Kriminologi III

Kurskod: HS158A

Institution:

Kriminologi

Version:

1,3

För studenter antagna höst 2012  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 23 november 2007.
Denna kursplan (version 1,3) är fastställd 25 juni 2012 av Fakultetsstyrelsen/Grundutbildningsnämnden vid Hälsa och Samhälle .
Kursplanen gäller från 03 september 2012 och ersätter kursplan fastställd 30 juni 2010.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att öka förmågan hos studenterna att kunna genomföra självständiga kriminologiska analyser med vetenskaplig grund.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Kriminologi 31-60 hp

Lärandemål

Delkurs 1 Kriminologisk teori, 8 hp

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
- analysera och relatera vissa inriktningar inom den klassiska kriminologiska teoribildningen till den tillämpade kriminologin som presenterats i tidigare kurser, och
- diskutera genusproblematiken

Delkurs 2 Kriminologisk analys, 7 hp

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

- Diskutera och reflektera över olika metoders förutsättningar och konsekvenser, och
- Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga dokument

Delkurs 3 Uppsats, 15 hp

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
- Planera och genomföra en mindre vetenskaplig studie
- Presentera den vetenskapliga studien, och
- Kritiska granska och opponera på en annan vetenskaplig studie

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Lärandemålen bedöms genom enskilda skriftliga hemtentamina och salstentamina, samt laborationer avseende delkurs 1 och 2. Delkurs 3 examineras genom försvarande av egen uppsats samt opponerande av annan students uppsats.

Rätt till omtentamen
Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen innehåller 3 delkurser.

Delkurs 1: Kriminologisk teori, 8 hp
Delkursen utgör en fortsättning och fördjupning av vissa klassiska teoretiska riktningar som spelat en betydande roll inom sociologin i allmänhet och kriminologin i synnerhet. Även genusproblematiken behandlas och är integrerad i presentationen av riktningarna.

Delkurs 2. Kriminologisk analys, 7 hp
Delkursen omfattar en fortsättning och fördjupning av tidigare metodkurser. Målsättningen är dels att bredda, fördjupa och utveckla tidigare inhämtade kunskaper om analysmetoder och om hur dessa kommer in i sitt sammanhang, dels att diskutera olika ansatsers/metoders förutsättningar och konsekvenser. Kursen behandlar både kvantitativa och kvalitativa metodologiska tillvägagångssätt.

Delkurs 3: Uppsats, 15 hp
Den avslutande kursen erbjuder ramarna för ett självständigt examensarbete, uppsats om 15 hp. Kursen omfattar att formulera en forskningsbar frågeställning samt att planera och genomföra en mindre vetensaplig undersökning i syfte att belysa frågeställningen. Kursen omfattar även att skriftligt presentera studien samt att kritiskt granska och opponera på en annan uppsats.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och självständigt arbete. Dessutom ingår praktiska tillämpningsövningar som grupparbeten (t ex intervju- och observationsövningar, kvantitativa laborationsövningar) och kunskapsutbyte i seminarieform. Kursens utformning förutsätter ett aktivt deltagande från den enskilde studentens sida. Kursen har internetstöd.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1: Kriminologisk teori

Agnew, R. (1992). Foundations for a general strain theory of crime and delinquency. Criminology, 30: 47-87.



Agnew, R. (2001). Building on the Foundation of General Strain Theory: Specifying the Types of Strain Most Likely to Lead to Crime and Delinquency. Journal of research in crime and delinquency, 38: 319-361.



Akers, R. L. (1998). Social learning and social structure: A general theory of crime and deviance. Boston: Northeastern University Press. Kapitel 3. 40 sidor



Bursik, R. (1988). Social disorganization and theories of crime and delinquency: Problems and

prospects. Criminology, 26: 519-552.



Cohen, L.E., and M. Felson. (1979). Social Change and Crime Rate Trends: A Routine Activity Approach. American Sociological Review 44:588-608.



Cornish D.B. & Clarke R.V. (1986). The Reasoning Criminal: Rational Perspective on Offending.

New York. Springer verlag. Kapitel 1, 7 och 8. 50 sidor



Cornish D. (1993). Theories of Action in Criminology: Learning Theory and rational Choice

Approaches. In Clarke R.V. & Felson M. (eds), Routine Activity and Rational Choice. Advances in

Criminological Theory 5: 351-382.



Felson M. & Boba, R. (2010). Crime and Everyday Life. Fourth Edition. Thousand Oaks. SAGE publications.

Kapitel 1, 2, och 3. 66 s.



Geis G. (2000). On the absence of self-control as the basis for a general theory of crime: A critique. Theoretical Criminology 4: 35-53.



Gottfredson M.R. & Hirschi T. (1990) A General Theory of Crime. Stanford. Stanford University Press. Kapitel 1, 2 och 5. 80 sidor



Hirschi, T. (2002) Causes of delinquency. New Brunswick. Transaction publishers. Introduktion och Kapitel 1 och 2. 45 sidor



Hirschi, T. & Gottfredson M.R. (2000) In defence of self-control. Theoretical Criminology 4: 55-69.



Laub, J. H. & Sampson, R. J. (2003). Shared beginnings, divergent lives. Cambridge MA. Harvard University Press. Kapitel 2, 3 och 10. 70 sidor



Matsueda, R. L. (1988). The current state of differential association theory. Crime and Delinquency, 34:277-306.



Merton, R. K. (1938). Social structure and anomie. American Sociological Review. 3:672-682.



Sampson, R. J. (2006). How does community context matter? Social mechanisms and the explanation

of crime rates. In Wikström P-O & Sampson Robert. J. (eds), The Explanation of Crime: Context,

Mechanisms and Development. Cambridge. Cambridge University Press. 30 sidor



Sampson R.J. & Laub J. H. (1993). Crime in the making. Cambridge MA. Harvard University Press. Kapitel 1 och 10. 35 sidor



Sutherland, E. H. & Cressey, D. R. (1955). Principles of Criminology. Lippincott. Kapitel 4. 10 sidor



Trasler G. (1993). Conscience, Opportunity, Rational Choice and Crime. In Clarke R.V. & Felson M.

(eds), Routine Activity and Rational Choice. Advances in Criminological Theory 5: 305-322.



Wikström P-O (2006). Individuals, Settings and Acts of Crime. Situational Mechanisms and the

Explanation of Crime. In Wikström P-O & Sampson Robert. J. (eds), The Explanation of Crime:

Context, Mechanisms and Development. Cambridge. Cambridge University Press. 50 sidor



Wikström P-O & Trieber K. (2007) The Role of Self-Control in Crime Causation. Beyond Gottfredson and

Hirschi’s General Theory of Crime. European Journal of Criminology 4:237-264.



Wikström, P-O. (in press). Situational Action Theory. In Cullen, F. & Wilcox, P. (Eds.), Encyclopedia of criminological theory. Sage publications. 15 sidor

Delkurs 2. Kriminologisk analys

Djurfeldt, G., Larsson R. & Stjärnhagen, O.(2010) Statistikverktygslåda 1 - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kantitativa metoder. Uppsaga 2. Lund: Studentlitteratur, ca 450 s.



Malterud , K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.



För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.uu.se



Ca 300 sidor vetenskapliga artiklar.



Reerenslitteratur

Djurfeldt, G & Barmark, M (2009) Statistikverktygslåda 2 - multivariant analys. Lund: Studentlitteratur. Ca 300 s.



Edling, C. & Hedström, P. (2003) Kvantitativa metoder. Grundläggande analysmetoder för samhäls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur. Ca 150 s.

Delkurs 3: Uppsats

Val av litteratur sker i samråd med handledare

Kursvärdering

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva delkursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Återkopplingen görs skriftligt på kursens hemsida eller muntligt under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till delkursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på kursens hemsida. Kursvärderingarna är obligatoriska.