Fastställande
Kursen är inrättad 11 maj 2007.
Denna kursplan (version 3) är fastställd 25 maj 2008 av Områdesstyrelsen/Grundutbildningsnämnd vid Internationell Migration och Etniska Relationer.
Kursplanen gäller från 01 september 2008 och ersätter kursplan fastställd 11 maj 2007.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Kursbeskrivning
Syftet är att studenterna efter genomgången kurs ska ha kunskaper om hur det som idag benämns internationella relationer vuxit fram samt vilken inverkan globaliserings- och regionaliseringsprocesser har på internationella relationer.
Förkunskapskrav
Internationella Relationer, 1-30 hp.
Lärandemål
Kunskaper och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten:
- visa kunskap om och förståelse för framväxten av den nuvarande internationella ordningen;
- visa kunskap om och förståelse för vilka typer av historiska processer som ligger bakom storskaliga världspolitiska förändringar;
- visa kunskap om och förståelse för hur regionala och globala aktörer interagerar inom det internationella samfundet
- visa kunskap om och förståelse för hur ämnets teoretiska ansatser kan relateras till världspolitikens samtida utveckling
- visa kunskap om och förståelse för grundläggande metodologiska begrepp och tekniker inom samhällsvetenskaplig forskning
Färdigheter och förmågor
Efter avslutad kurs ska studenten:
- visa förmåga att inom givna tidsramar kunna identifiera, formulera och lösa problemställningar och uppgifter om internationella relationer;
- visa förmåga att både skriftligen och muntligen kunna argumentera och redogöra för sin bedömning och analys av dessa problemställningar och uppgifter med hjälp av teorier och begrepp;
- visa förmåga att enskilt och i grupp samla material och bearbeta information om internationella relationer och redovisa detta på ett logiskt och sammanhängande sätt;
- visa förmåga att identifiera framtida arbetsmarknader inom områden där internationella relationer är en central aspekt av verksamheten
- visa förmåga att tillämpa sin kunskap om Malmö högskolas perspektivområden miljö, genus, migration och etnicitet i IR-relaterade frågeställningar
Värderingsförmågor och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten:
- visa förmåga att kritiskt reflektera över centrala aspekter av samtida internationella relationer;
- visa förmåga att kritiskt reflektera över ämnets centrala teoribildningar och deras förhållande till varandra
- visa förmåga att självständigt värdera sina kunskaper om internationella relationer och att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap om ämnet
Formerna för att bedöma studenternas prestationer
Studenternas prestationer bedöms genom hemtentamen, muntlig tentamen och grupparbete i uppsatsform. Vid examinationerna bedöms dels kunskapen om och förståelsen för de frågeställningar inom IR-området som delkurserna omfattar, dels studentens förmåga att inom givna tidsramar och examinationsförutsättningar i övrigt kritiskt analysera, bedöma och lösa problemställningar kring internationella relationer.
Det ges minst två omtentamenstillfällen för studenter som inte slutfört tentamen med godkänt resultat vid ordinarie tentamensperiod. Omtentamen ges i samma examinationsform som vid det ordinarie examinationstillfället. Omtentamen av skriftligt och muntligt grupparbete för enskild student ges som skriftlig och muntlig inlämningsuppgift.
Innehåll eller kursinnehåll
Kursens övergripande tema är det internationella systemets framväxt och fortsatta utveckling. Kursen omfattar fyra delkurser om 7,5 hp:
Delkurs 1 – Internationella systemets framväxt (7,5 hp)
I denna delkurs diskuteras det internationella systemets uppkomst, utveckling och innebörd. Såväl historiskt specifika som begreppsliga och principiella aspekter belyses. Teorier kring internationella system och olika aktörstypers framväxt presenteras och diskuteras kritiskt. Kopplingar görs även till andra frågeområden och teoritraditioner inom ämnet Internationella relationer. Delkursen syftar till att ge förutsättningar för studenterna att värdera och kritiskt diskutera olika teorier kring internationella system, samt att kunna koppla dessa teoretiska ansatser till världspolitikens samtida utveckling.
Delkurs 2 – Globalisering och regionalisering (7,5 hp)
Denna delkurs behandlar två framträdande fenomen i de samtida internationella relationerna - globalisering och regionalisering - samt problematiserar förhållandet mellan dem. Fenomenet och begreppet ’global governance’ diskuteras från såväl teoretiska som empiriska utgångspunkter. Uppkomsten, utbredningen och karaktären av global och regional auktoritativ styrning av politik, framför allt i form av internationella organisationer, utgör en central aspekt av delkursen. Vidare innefattar delkursen en analys av fenomenet regionalisering inom olika fält av internationella relationer, dels utifrån konceptuella utgångspunkter, dels med fokus på empirisk analys av framträdande exempel, framför allt Europeiska unionen.
Delkurs 3 – Metod (7,5 hp)
Delkursen syftar till att ge grundläggande kunskap om metod. Fokus läggs på övergripande metodologiska frågor. Ett antal framträdande principiella förhållningssätt och metoder för studiet av internationella relationer presenteras. Delkursen innehåller även mer praktiskt orienterade delar med direkt koppling till projektarbete och uppsatsskrivande. I denna del diskuteras forskningsprocessens olika moment. Vikt läggs vid frågeställningens betydelse och olika typer av strategier som fallstudier, komparativ och kvantitativ metod. Delkursen syftar till att ge förutsättningar för studenterna att värdera och kritiskt diskutera olika typer av metodologiska upplägg, men också färdighet att formulera egna frågeställningar och forskningsstrategier.
Delkurs 4 – Uppsats (7,5 hp)
Delkursen omfattar uppsatsarbete i grupp. Det övergripande temat för uppsatsen är ”jämförande perspektiv på internationella relationer” men gruppen väljer själv det specifika uppsatsämnet i samråd med handledaren.
Arbetsformer
Delkurs 1, 2 och 3 innefattar föreläsningar, diskussionsseminarier och presentationsseminarier. Delkurs 4 innefattar handledning och planseminarium. Kursrådsmöten hålls i syfte att skapa en kontinuerlig dialog om kursen mellan lärare och studenter.
Betygsgrader
Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Det är möjligt att begära ut betyg enligt ECTS.
Kurslitteratur och övriga läromedel
- Abu Lughod, Janet L. 1991. Before European Hegemony. The World System A.D.1250-1350. New York: Oxford University Press (460s)
- Barnett, Michael N. and Raymond Duvall (eds). 2005. Power in Global Governance. UK: Cambridge University Press. (390 s)
- Buzan, Barry and Richard Little. 2000. International Systems in World History: Remaking the Study of International Relations. Oxford: Oxford University Press. (452 s)
- Farrell, Mary, Björn Hettne and Luk van Langenhove (eds). 2005. Global Politics of Regionalism: Theory and Practice. London: Pluto Press. (336 s)
- Hollis, Martin & Smith, Steve. 1991. Explaining and Understanding International Relations. Cambridge: Cambridge University Press (234s)
- Moses, Jonathan W. and Knutsen, Torbjørn L. (2007) Ways of Knowing. Competing Methodologies in Social and Political Research. Houndmills: Palgrave Macmillan (300s)
- McGrew, Anthony and David Held (eds). 2002. Governing Globalization: Power, Authority and Global Governance. Cambridge: Polity Press. (384 s)
Kursvärdering
Kursen utvärderas med hjälp av följande instrument:
- inledande diskussion mellan studenter och kursansvarig om kursens utformning och innehåll
- studentrepresentanternas arbete inom IMER-områdets programråd
- kursråd som består av lärare verksamma på kursen samt studentrepresentanter från de olika nivåerna, vars mötesprotokoll (inklusive uppföljning) anslås på hemsidan såväl som anslagstavlorna.
- avslutande och summerande utvärderingssamtal mellan kursens studenter och lärare
- skriftlig utvärdering i slutet av kursen som sedan sammanställs och förmedlas till studenterna genom studentkåren, hemsidan och anslagstavlorna.