Idrottslära I

Kurskod: IF204F

Institution:

Idrottsvetenskap

Version:

1,3

För studenter antagna höst 2012  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 06 mars 2009.
Denna kursplan (version 1,3) är fastställd 26 juni 2012 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 03 september 2012 och ersätter kursplan fastställd 02 juli 2010.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna,utifrån ett ledarskaps- och lärandeperspektiv, ska utveckla medvetenhet om och få en ökad förståelse för mångsidigheten i den fysiska aktiviteten. Kursen syftar vidare till att studenterna ska utveckla den personliga förtrogenheten i rörelseaktiviteter av olika karaktär, varvid betoningen ligger på att planera, organisera, leda och utvärdera olika idrottsliga aktiviteter.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten

• kunna redogöra för begreppet idrottslära och reflektera över detta utifrån erfarenheter av skilda idrotter
• på ett grundläggande sätt kunna generalisera och se principer för likheter och skillnader i den fysiska aktiviteten samt värdera olika former av fysisk aktivitet
• kunna beskriva, värdera, självständigt organisera, utföra, och leda aktiviteter med exempel från friidrott, gymnastik, orientering, kampsport och friluftsliv samt värdera, problematisera och analysera betydelsen av friluftsliv för välbefinnande och för hållbar utveckling
• självständigt kunna hantera nödsituationer i olika idrottsliga situationer

För betyget VG krävs att studenten visar utmärkta teoretiska kunskaper och ett reflekterande förhållningssätt och visar hög grad av personlig praktisk kompetens inom idrottslärans former. Presentationerna karaktäriseras av utmärkt precision.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Den första tentamina sker genom en enskild skriftlig tentamen där studenten övergripande reflekterar över idrottsläran utifrån ett ledarskapsperspektiv och specifikt problematiserar friluftsformen.

Den andra tentamina sker genom att studenterna visar färdigheter i att tillämpa och iscensätta olika idrottsliga aktiviteter utifrån kursens olika perspektiv.

Tredje tentamina sker genom ett säkerhetstest i orientering och simning samt genomförande av en praktisk examination i banläggning.

Den fjärde tentamina sker genom en enskild skriftlig tentamen där studenten reflekterar över gjorda erfarenheter i samband med fältstudier utifrån egen vald organisation, kring idrottens olika praktiker och logiker.

Studenten äger rätt till fyra omtentamenstillfällen.

Innehåll eller kursinnehåll

I kursen diskuteras olika sätt att se på och tolka fysisk aktivitet. Kursen utgår från rörelseaktiviteter ur ett upplevelseperspektiv. Friluftslivet är en naturlig utgångspunkt i kursen för diskussioner om natur och miljöfrågor och den moderna människans förhållande till dessa. Rörelseaktiviteterna, som är av olika karaktär i förhållande till redskap, miljöer, känsla samt antal personer i gruppen, gestaltas bl a genom friidrott, orientering och friluftsliv. Aktiviteterna analyseras utifrån dels aktiviteternas ideologi, i betydelsen idéer, normer och värderingar och dels utifrån praktiken, i betydelsen av specifik metodik, teknik, taktik, säkerhet, krav, regler och ramar. Studenterna arbetar med att planera, organisera och sedan genomföra idrottsaktiviteter, och i samband med detta diskuteras och bearbetas ledarskap.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av teamarbete, introduktioner, föreläsningar fältstudier och nätbaserade kommunikationsmedel. Kursens uppläggning har karaktär av laborativ verksamhet där aktivt deltagande är en förutsättning för utveckling av kunskaper och färdigheter. Undervisningen bedrivs med utgångspunkt från arbete i team där den enskilda studerandes inflytande och ansvarstagande är betydelsefullt. I kursen ingår planering och genomförande av friluftsverksamhet med övernattningar. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. De moment på schemat som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Brügge, Britta. m fl. (´2011). Friluftslivets pedagogik. Stockholm: Liber AB (255s)
Engström, Lars-Magnus (1999). Idrott som social markör. Stockholm: HLS (143s)
Fält, Lars (2003). Friluftsboken. Wahlström & Widstrand. Värnamo. (150 s.)
Junevik, Peter och Yttergren, Lotta (2007). Orienteringsteknik - Att lära ut från grön till gul nivå. Farsta: SISU Idrottsböcker (45s)
Kungl. Skogs-och lantbruksakademiens tidskrift nr 8 (2005). Friluftsliv-Famtid-Folkhälsa finns att hämta på
http://www.svensktfriluftsliv.se/media/Friluftslivframtidfolkhalsa.pdf(090129)(24s)
Maltén, Arne (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur. kap 1-4 (ca 100s)
Pedersen Gurholt, Kirsti (2008). Norwegian friluftsliv and ideals of becoming an “educated man” I Journal of Adventure Education and Outdoor Learning. Vol 8, No 1 June 2008 pp.55-70
Sjödin,Carola m fl. (2001). Lek & Teknik. Ödeshög: Danagård AB (39s)
Svenska Gymnastikförbundet (2007). Metodik och teknik i Matta och Hopp. Malmö: Holmbergs i Malmö AB (82s)
Widlund, Håkan. m fl.(2001). Friidrott för ungdom14-17år. SISU Idrottsböcker. ISBN: 91-88941- (s128-265)

Kompendier artiklar tillkommer om ca 100s

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Etnicitet- och genusperspektivet belyses i föreläsningar, seminarier och laborativa moment där olika idrottsaktiviteter problematiseras utifrån kön och kulturell bakgrund. Miljöperspektivet beaktas särskilt i friluftsformen där miljöfrågor och hållbar utveckling diskuteras i relation till den moderna människans livsstil.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.