Marxistisk litteratur- och kulturanalys

Kurskod: IM220S

Institution:

Konst, kultur och kommunikation

Version:

2

För studenter antagna vår 2013   vår 2012  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 19 maj 2011.
Denna kursplan (version 2) är fastställd 24 november 2011 av Fakultetsstyrelsen/Grundutbildningsnämnden vid Hälsa och Samhälle .
Kursplanen gäller från 16 januari 2012 och ersätter kursplan fastställd 24 augusti 2011.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Syftet med kursen är att studenterna ska skaffa sig en översikt över den marxistiska litteratur- och kulturteorins historia och de centrala vetenskapliga frågeställningarna inom denna tradition – framför allt frågeställningar som berör förhållandet mellan litteratur, kultur, ekonomi och politik.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen kan ingå i en generell kandidatexamen.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten skriftligen kunna redogöra för huvuddragen i den marxistiska litteratur- och kulturteorins historia, med särskilt fokus på hur man inom denna tradition förstått förhållandet mellan litteratur, kultur, ekonomi och politik.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Kursen examineras genom en individuell skriftlig hemtentamen.

Det ges minst två omtentamenstillfällen för studenter som inte slutfört tentamen med godkänt resultat vid ordinarie tentamensperiod. Omtentamen ges i samma examinationsform som vid det ordinarie examinationstillfället.

Innehåll eller kursinnehåll

Inom ramen för en övergripande och översiktlig presentation av traditionens historia ägnas särskild uppmärksamhet åt några av dess mest betydande företrädare, exempelvis Georg Lukács, Antonio Gramsci, Louis Althusser, Raymond Williams och Fredric Jameson.

Arbetsformer

Kursens stomme är en serie föreläsningar. Dessutom läser studenterna, med utgångspunkt i instuderingsfrågor, såväl översiktsverk som originaltexter. Andra viktiga lärandeformer är diskussioner i diskussionsfora och kamratgranskade inlämningsuppgifter. Undervisningen är nätbaserad. Undervisningsspråket är svenska, men kurslitteratur på engelska förekommer.

Betygsgrader

Underkänd eller Godkänd. Det är möjligt att begära ut betyg enligt ECTS.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Adorno, Thodor W, ”Kulturidustri: en återblick”, Litteratursociologi, red. L. Furuland och J. Svedjedal, Lund: Studentlitteratur 1997, s. 91-98.

Amariglio, Jack L, Resnick, Stephen a. och Wolff, Richard D, ”Class, Power and Culture”, Marxism and the Interpretation of Culture, Urbana och Chicago: Univ. of Illinois Press 1988, s. 487-501 (kopierat material).

Benjamin, Walter, ”Konstverket i reproduktionsåldern”, Litteratursociologi, red. L. Furuland och J. Svedjedal, Lund: Studentlitteratur 1997, s. 99-129.

Dowling, William C, Jameson, Althusser, Marx: An Introduction to The Political Unconscious, London: Methuen 1984. (147 s.)

Eagleton, Terry, Criticism and Ideology: A Study in Marxist Literary Theory, London och New York: Verso 2006, s. 44-63.

Ferretter, Luke, Althusser, London och New York: Routledge 2006. (162 s.)

Jameson, Fredric, Postmodernism, or, The Cultural Logic of Late Capitalism, Durham: Duke University Press 1992, s. 1–54 (kap. 1, ”The Cultural Logic of Late Capitalism”).

Lukács, Georg, ”Den unge Werthers lidanden”, Litteratursociologi, red. L. Furuland och J. Svedjedal, Lund: Studentlitteratur 1997, s. 251-266.

Marxist Literary Theory, red. T. Eagleton och D. Milne, Oxford och Cambridge: Blackwell 1996 (utdrag, ca. 100 s.)

The Gramsci Reader: Selected Writings 1926-1935, red, D. Forgacs, New York: New York University Press, s. 56–59, 189–221, 300-311 och 391–402. (utdrag, ca. 50 s.)

Williams, Raymond, ”Bas och överbyggnad i marxistisk kulturteori”, Litteratursociologi, red. L. Furuland och J. Svedjedal, Lund: Studentlitteratur 1997, s 310-326.

Williams, Raymond, Marx och Kulturen, Stockholm: Bonniers 1980, s. 91–96 (kopierat material).

Till detta kommer artiklar, kopierat material etc. omfattande max 250 sidor.

Kursvärdering

Kursen avslutas med en individuell skriftlig kursvärdering utifrån kursens mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling som kursledaren och studenterna gör i anslutning till kursens avslutning.