avancerad nivå 15 hp

Åldrande och socialt arbete

Sammanfattning

I kursen behandlas den socialgerontologiska teoribildningen om människans åldrande. I kursen diskuteras även de demografiska förändringarnas inverkan på åldrandet och äldreomsorg, såväl nationellt som globalt. Även betydelsen av mötet mellan äldre, anhöriga och professionella aktörer i socialt arbete med äldre behandlas. Ett särskilt fokus läggs på betydelsen av informella sociala nätverk för äldre människors livssituation och hälsa. Dessutom diskuteras etiska frågeställningar som är kopplade till åldrande och professionellt arbete inom äldreomsorgen. Slutligen behandlas människans åldrande ur ett genusperspektiv samt hur migration påverkar åldrandeprocessen.

Behörighetskrav

Godkända kurser motsvarande minst 180 högskolepoäng inom det människobehandlande området, inklusive ett examensarbete omfattande minst 15 hp.

Urval:

högskolepoäng 100%

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2017, vår 2017, höst 2016, vår 2016, höst 2015, vår 2015

Kurskod:
HS646A version 1
Engelsk benämning:
Ageing and Social Work
Fördjupningsnivå
A1N
Huvudområden:
Socialt arbete
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Fastställandedatum:
28 augusti 2014
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
19 januari 2015

Förkunskapskrav

Godkända kurser motsvarande minst 180 högskolepoäng inom det människobehandlande området, inklusive ett examensarbete omfattande minst 15 hp.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen är en valbar huvudområdeskurs på avancerad nivå inom såväl socionomprogrammet som masterprogrammet i socialt arbete. Den anordnas även som fristående kurs.

Syfte

Syftet med kursen är att studenten fördjupar sina kunskaper i socialt arbete med äldre människor. Vidare syftar kursen till att studenten utvecklar ett professionellt förhållningssätt i socialt arbete med den aktuella målgruppen.

Innehåll

I kursen behandlas den socialgerontologiska teoribildningen om människans åldrande. I kursen diskuteras även de demografiska förändringarnas inverkan på åldrandet och äldreomsorg, såväl nationellt som globalt. Även betydelsen av mötet mellan äldre, anhöriga och professionella aktörer i socialt arbete med äldre behandlas. Ett särskilt fokus läggs på betydelsen av informella sociala nätverk för äldre människors livssituation och hälsa. Dessutom diskuteras etiska frågeställningar som är kopplade till åldrande och professionellt arbete inom äldreomsorgen. Slutligen behandlas människans åldrande ur ett genusperspektiv samt hur migration påverkar åldrandeprocessen.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna
1. förklara framväxten av såväl den nationella som den internationella äldreomsorgen,
2. redogöra för innebörden av demografiska förändringar och dess påverkan på åldrande och äldreomsorg nationellt och globalt,
3. analysera betydelsen av sociala nätverk för den åldrande människan och vikten av egna attityders påverkan i mötet med äldre,
4. värdera betydelsen av sociala kategorier såsom klass, kön, sexualitet och etnicitet i professionell socialt arbete med äldre,
5. analysera centrala socialgerontologiska teoriers betydelse för det praktiska sociala arbetet med äldre, och
6. värdera vikten av ett etiskt förhållningssätt i arbetet med äldre människor.

Arbetsformer

Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer enskilt och i grupp och innefattar föreläsningar, seminarier och arbete med fallbeskrivningar. Förutom föreläsningar och litteraturseminarier ingår diskussioner av det sociala arbetet med äldre ur olika teoretiska perspektiv. Examinationsgrundande moment i kursen är obligatoriska. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kan kompenseras enligt beslut av examinator.

Bedömningsformer

Lärandemål 1, 2, 4 och 5 examineras genom enskild skriftlig tentamen och lärandemål 3 och 6 genom skriftliga och muntliga uppgifter. Examinationsgrundande seminarier och redovisningstillfällen är obligatoriska. Fokus vid bedömningen av studentens prestationer ligger på förmågan att diskutera teoretiska begrepp samt förmågan att använda dessa begrepp i fältanknutna analyser av fenomen eller verksamheter i socialt arbete.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav inom en period av tre år. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav inom en period av tre år. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel


Dannefer, D. & Phillipson, C. (2010) The SAGE handbook of social gerontology. London: Sage publications. S. 3-111. 108 s.
Broström; M. (2014) Äldre människors föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden. Linköping studies in arts and science. No. 612. 227 s.
Eriksson, L, Nilsson, G & Svensson, L A (red) (2013) Gemenskaper. Socialpedagogiska perspektiv. Göteborg: Daidalos. Inledning samt kap 1, 2, 3, 6, 7. 108 s.
Gubrium, J F & Holstein, J A (2005) Aging and everyday life. s. 1-13,25-113,153-215, 275-328,329-370. 257 s.
Harnett, T (2010) The Trivial Matters. Everyday power in Swedish elder care. Dissertation Series No. 9,2010. Jönköping: School of Health Sciences, Jönköping University. 157 s.
Hazan, H (1994) Old age: constructions and deconstructions. Cambridge: Cambridge University Press. 126 s.
Jakobsson, G (1998) The politics of care for elderly people in Scandinavia. European Journal of Social Work, Vol 1, no. 1, s. 87-93. 7 s.
Johansson, S (2002) Den sociala omsorgens akademisering. Stockholm: Liber AB. 163 s.
Krekula, C (2010) Ålderskodning - särskiljande praktiker. I Johansson, S (Red) Omsorg och mångfald. Malmö: Gleerups. 11 s.
Lill, L (2009) Äldreomsorg – om makt, genus, klass och känslor i ett yrke. Malmö: Liber AB.
145 s.
Magnússon, F, Christensen, J & Liveng, A (red.) (2013) Åldrande och utmaningar i Öresundsregionen. Att arbeta med ældre i Sverige och Danmark. Malmö: Institutionen för socialt arbete, Malmö högskola. Introduktion och kapitel 1, 2, 4, 5. 138 s. www.mah.se/muep/
Olsson, E & Ingvad, B (2001) The emotional climate of care-giving in home care services. Health & Social care in the community, Volume 9, no 6. s. 454-463. 10 s.
Olsson, E, Ingvad, B & Hansson, K (1995) Arbetsorganisation och gruppklimat i hemtjäns¬ten. Socialvetenskaplig tidskrift, 2:3, s. 227-248. 22 s.
Sand, A-B M. (2007). Äldreomsorg: mellan familj och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Introduktion samt kap 1, 2, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12. 146 s.
Sauer, L (2007) Om behovet av att gerontologisera socialarbetarutbildningen. I: Johansson, Stina (red). Social omsorg i socialt arbete. Malmö: Gleerups 263-279, 16 s.
Szebehely, M & Meagher, G. (2013) Marketisation in Nordic eldercare: a research report on legislation, oversight, extent and consequences. Stockholm studies in social work 30. S. 9-21, 241-284. 55 s.
Timonen, V (2008) Ageing societies. A comparative introduction. London: Oxford university press. 197 s.
Tornstam, L (2011) Åldrandets socialpsykologi. Åttonde upplagan. Stockholm: Norstedts. Kapitel 4, 5, 6. 208 s.
Torres, S & Magnússon, F (red.) (2010) Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Malmö: Gleerups. 178 s.
Sand, A-B M. (2007). Äldreomsorg: mellan familj och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Introduktion samt kap 1, 2, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12. 146 s.
Tillkommer en valfri avhandling samt sex valfria vetenskapliga artiklar inom kunskapsområdet. Ca 300 s.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle. .


Provkoder

Kursrapporter

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle på institutionen Socialt arbete Grundutbildning avancerad nivå och Forskning.

Mer information om utbildningen

Germana Di Lorenzo, studieadministratör
Telefon: 040-66 57462
Bengt Ingvad, kursansvarig
Telefon: 040-66 57951

Anmälan

28 augusti 2017 - 03 november 2017 Dagtid 100% Malmö Öppnar för anmälan 15 mars 2017.

16 januari 2017 - 24 mars 2017 Dagtid 100% Lund

Detta är en utskrift från Malmö högskolas webbplats edu.mah.se