder. Forskningen som haltar. Hörselskadades Riksförbund. Tillhandahålles på kursen. 30 s.
Personuppgiftslag, (1998:204).
Rönnberg J, Classon E, Danermark B, Karlsson T, (2011) Forskning om funktionsnedsättning och funktionshinder 2002-2010. Kartläggning, analys och förslag. FAS. 55 s.
Söder M, (red.) (2005) Forskning om funktionshinder: problem, utmaningar, möjligheter. Lund: Studentlitteratur. 100 s.
Söder M, (2013) Swedish social disability research: a short version of a long story, Scandinavian Journal of Disability Research, 15, 90-107, suppl
Traustadóttir R, Sigurjónsdóttir H B, (2008) The “Mother” behind the Mother: Three Generations of Mothers with Intellectual Disabilities and their Family Support Networks. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 21, 331-340.
Vetenskapsrådet, (2011) Vad är god forskningssed? Vetenskapsrådets rapportserie1:2011//. 131 s

Självvald litteratur om c:a 300 sidor tillkommer.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle på institutionen Socialt arbete Grundutbildning grundnivå.

Mer information om utbildningen

Åsa Nilsson, studieadministratör
Telefon: 040-66 57589

Anmälan

28 augusti 2017 - 03 juni 2018 Flexibel 50% Distans (Malmö) Anmälningskod: mah-75562

Öppen för sen anmälan

Anmäl dig
Detta är en utskrift från Malmö högskolas webbplats edu.mah.se