Fenomenologisk forskningsmetod,

Kurskod: HS644A

Institution:

Socialt arbete

Version:

1,1

För studenter antagna höst 2012  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 08 mars 2011.
Denna kursplan (version 1,1) är fastställd 02 juli 2012 av Fakultetsstyrelsen/Grundutbildningsnämnden vid Hälsa och Samhälle .
Kursplanen gäller från 03 september 2012 och ersätter kursplan fastställd 08 mars 2011.

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att ge en fenomenologisk forskningsansats, genom att ge kunskaper i fenomenologisk filosofi i relation till fenomenologisk humanvetenskap och kvalitativa metoder.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristeånde kurs.

Förkunskapskrav

Kandidatexamen omfattande minst 180 hp.

Lärandemål

Kursen består av två delkurser:

1. Fenomenologisk forskningsmetod, 7,5 hp
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
1. formulera fenomenologiska frågeställningar, syfte samt intervjufrågor,
2. analyser intervjuer genom att använda fenomenologisk forskningsmetod,
3. analysera de metodiska stegen i fenomenologisk filosofisk metod i relation till de metodiska stegen i fenomenologisk humanvetenskaplig metod, och
4. argumentera för en fenomenologisk förståelse av ett humanvetenskapligt fenomen

2. Fenomenologisk vetenskapsteori, 7,5 hp
1. kritiskt granska andra kvalitativa och kvantitativa metoder utifrån ett fenomenologiskt perspektiv,
2. kritiskt granska vetenskapsteoretiska kriterier utifrån den fenomenologiska ansatsen,
3. redogöra för skillnader mellan olika fenomenologiska metoder samt identifiera fenomenologiska kriterier i relation till den fenomenologiska filosofiska traditionen, och
4. argumentera för den deskriptiva ansatsen i fenomenologisk humanvetenskaplig forskning.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examinationer i delkurs 1 sker i form av individuell skriftlig tentamen och individuella inlämningsuppgifter. Lärandemål 3 och 4 examineras skriftligt i form av individuell tentamen. Lärandemål 1 examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter. Lärandemål 2 examineras i form av skriftliga fenomenologiska analyser på intervjumaterial. Examinationer i delkurs 2 sker i form av individuell skriftlig tentamen. Lärandemål 1, 2, 3 och 4 examineras skriftligt i form av individuell tentamen.

Rätt till omtentamen
Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen består av två delkurser:

1. Fenomenologisk forskningsmetodik, 7,5 hp
Kursens utgångspunkt är att visa sambandet mellan Edmund Husserls fenomenologiska filosofi och Amedeo Giorgis fenomenologiska humanvetenskapliga metod. Kursen ger en grundläggande översikt till fenomenologisk humanvetenskaplig metod från syfte till forskningsresultat. Kursen innehåller också grundläggande kunskaper om de argument som präglar den fenomenologiska ansatsen samt ämnar träna praktiska färdigheter i metodanvändning.

2. Fenomenologisk vetenskapsteori, 7,5 hp
Kursens fokus är riktat på en fördjupning av delkurs 1 och syftar till att utveckla en ansats kring kunskaper kring fenomenologisk filosofi och vetenskapsteori som forskningsmetoden är förankrad i. Kursen ser också till jämförelser med andra kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser. Vetenskapliga och fenomenologiska kriterier ställs gentemot andra fenomenologiska kvalitativa metoder.

Arbetsformer

Undervisning bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, workshops och övningar (inlämningsuppgifter).

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

1. Fenomenologisk forskningsmetodik

Giorgi, A. (2009). Descriptive Phenomenological Method in Psychology: A Modified Husserlian Approach. Pittsburgh, PA: Duquesne University Press. 275 s.



Englander, M (2007). Persistent psychological meaning of early emotional memories. Journal of Phenomenological Psychology, No 2. Vol 38, 181-216.



Englander, M (2012). The interview: data collection in descriptive phenomenological human science research. Journal of Phenomenological Psychology, No. 1, 43, 13-35. 22 pp.



Sokolowski, R (2006). Introduction to phenomenology. Cambridge University Press. 238 pp.

2. Fenomenologisk vetenskapsteori

Giorgi, A. (2010). Phenomenology and the practice of science. Journal of the Society for Existential Analysis, 21:1, 3-22, 19 s.



Giorgi, A. (2006). Concerning variations in the application of the phenomenological method. The Humanistic Psychologist, 34 (4), 305-319. 14 s.



Giorgi, A. (2002). The question of validity in qualitative research. Journal of Phenomenological Psychology, 33:1, 1-18, 18 s.



Giorgi, A. (1992) Description versus interpretation: Competing alternative strategies for qualitative research. Journal of Phenomenological Psychology, 23, 119-135. 16 pp.



Gurwitsch, A (1974). Phenomenology and the theory of science. Northwestern University Press. 272 pp.



Zahavi, D. (2002). Husserl´s phenomenology. Stanford University Press. 178 s.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare ansvarar för att en kursutvärdering genomförs enligt särskilda anvisningar som gäller för nätundervisningen. Kursutvärderingen återkopplas till studenten via nätet.