Internationella relationer II

Kurskod: IR102S

Institution:

Globala politiska studier

Version:

7,1

För studenter antagna vår 2014   höst 2013  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 11 maj 2007.
Denna kursplan (version 7,1) är fastställd 21 december 2012 av Utbildningsnämnden/kursnämnder vid Kultur och samhälle.
Kursplanen gäller från 21 januari 2013 och ersätter kursplan fastställd 07 november 2012.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen bygger vidare på de tidigare förvärvade teoretiska och empiriska kunskaperna från den första terminen. Syftet är att träna och stimulera studenter att tillägna sig en vetenskaplig medvetenhet och en förmåga att applicera samhällsvetenskaplig metod på relevanta problemområden.

Kursen syftar vidare till att studenterna vidgar sin förståelse av internationella system och maktstrukturer i ett historiskt sammanhang.

Förkunskapskrav

Internationella Relationer, 1-30 hp.

Lärandemål

Efter att studenten har genomgått delkurs 1 (Metod i Internationella relationer och B-uppsats), förväntas studenten kunna:

(1) Förklara och använda sig av metodologiska begrepp och tekniker inom ämnet.

(2) Samla in och analysera ämnesrelevant information, samt redovisa detta på ett logiskt och sammanhängande vis.

(3) Identifiera vetenskapliga problem, motivera sina metodologiska val samt utveckla forskningsfrågor med relevans för det akademiska studiet av Internationella Relationer.

(4) På ett kritiskt sätt använda sig av ett material i en akademiskt hållen och strukturerad analys i seminarieuppgifter, förstudien samt B-uppsatsen.

(5) Fullgöra en strukturerad artikelanalys inom ramen för en bibliotekssökning.

Efter att studenten har genomgått delkurs 2 (Det internationella systemets framväxt), förväntas studenten kunna:

(6) Redogöra för hur den internationella ordningen har vuxit fram.

(7) Kritiskt diskutera och analysera vilka slags typer av historiska processer som har haft påverkan på storskaliga förändringar i världspolitiken.

Efter att studenten har genomgått delkurs 3 (Globalisering och regionalisering), förväntas studenten kunna:

(8) Redogöra för hur globala samt regionala aktörer interagerar med det internationella systemet.

(9) Kritiskt diskutera och analysera regionaliserings- och globaliseringsprocesser.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Studenternas prestationer bedöms genom en kombination av skriftliga och muntliga tentamen, inlämningsuppgifter, samt muntliga och skriftliga grupparbeten.

Lärandemål 1, 2, 3 och 4 bedöms genom seminarieexaminationer och B-uppsats.

Lärandemål 5 bedöms genom en strukturerad artikelanalys och en litteratursökningsförteckning.

Lärandemål 6 och 7 bedöms genom en muntlig gruppresentation och en individuell hemtentamen.

Lärandemål 8 och 9 bedöms genom en muntlig gruppresentation och en individuell muntlig examination.

Studenterna ges fortlöpande återkoppling på deras prestationer innan tentamina genom formativa bedömningar av mindre, icke betygsgrundande inlämningsuppgifter, som i vissa fall kan vara grupparbeten.

Student som underkänts på en examination ges möjlighet till två omexaminationer på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att genomgå examination på samma delkurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Examination och omexamination sker enligt de tider som anges i schemat för kursen. Det är studentens ansvar att hålla sig informerad om, när och hur omexamination sker, samt att kontakta institutionen i de fall anmälan till detta krävs.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen består av följande delkurser.

Delkurs 1: Metod i Internationella relationer och B-uppsats (15 hp)
Delkurs 2: Det internationella systemets framväxt (7,5 hp)
Delkurs 3: Globalisering och regionalisering (7,5 hp)

Den första delkursen (15 hp) ges på halvfart och sträcker sig över hela terminen. Den är uppbyggd kring att studenterna ska tillägna sig den grundläggande metodologiska kompetensen för hur man genomför en vetenskaplig förstudie utifrån en viss forskningsfråga. Förstudien utgör sedan grunden till studentens individuella terminsarbete med B-uppsatsen. Delkurs 2 behandlar det internationella systemets ursprung och framväxt, både utifrån ett historiskt och ett begreppsligt ramverk. I delkurs 3 analyseras globalisering och regionalisering och hur kopplingarna mellan dessa båda processer kan se ut.

Delkurs 1 pågår under hela terminen, medan delkurs 2 och 3 ges efter varandra.

Arbetsformer

Undervisning bedrivs i form av föreläsningar och seminarier. Det förväntas att studenter även ägnar sig åt fördjupande självstudier av kurslitteratur samt samarbeten i grupp.

Studenter som inte har presenterat en godkänd uppsats vid kursens slut kan inte garanteras ytterligare handledning.

Föreläsningsspråk är svenska och/eller engelska. Seminarier och examination sker på svenska.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Abu Lughod, Janet L. 1991. Before European Hegemony. The World System A.D.1250-1350. New York: Oxford University Press. (460 s)

Breslin, Shaun, Christopher W. Hughes, Nicola Phillips & Ben Rosamond, (red.). 2002. New Regionalism in the Global Political Economy: Theories and Cases. London: Routledge. (272 s)

Buzan, Barry & Richard Little. 2000. International Systems in World History: Remaking the Study of International Relations. Oxford: Oxford University Press. (452 s)

Halperin, Sandra & Oliver Heath. 2012. Political Research. Methods and Practical Skills, Oxford: Oxford University Press. (440 s)

Held, David & Anthony McGrew. 2007. Globalization Theory. Approaches and Controversies. Cambridge: Polity Press (288 s)

Ytterligare material kan tillkomma I form av artiklar eller annat material.

Kursvärdering

Alla studenter ges möjlighet att vid slutet av kursen ge skriftliga och muntliga kommentarer. En sammanställning av resultatet finns tillgänglig på områdets datornät. Därutöver förekommer möjligheter till skriftlig eller muntlig utvärdering efter enskilda delkurser.

Studentinflytande utövas genom kursråd.