Fastställande
Kursen är inrättad 17 mars 2005.
Denna kursplan (version 8) är fastställd 30 augusti 2012 av Utbildningsnämnden/kursnämnder vid Kultur och samhälle.
Kursplanen gäller från 21 januari 2013 och ersätter kursplan fastställd 16 april 2012.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Förkunskapskrav
Internationella relationer, 31-60 hp.
Lärandemål
Kursens övergripande mål är att studenten ytterligare skall utveckla sin analytiska förmåga för att genomföra självständig analys och reflektion kring komplexa frågor inom internationella relationer.
Lärandemål för hela kursen
Efter att ha avslutat kursen IR103S, skall studenten kunna:
1. Definiera, beskriva och reflektera kritiskt över etiska frågor och problem inom internationella relationer.
2. Reflektera kritiskt över kopplingen mellan etik- och säkerhetsfrågor.
3. Analysera militär och icke-militära säkerhetsfrågor.
4. Använda och kritiskt reflektera över metoder inom ämnet internationella relationer.
5. Designa och utföra en individuell analys av ett forskningsproblem inom ämnet internationella relationer.
Formerna för att bedöma studenternas prestationer
Studenternas prestationer bedöms genom skriftliga inlämningsuppgifter och ett individuellt uppsatsarbete. Uppsatsen försvaras under ett oppositionsseminarium där studenterna opponerar på varandras arbeten. Opponentskap ingår i examinationen. Examinatorn leder seminariet och ger efter seminariet ett skriftligt omdöme med betyg för varje uppsats.
Det ges minst två omtentamenstillfällen för studenter som inte slutfört tentamen med godkänt resultat vid ordinarie tentamensperiod. Omtentamen ges i samma examinationsform som vid det ordinarie examinationstillfället. Omtentamen av grupparbete för enskild student ges enligt examinators anvisningar.
Innehåll eller kursinnehåll
Kursen består av tre delkurser:
Samtida utmaningar inom internationella relationer, 7,5 hp
Denna delkurs behandlar samtidiga utmaningar inom internationella relationer, med särskilt fokus på etik och säkerhet och kopplingarna mellan dessa två områden. Bland de problem som behandlas finns spänningen mellan intervention och suveränitet, traditionell säkerhet och mänsklig säkerhet. I delkursen diskuteras även vikten av att lyfta fram normativa ställningstaganden och de metodologiska följder detta har, i olika analytiska sammanhang.
Lärandemål för delkursen
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
1. Beskriva, tolka och kritiskt reflektera över etiska teorier och problemområden inom ämnet internationella relationer.
2. Förklara hur militära och icke-militära säkerhetsfrågor kan begreppsligöras inom IR.
3. Kritiskt applicera begreppet säkerhetisering och reflektera över dess normativa konsekvenser.
Metod och vetenskapsteori, 7,5 hp
Delkursen bygger vidare på delkursen i metod på IR II. Lärandeaktiviteterna fokuseras på tre huvudområden:
- Vetenskapsteori i relation till konkret forskning inom internationella relationer.
- Det ömsesidiga beroendet mellan de olika elementen i forskningsprocessen.
- Kritisk självreflektion och forskning inom internationella relationer.
Delkursen fordrar självstudier av litteratur, studentmedverkan på seminarier och föreläsningar. Delkursen examineras genom en skriftlig uppgift.
Lärandemål för delkursen
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
1. Definiera och jämföra de olika grundläggande epistemologiska, ontologiska och metodologiska utgångspunkterna inom IR.
2. Självständigt formulera och värdera forskningsfrågor genom att beskriva hur metodologi och teori relaterar till varandra.
3. Identifiera och sammanfatta elementen i forskningsprocessen – frågeställning, teori, metod, material, analys och resultat – samt hur de relaterar till varandra.
4. Utvärdera sin tidigare forskningsprodukt, dess metodologiska val och resultat i relation till existerande forskning inom det valda frågeområdet, och identifiera det möjliga egna bidraget till denna litteratur.
Kandidatuppsats, 15 hp
Delkursen består av individuellt uppsatsarbete (15 hp). Studenten väljer sitt ämne med bistånd av en handledare. Lärandeaktiviteterna inkluderar att formulera en forskningsplan, textseminarier, handledning och ett examinationsseminarium.
Lärandemål för delkursen
Efter avslutad delkurs, skall studenten kunna:
1. Identifiera ämnesrelevanta problem, formulera syfte och frågeställningar.
2. Identifiera, korrekt beskriva och använda för uppgiften relevant teori och metod i relation till tidigare forskning.
3. Källkritiskt bearbeta ett material i en vetenskaplig och strukturerad analys.
4. Kunna presentera sin undersökning i en vetenskaplig uppsats med god språkbehandling och ett korrekt och konsekvent referenssystem.
5. Muntligt presentera och diskutera sin egen uppsats samt ge konstruktiv kritik på andras uppsatser.
Arbetsformer
Litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, gruppresentationer, individuellt uppsatsarbete och handledning.
Studenter som inte har presenterat en godkänd uppsats vid kursens slut kan inte garanteras ytterligare handledning.
Föreläsningsspråk är svenska och/eller engelska. Seminarier och examination sker på svenska.
Betygsgrader
Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Halperin, Sandra & Oliver Heath. 2012. Political Research. Methods and Practical Skills, Oxford: Oxford University Press.
Hutchings, Kimberley (2010),
Global Ethics: An Introduction. Cambridge: Polity Press.
Rachels, James:
The Elements of Moral Philosophy, McGraw-Hill Higher Education: London 2009 (i urval, ca 100 s.).
Peoples, Columba & Nick Vaughan-Williams, (2010)
Critical Security Studies. An Introduction. London & New York: Routledge.
Smith, Michael E. (2010),
International Security. Politics, Policy, Prospects. New York: Palgrave Macmillan.
Utvalda tidskriftsartiklar, 80 sidor.
Kursvärdering
Alla studenter ges möjlighet att vid slutet av kursen ge skriftliga och muntliga kommenterar. En sammanställning av resultatet finns tillgänglig på områdets datornät. Därutöver förekommer möjligheter till skriftlig eller muntlig utvärdering efter enskilda delkurser.
Studentinflytande utövas genom kursråd.