Fastställande
Kursen är inrättad 15 mars 2007.
Denna kursplan (version 1,3) är fastställd 02 december 2010 av Fakultetsstyrelsen/Grundutbildningsnämnden vid Hälsa och Samhälle .
Kursplanen gäller från 17 januari 2011 och ersätter kursplan fastställd 30 juni 2009.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Kursbeskrivning
Kursen syftar till att studenten utvecklar grundläggande kunskaper och färdigheter i medicinsk antropologi.
Fördjupning i förhållande till examensfordringarna
Fristående kurs.
Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet.
Lärandemål
Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
- diskutera kulturella variationer i förhållningssätt till kropp, sjukdom och hälsa som existerar globalt,
- analysera kulturella aspekter av den västerländska biomedicinska modellen,
- kritiskt diskutera hur samhälle och kultur formar föreställningar om hälsa och sjukdom, och
- analysera specifika medicinska företeelser med hjälp av teoretiska begrepp.
Formerna för att bedöma studenternas prestationer
Bedömningen av studenternas prestationer sker utifrån obligatoriska skriftliga uppgifter, en skriftlig gruppresentation, samt utförandet av en slutlig uppgift på självvalt tema.
Innehåll eller kursinnehåll
Kursen behandlar hur sjukdom och hälsa relaterar till samhälle och kultur. Den innehåller vidare aktuella teoretiska begrepp och perspektiv inom medicinsk antropologi. Studenterna tränar tillämpningen av dessa perspektiv på hälso- och sjukdomsrelaterade företeelser i samhället.
Arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av sessioner som fortlöpande läggs ut på kursplattformen It’s Learning. Målet är att främja självständigt arbete och kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Sessionerna fungerar vägledande inför självständigt arbete med kurslitteraturen. I den skriftliga slutuppgiften ska studenten visa hur tankegångar och teoretiska begrepp från kursen kan användas för analys av ett självvalt tema.
Betygsgrader
Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Det är möjligt att begära ut betyg enligt ECTS.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Beland, M (2003). Kultursjukdomar med högt pris. Läkartidningen 48:3998-4001. 4 s.
Bell, Kirsten (2005): Genital Cutting and Western Discourses on Sexuality. Medical Anthropology Quarterly 19(2):125–148. 24 s.
Bergström, H (2004). Tolkad, konstruerad och/eller observerad: Kön och genus när inte kroppen räcker till. Medicinsk genusforskning - teori- och begreppsutveckling. Stockholm: Vetenskapsrådet. s. 43-49 (7 s)
Berlin, E A and Fowkes, W C (1998). A teaching framwork for cross-cultural health care. In: Understanding and Applying Medical Anthropology. Ed: Peter J. Brown. London: Mayfield Publishing Company. 303-309. 7 s.
Dein, S (2003). Psychogenic death: Individual effects of sorcery and taboo violation. Mental Health, Religion and Culture 6(3):195-202. 8 s.
Finkler, K (1994). Sacred Healing and Biomedicine Compared. Medical Anthropology Quarterly 8(2): 178-197. 20 s.
Hamberg, K (2003). Genusperspektiv relevant för många av läkarutbildningens ämnen. Viktigt att betrakta män och kvinnor med helhetssyn. Läkartidningen 49: 4078:83. 6 s.
Helman, C (2000). Doctor-patient interactions. In: (Helman, C) Culture, Health and Illness. Oxford: Butterworth-Heinemann,. Chapter 5. 79-107. 29 s.
Hesslow, G (1996 [1979]). Definitioner; Sjukdomsbegreppet. I: Medicinsk vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. Kap 7:, s 102-117. 16 s.
Hornborg, A (2003). Självets gränser och fasor i olika kulturer. I: (Red: Garsten, C och Sundman, K). Moderna människor: Antropologiska perspektiv på samtiden. Stockholm: Liber. s 217-248 (13 s.)
Johannisson, K (1990). Sjukdom som kulturell konstruktion. Tvärsnitt, nr 1:26-33. 8 s.
Johannisson, K (2005). När samhället glider isär glider också individen isär. Axess 8:1-9. 9 s.
Johannisson, K (2006). Hur skapas en diagnos? I: (Red: Hallerstedt G). Diagnosens makt. G Göteborg: Daidalos. 29-41. 13 s.
Johnsdotter, S & Essén, B (2007). Förhöjd förekomst av akuta kejsarsnitt bland kvinnor med ursprung i Somalia: Patientens eller vårdens ansvar? Tidskrift for Forskning i Sygdom og Samfund 2007:7. (12 s).
Loseke, D R. (2003). The construction of social life and social problems. In: Thinking about Social Problems. Hawthorne, NY: Aldine de Gruyter. 13-19. 7 s.
Malmquist, J (2004). Sjukdomsföreställningar under 1900-talet: Från kloros och fokalinfektion till elallergi, fibromyalgi och utbrändhet. Läkartidningen 1-2:64-73. 10 s.
Miner, H (1956). Body Ritual among the Nacirema. American Anthropologist 58:503-507. 5 s.
Moerman, D (2002). Healing and medical treatment; The healing process. In: Meaning, Medicine, and the “Placebo Effect”. Cambridge: Cambridge University Press. 9-21. 13 s.
Offiong, Daniel A (1999): Traditional Healers in the Nigerian Health Care Delivery System and the Debate over Integrating Traditional and Scientific Medicine. Anthropological Quarterly 72, 3: 118–130. 13 s.
Radley, A (1995). Illness, the patient and society. In: Making Sense of Illness: The Social Psychology of Health and Disease. London: Sage. 19-35. 16 s.
Rebhun, L A (2004): Culture-Bound Syndromes. In (eds: Ember & Ember): Encyclopedia of Medical Anthropology. Springer. 319-327. 9 s.
Strathern, A and Stewart, P J (1999). Regimens of Treatment: Humoral Systems. In: Curing and Healing: Medical Anthropology in Global Perspective. Durham, N.C.: Carolina Academic Press. 11-34. 23 s.
Thörn, Å (2004). ...bland undanglidande syndrom och tillstånd: Folkhavet brusar av värk, trötthet, oro, huvudvärk, yrsel, magont... Läkartidningen 51-52:4224-4226. 3 s.
Under kursen tillkommer ett antal valfria texter.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs enligt särskilda anvisningar som gäller för Internetbaserad undervisning. Kursvärderingen återkopplas till studenterna via nätet samt till de studenter som läser kursen vid nästkommande kurstillfälle.