Äldrepedagogisk fördjupning

Kurskod: HS154A

Institution:

Socialt arbete

Version:

1,6

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 01 november 2007.
Denna kursplan (version: 1,6) är fastställd 20 juni 2011 av Utbildningsnämnden/kursnämnder vid Forskning Hälsa och Samhälle. Kursplanen gäller från 29 augusti 2011 och ersätter kursplan fastställd 16 december 2010 .

Utbildningsnivå

grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenten tillägnar sig en fördjupad kompetens i socialt arbete med äldre. Studenten skall utveckla en kritisk förståelse av de organisationer, som äldrepedagogen arbetar inom och samverkar med. Vidare syftar den till att studenten skall tillägna sig fördjupade kunskaper i vetenskapsteori och forskningsmetodik.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs på nivå 61-90 hp inom huvudområdet. Kursen kan ingå i en kandidatexamen i socialt arbete.

Förkunskapskrav

Äldrepedagogexamen.

Lärandemål

Kursen består av sex delkurser:

1. Projektmetodik, 10 hp
Efter avslutad kurs skall studenten kunna
1. kritiskt analysera pågående och avslutade förändringsarbeten inom privat och offentlig äldreomsorg utifrån det aktuella kunskapsläget,
2. redogöra för hur projekt leds, initieras, budgeteras, startas, koordineras samt utvärderas, och
3. beskriva olika typer av projekt.

2. Projektledning, 10 hp
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
1. beskriva hur ledarskap uppstår, utövas och reproduceras med avseende på både organisationer och brukare,
2. identifiera det äldrepedagogiska ledarskapets dynamik och dess gränsöverskridande möjligheter,
3. definiera äldrepedagogiskt ledarskap med avseende på brukare och medarbetare, och
4. producera en praktiskt förankrad plan för kommunikation och handledning i äldrepedagogens arbete.

3. Äldreomsorgens organisationsformer, 10 hp
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
1. beskriva och kritiskt analysera den offentliga och den privata äldreomsorgens organisatoriska uppbyggnad,
2. beskriva den tredje sektorns ställning och åtaganden i omsorgen om äldre, och
3. redogöra för det offentliga samtalet om äldreomsorgen såsom det förekommer i media och relatera det till aktuell forskning.

4. Fördjupningskurs, 7,5 hp
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
1. redogöra för aktuella samhällsvetenskapliga teorier om åldrande,
2. analysera centrala resonemang i den aktuella forskningen om sociala nätverk och åldrande,
3. redogöra för aspekter på mötet mellan äldre och professionella aktörer i socialt arbete, och
4. reflektera över betydelsen av egna attityder och ett etiskt förhållningssätt i mötet med äldre människor.

5. Forskningsmetod, 7,5 hp
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna
1. redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp inom det samhällsvetenskapliga forskningsfältet,
2. tillämpa kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder,
3. söka, analysera, värdera och använda information inom det egna kunskapsområdet,
4. utarbeta en plan för examensarbetet, och
5. redogöra för, motivera och tillämpa gällande etiska riktlinjer i forskningsprocessen.

6. Examensarbete, 15 hp
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
1. formulera en vetenskaplig problemställning med relevans för socialt arbete,
2. utifrån vald problemställning välja och redogöra för metodologiska angreppssätt samt redovisa forskningsetiska överväganden,
3. presentera, analysera, tolka och diskutera insamlat material med stöd i samhällsvetenskaplig teori,
4. producera och lägga fram en vetenskaplig text som präglas av vedertagna krav på formalia samt med språkligt godtagbar kvalitet, och
5. diskutera och försvara det egna examensarbetet samt opponera på ett annat arbete.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Bedömningen av studenternas prestationer sker i delkurserna 1-4 utifrån muntliga och skriftliga seminarieuppgifter enskilt eller i grupp samt individuella skriftliga examinationsuppgifter. Planen för kommunikation, samtalsmetodik och handledning i delkurs 2 bedöms dels utifrån en skriftlig rapport, dels utifrån den muntliga redovisningen.

Delkurs 5 examineras dels genom kursens fyra obligatoriska seminarieövningar/datalaborationer dels genom en skriftlig salstentamen. Fokus i bedömningen av studenternas prestationer i delkursen ligger på kunskap om och förmåga att diskutera och praktiskt tillämpa olika metoder för datainsamling. Viktigt är även att studenterna tillgodogör sig kunskap om metodernas vetenskapsteoretiska bas, liksom kunskap om när behov av etiska överväganden föreligger. Studenternas kunskaper om behoven av etiska överväganden säkerställs genom seminarieövning.

Delkurs 6 examineras genom ett skriftligt examensarbete samt uppsatsseminarium med opposition. Examensarbetet får skrivas av högst två personer. De delar som skrivs av respektive student skall vara likvärdiga i omfattning. Det skall framgå vem som är författare till respektive avsnitt.

Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt i studiehandledningen fastställda tider.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen består av sex delkurser:

1. Projektmetodik, 10 hp
Kursen fokuserar projektets roll i förebyggande förändrings- och utvecklingsarbete. Olika typer av projekt presenteras och analyseras med avseende på ansökan, syfte, målgrupp, metod, budget, deltagare, utvecklingen av projektet över tid, eventuella sidoeffekter samt med avseende på det sammanhang där projektet skapats. Olika metoder och perspektiv i samband med utvärdering av projekt belyses.

2. Projektledning, 10 hp
Ett centralt inslag i kursen är studiet av ledarskapets dynamik. Här åsyftas utvecklingen av ett äldrepedagogiskt ledarskap med avseende på brukare såväl som medarbetare. Därutöver betonas ledarskap i äldreomsorgens befintliga organisatoriska kontext. Färdigheter i kommunikation, samtalsmetodik och handledning hör till centrala inslag i ett äldrepedagogiskt ledarskap. Dessa introduceras och sätts in i en praktiskt förankrad kontext.

3. Äldreomsorgens organisationsformer, 10 hp
I kursen behandlas äldreomsorgens organisering. Dessutom presenteras den tredje sektorns villkor och åtaganden inom äldreomsorgssektorn. Beredning och handläggning av och beslutsfattande i olika frågor som berör äldreomsorgen belyses. Debatten om äldreomsorgen i media och aktuell forskning diskuteras.

4. Fördjupningskurs, 7,5 hp
I delkursen diskuteras samhällsvetenskapliga teorier om åldrandet. Dessutom behandlas huvuddragen i den aktuella forskningen inom socialt arbete om anhörigskap, sociala nätverk och åldrandet. Utgångspunkten är teoretiska resonemang, där aspekter på mötet mellan äldre, anhöriga och professionella aktörer i socialt arbete diskuteras.

5. Forskningsmetod, 7,5 hp
I delkursen diskuteras samhällsvetenskapliga metoder och begrepp. En genomgång görs av problemformulering, syfte och frågeställningar samt metod och urval i en kvalitativ respektive en kvantitativ forskningsprocess. Olika datasamlingsmetoder presenteras, t ex enkät, intervju och observation och relateras till analys av data. I delkursen introduceras statistiska metoder. Forskningsetiska principer inom samhällsvetenskaplig forskning diskuteras. Av stor betydelse inom delkursen är den praktiska tillämpningen av olika datainsamlings- och analysmetoder.

6. Examensarbete, 15 hp
Under delkursen skriver studenten en uppsats med utgångspunkt från de kunskaper som utvecklats under föregående delkurser. Examensarbetet skall vara ett självständigt fördjupningsarbete inom ämnesområdet socialt arbete med äldre, och försvaras vid ett seminarium. I delkursen ingår även att studenten skall opponera på ett examensarbete.

Arbetsformer

Det pedagogiska arbetet bygger på studentaktiva arbetsformer. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, enskilda studier samt arbete i grupp. Vid seminarierna diskuteras och analyseras redovisningar eller fallbeskrivningar.

I delkurs 1 ingår en uppgift som bygger på intervjuer. I delkurs 3 ingår en tillämpningsuppgift i form av en plan för kommunikation, samtalsmetodik och handledning. Uppgiften redovisas dels skriftligt, dels muntligt i form av rollspel, videoinspelning, eller andra typer av åskådliga presentationer. I delkurs 5 består arbetsformerna förutom litteraturstudier också av praktiska tillämpningsövningar i grupp (t ex observationsövningar och kvantitativa laborationsövningar). I delkurs 6 skriver studenten ett examensarbete som försvaras vid ett uppsatsseminarium. Examinationsgrundande moment i kursen är obligatoriska.

Av de schemalagda momenten är kursintroduktion, seminarier och redovisningstillfällen obligatoriska i samtliga delkurser.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

1. Projektmetodik

Angelöw, B (2000) Det goda förändringsarbetet. Om individ och organisation i förändring. Lund: Studentlitteratur. 170 s.



Berg, L Björås, G (1996) Utvärdering av hälsofrämjande och förebyggande arbete - en metodbok. Lund: Studentlitteratur. 91 s.



Blomberg, J (2003) Projektorganisationen. Kritiska analyser av projektprat och praktik. Malmö: Liber Ekonomi. 320 s.



Jensen, C, m.fl. (2007) Projektledning i offentlig miljö. Malmö: Liber. 202 s.



Marttala, A, Karlsson, Å (1999). Projektboken. Metod och styrning för lyckade projekt. Lund: Studentlitteratur



Pawson, R & Tilley, N (1997). Realistic evaluation. London: Sage. 235 s.



Östlund, A (2003). Handbok i projektekonomi. Stockholm: Liber förlag. Stockholm: Liber förlag 96 s.

2. Projektledning

Eide, T & Eide, H (2006) Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vård och omsorg. Malmö: Liber. 272 s.



Gjems, L (1997) Handledning i professionsgrupper: ett systematiskt perspektiv på handledning. Lund: Studentlitteratur. 152 s.



Lima, C (2007) Kommunikation, organisation och ledarskap. Malmö: Liber. 162 s av 180 s.



Mlekov K & Widell G (2003) Hur möter vi mångfalden på arbetsplatsen? Lund: Studentlitteratur. 230 s.



Svedberg, L (2003) Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. S. 13-247, 281-384. 337 s. av 403.



Tveiten, S (2003) Yrkesmässig handledning -mer än ord. Lund: Studentlitteratur. 263 s.

3. Äldreomsorgens organisationsformer

Christensen, T m fl (2005) Organisationsteori för offentlig sektor. Malmö: Liber. 186 s.



Forssell, A & Ivarsson Westerberg, A (2007) Organisation från grunden. Malmö: Liber. 237 s.



Hasenfeld, Y (1992) The Nature of Human Service Organizations. I: Hasenfeld, Y (red) (1992) Human Services as Complex Organizations. Newbury Park: Sage. s 3-43. 41 s av 400.



Häggroth, S & Peterson, C-G (1999) Kommunalkunskap. Stockholm: Hjalmarsson & Högberg. 191 s.



Jönson, H (2006) Vårdskandaler i perspektiv: debatter om vanvård, övergrepp och andra missförhållanden inom äldreomsorg. Malmö: Egalité. 267 s.



Olsson, E & Ingvad, B (2006) Organisationer, kvalitet och arbetsmiljö i hemtjänsten under 1990-talet. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 12:1, s 5-16. 12 s.



Socialstyrelsen (2004) Konkurrensutsättningen inom äldreomsorgen. 47 s.



Svedberg, L (2003) Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. s 251-280. 30 s av 403.



Svedberg-Nilsson, K (2000) Marknadens decennium - gränsdragande reformer i den offentliga sektorn under 1990-talet. I: Szebehely, M (red) Välfärd, vård och Omsorg. Stockholm: Kommittén för Välfärdsbokslut. SOU 2000:38. s 225-246. Finns på Web-adress http:www.regeringen.se/propositioner/sou/sou2000.htm. 22 s.



Trydegård, G-B (2000) Tradition, change and variation : past and present trends in public old-age care. Stockholm studies in social work. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan. 207 s.



Wollmesjö, M (2011) Tredje åldrare i äldreomsorgen – ur verksamhetsansvarigas perspektiv. I Gynnerstedt, K. & Wollmesjö, M. Tredje åldern – sociala aspekter och medborgarskap. Malmö: Gleerups. 26 s. av 201 s.

4. Fördjupningskurs

Blackman, T et al. (Eds) (2001) Social care and social exclusion. A comparative study of older people’s care in Europe. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave. 226 p.



Hazan, H (1994) Old age: constructions and deconstructions. Cambridge: Cambridge University Press. 126 P.



Ingvad, B & Olsson, E (1999) Det känslomässiga utbytet och omsorgskvalitet i hemtjänsten. Socialvetenskaplig tidskrift, 6:1, 3-26. 24 s.



Jeppsson Grassman, E. (red.) (2003) Anhörigskapets uttrycksformer. Lund: Studentlitteratur. 221 s.



Krekula, C (2010) Ålderskodning - särskiljande praktiker. I Johansson, S (Red) Omsorg och mångfald. Malmö: Gleerups. 11 s.



Lill, L (2009) Äldreomsorg – om makt, genus, klass och känslor i ett yrke. Malmö: Liber AB. 145 s.



Magnússon, F (2009) Att tala om äldres död – en kulturanalys. Malmö: Liber AB. 89 s.



Olsson, E & Ingvad, B (2001) The emotional climate of care-giving in home care services. Health & Social Care in the Community, Volume 9, Number 6, 454-463, 10 s.



Timonen, V (2008) Ageing societies. A comparative introduction. Maidenhead: Open University Press. 205 s.



Torres, S & Magnússon, F (red.) (2009) Åldrande och invandrarskap. Stockholm: Gleerups. Ca 200 s.



Whitaker, Anna Whitaker, A. (2009) Family involvement in the institutional eldercare context. Towards a new understanding. Journal of Aging Studies, ca 34 s.



Tillkommer valfri avhandling och vetenskapliga artiklar inom kunskapsområdet.

5. Forskningsmetod

Daneback, K. & Månsson, S-A. (2008): Internetforskning i Meeuwisse, A, Swärd, H, Eliasson-Lappalainen, R & Jacobsson, K, Forskningsmetodik för socialvetare, Stockholm: Natur & Kultur (15 s)



Djurfeldt G, Larsson, R & Stjärnhagen, O (2010): Statistisk verktygslåda. Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur (I urval. Ca 200 s)



Forsman, B (1997): Forskningsetik - en introduktion. Lund: Studentlitteratur (138 s)



Robson, C (2002): Real World Research. Oxford: Blackwell publishing (624 s)

6. Examensarbete

Studenten väljer litteratur utifrån sitt examensarbete i samråd med sin handledare.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en kursvärdering genomförs efter varje delkurs slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.