Internationella relationer II

Kurskod: IR102S

Institution:

Globala politiska studier

Version:

2

För studenter antagna vår 2008  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 11 maj 2007.
Denna kursplan (version 2) är fastställd 11 maj 2007 av Områdesstyrelsen/Grundutbildningsnämnd vid Internationell Migration och Etniska Relationer.
Kursplanen gäller från 11 maj 2007 och ersätter kursplan fastställd 11 maj 2007.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Syftet är att studenterna efter genomgången kurs ska ha kunskaper om hur det som idag benämns internationella relationer vuxit fram samt vilken inverkan globaliserings- och regionaliseringsprocesser har på internationella relationer.

Förkunskapskrav

Internationella Relationer, 1-30 hp.

Lärandemål

Kunskaper och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten:

- visa kunskap om och förståelse för framväxten av den nuvarande internationella ordningen;
- visa kunskap om och förståelse för vilka typer av historiska processer som ligger bakom storskaliga världspolitiska förändringar;
- visa kunskap om och förståelse för hur regionala och globala aktörer interagerar inom det internationella samfundet
- visa kunskap om och förståelse för hur ämnets teoretiska ansatser kan relateras till världspolitikens samtida utveckling
- visa kunskap om och förståelse för grundläggande metodologiska begrepp och tekniker inom samhällsvetenskaplig forskning

Färdigheter och förmågor

Efter avslutad kurs ska studenten:

- visa förmåga att inom givna tidsramar kunna identifiera, formulera och lösa problemställningar och uppgifter om internationella relationer;
- visa förmåga att både skriftligen och muntligen kunna argumentera och redogöra för sin bedömning och analys av dessa problemställningar och uppgifter med hjälp av teorier och begrepp;
- visa förmåga att enskilt och i grupp samla material och bearbeta information om internationella relationer och redovisa detta på ett logiskt och sammanhängande sätt;
- visa förmåga att identifiera framtida arbetsmarknader inom områden där internationella relationer är en central aspekt av verksamheten
- visa förmåga att tillämpa sin kunskap om Malmö högskolas perspektivområden miljö, genus, migration och etnicitet i IR-relaterade frågeställningar

Värderingsförmågor och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten:

- visa förmåga att kritiskt reflektera över centrala aspekter av samtida internationella relationer;
- visa förmåga att kritiskt reflektera över ämnets centrala teoribildningar och deras förhållande till varandra
- visa förmåga att självständigt värdera sina kunskaper om internationella relationer och att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap om ämnet

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Studenternas prestationer bedöms genom hemtentamen, muntlig tentamen och grupparbete i uppsatsform. Vid examinationerna bedöms dels kunskapen om och förståelsen för de frågeställningar inom IR-området som delkurserna omfattar, dels studentens förmåga att inom givna tidsramar och examinationsförutsättningar i övrigt kritiskt analysera, bedöma och lösa problemställningar kring internationella relationer.

Det ges minst två omtentamenstillfällen för studenter som inte slutfört tentamen med godkänt resultat vid ordinarie tentamensperiod. Omtentamen ges i samma examinationsform som vid det ordinarie examinationstillfället. Omtentamen av skriftligt och muntligt grupparbete för enskild student ges som skriftlig och muntlig inlämningsuppgift.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursens övergripande tema är det internationella systemets framväxt och fortsatta utveckling. Kursen består av följande moduler:

• Modul 1 – Internationella systemets framväxt (7,5 hp)
I detta moment diskuteras det internationella systemets uppkomst, utveckling och innebörd. Såväl historiskt specifika som begreppsliga och principiella aspekter belyses. Teorier kring internationella system och olika aktörstypers framväxt presenteras och diskuteras kritiskt. Kopplingar görs även till andra frågeområden och teoritraditioner inom Internationella Relationer. Modulen syftar till att ge förutsättningar för studenterna att värdera och kritiskt diskutera olika teorier kring internationella system, samt att kunna koppla dessa teoretiska ansatser till världspolitikens samtida utveckling.

• Modul 2 – Globalisering och regionalisering (7,5 hp)
Denna modul behandlar två framträdande fenomen i de samtida internationella relationerna - globalisering och regionalisering - samt problematiserar förhållandet mellan dem. Fenomenet och begreppet ’global governance’ diskuteras från såväl teoretiska som empiriska utgångspunkter. Uppkomsten, utbredningen och karaktären av global och regional auktoritativ styrning av politik, framför allt i form av internationella organisationer, berörs. Vidare innefattar modulen en analys av fenomenet regionalisering inom olika fält av internationella relationer, dels utifrån konceptuella utgångspunkter, dels med fokus på empirisk analys av framträdande exempel, framför allt Europeiska unionen.

• Modul 3 – Metod (7,5 hp)
Modulen syftar till att ge grundläggande kunskap om metod. Fokus läggs på övergripande metodologiska frågor. Ett antal framträdande principiella förhållningssätt och metoder för studiet av internationella relationer presenteras. Modulen innehåller även mer praktiskt orienterade delar med direkt koppling till projektarbete och uppsatsskrivande. I denna del diskuteras forskningsprocessens olika moment. Vikt läggs vid frågeställningens betydelse och olika typer av strategier som fallstudier, komparativ och kvantitativ metod. Kursen syftar till att ge förutsättningar för studenterna att värdera och kritiskt diskutera olika typer av metodologiska upplägg, men också färdighet att formulera egna frågeställningar och forskningsstrategier.

• Modul 4 – Uppsats (7,5 hp)
Modulen omfattar uppsatsarbete i grupp. Det övergripande temat för uppsatsen är "jämförande perspektiv" på internationella relationer men gruppen väljer själva det specifika uppsatsämnet i samråd med handledaren. Undervisningen på kursen sker i form av planseminarier och handledning som kopplas till kursens tidigare metodmodul.

Malmö Högskola har tre perspektiv; Genus, Miljö samt Migration och etnicitet. Dessa ska genomsyra utbildningen såväl som forskning och all övrig verksamhet som bedrivs på högskolan.

Genusperspektivet utgör ett av perspektiven på globaliseringsprocessen i modulen Globalisering och regionalisering. Feminism som vetenskapligt perspektiv diskuteras även i metodmodulen.

Miljöperspektivet beaktas i modulen Globalisering och regionalisering, dels genom en diskussion kring miljöregimer, dels vad gäller miljöpolitikens plats i olika regionala strukturer.

Frågeställningar och problematik som relaterar till Migrations- och etnicitetsperspektivet ingår naturligt i undervisningen av internationella relationer då begrepp som transnationella identiteter, pluralism, gränsöverskridande processer, etnocentrism, exkludering mm. diskuteras kontinuerligt.

Avslutningsvis bör framhållas att det i uppsatsarbetet ges utrymme för studenterna att fördjupa sig vidare i ett valt ämne som med fördel kan beröra något av de tre perspektiven. För vidare information om tidigare valda uppsatsämnen hänvisas till de uppsatssammanfattningar som finns tillgängliga på hemsidan www.mah.se/imer/ir.

Arbetsformer

Delkurs 1, 2 och 3 innefattar föreläsningar, diskussionsseminarier och presentationsseminarier. Delkurs 4 innefattar handledning och planseminarium. Kursrådsmöten hålls i syfte att skapa en kontinuerlig dialog om kursen mellan lärare och studenter.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Det är möjligt att begära ut betyg enligt ECTS.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Abu Lughod, Janet L. 1991. Before European Hegemony. The World System A.D.1250-1350. New York: Oxford University Press (460s)

Barnett, Michael N. and Raymond Duvall (eds). 2005. Power in Global Governance. UK: Cambridge University Press. (390 s)

Buzan, Barry and Richard Little. 2000. International Systems in World History: Remaking the Study of International Relations. Oxford: Oxford University Press. (452 s)

Farrell, Mary, Björn Hettne and Luk van Langenhove (eds). 2005. Global Politics of Regionalism: Theory and Practice. London: Pluto Press. (336 s)

Hollis, Martin & Smith, Steve. 1991. Explaining and Understanding International Relations. Cambridge: Cambridge University Press (234s)

Moses, Jonathan W. and Knutsen, Torbjørn L. (2007) Ways of Knowing. Competing Methodologies in Social and Political Research. Houndmills: Palgrave Macmillan (300s)

McGrew, Anthony and David Held (eds). 2002. Governing Globalization: Power, Authority and Global Governance. Cambridge: Polity Press. (384 s)

Kursvärdering

Kursen utvärderas med hjälp av följande instrument:
- inledande diskussion mellan studenter och kursansvarig om kursens utformning och innehåll
- studentrepresentanternas arbete inom IMER-områdets programråd
- kursråd som består av lärare verksamma på kursen samt studentrepresentanter från de olika nivåerna, vars mötesprotokoll (inklusive uppföljning) anslås på hemsidan såväl som anslagstavlorna.
- avslutande och summerande utvärderingssamtal mellan kursens studenter och lärare
- skriftlig utvärdering i slutet av kursen som sedan sammanställs och förmedlas till studenterna genom studentkåren, hemsidan och anslagstavlorna.