Internationella relationer III

Kurskod: IR103S

Institution:

Globala politiska studier

Version:

3

För studenter antagna höst 2008  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 17 mars 2005.
Denna kursplan (version 3) är fastställd 27 augusti 2007 av Områdesstyrelsen/Grundutbildningsnämnd vid Internationell Migration och Etniska Relationer.
Kursplanen gäller från 27 augusti 2007 och ersätter kursplan fastställd 27 augusti 2007.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Förkunskapskrav

Internationella relationer, 31-60 hp.

Lärandemål

Syftet med kursen, som utgör en påbyggnad i ämnet Internationella relationer, är att studenterna ska vidareutveckla sin analytiska kompetens för att självständigt kunna granska, analysera och reflektera över komplexa världspolitiska skeenden.

Kunskaper och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten:
- vara förtrogna med etiska teorier och problem inom internationella relationer;
- ha kunskap om hur militära och icke-militära säkerhetsfrågor kan förstås inom internationella relationer;
- visa fördjupade kunskaper om centrala metodologiska och vetenskapsteoretiska frågeställningar, och
- visa kunskap om Malmö högskolas perspektivområden miljö, genus, migration och etnicitet.

Färdigheter och förmågor

Efter avslutad kurs ska studenten:
- ha förmåga att såväl skriftligt som muntligt redogöra för sin analys av centrala frågeställningar inom IR;
- ha förmåga att tillsammans med anda studenter utforma och genomföra ett studentlett seminarium kring någon av kursens framträdande teman;
- ha färdigheter i att formulera och genomföra en individuell analys (uppsats) av ett vetenskapligt problem inom ämnet Internationella relationer, och
- ha förmåga att tillämpa sin kunskap om Malmö högskolas perspektivområden på frågeställningar inom området internationella relationer.

Värderingsförmågor och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten:
- visa förmåga att kritiskt reflektera över etiska frågeställningar inom området internationella relationer;
- visa förmåga att problematisera säkerhetsbegreppet utifrån såväl traditionella som alternativa teoretiska ansatser inom internationella relationer, och
- visa förmåga att kritiskt reflektera över metodologiska och källkritiska frågor inom ramen för en forskningsuppgift.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Studenternas prestationer bedöms genom skriftliga inlämningsuppgifter och ett individuellt uppsatsarbete. Uppsatsen försvaras under ett oppositionsseminarium där studenterna opponerar på varandras arbeten. Opponentskap ingår i examinationen. Examinatorn leder seminariet och ger efter seminariet ett skriftligt omdöme med betyg för varje uppsats.

Det ges minst två omtentamenstillfällen för studenter som inte slutfört tentamen med godkänt resultat vid ordinarie tentamensperiod. Omtentamen ges i samma examinationsform som vid det ordinarie examinationstillfället. Omtentamen av grupparbete för enskild student ges enligt examinators anvisningar.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen består av tre delkurser:

Etik och internationella relationer, 7,5 hp
Denna delkurs belyser den etiska dimensionen av internationella relationer. Undervisningen centreras runt hur moral, rättigheter och rättvisa återspeglas i den internationella politiken. De olika IR-teoriernas etik diskuteras såväl som mer konkreta etiska spänningsförhållanden (intervention eller respekt för suveränitet, frihetskamp eller terrorism, religion och konflikt m.m.). På delkursen diskuteras också vikten av att belysa normativa ställningstaganden i ett analytiskt arbete. Delkursen består av litteraturstudier, föreläsningar och studentledda seminarier och examineras i form av skriftlig inlämningsuppgift.

Den nya säkerhetsagendan, 7,5 hp
Med hjälp av de teoretiska verktyg tidigare kurser har tillhandahållit analyseras i denna delkurs säkerhetsbegreppet, såväl i traditionell IR-bemärkelse som i förhållande till "nya" säkerhetsfrågor som miljöproblem, migration, aids etc. Begreppet mänsklig säkerhet - human security – ägnas särskild uppmärksamhet. Speciell vikt läggs vid att göra studenterna uppmärksamma på hur valet av perspektiv får metodologiska konsekvenser i den analytiska processen. Delkursen består av litteraturstudier, föreläsningar och studentledda seminarier och examineras i form av skriftlig inlämningsuppgift.

Uppsats, 15 hp
Delkursen omfattar en serie föreläsningar om metodologiska och vetenskapsteoretiska frågeställningar samt ett individuellt uppsatsarbete om 15 hp. Studenten väljer i samråd med handledare ett uppsatsämne. Undervisningen består av kursens metodföreläsningar, plan - och textseminarier samt handledning.

Arbetsformer

Litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, gruppresentationer och uppsatsarbete.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Det är möjligt att begära ut betyg enligt ECTS.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Etik och internationella relationer

• Nardin, Terry och David R. Mapel (red) (1992), Traditions of International Ethics.Cambridge: CambridgeUniversity Press (326s)
• Rockmore, Tom, Armen Tom Marsoobian och Joseph Margolis (red) (2004), The Philosophical Challenge of September 11. Blackwell (232s)
• Walzer, Michael (2006), Just and Unjust Wars: A Moral Argument with Historical Illustrations, rev. uppl. New York: Basic Books (400s)

Den nya säkerhetsagendan

• Brown, Michael E., Owen R. Coté Jr., Sean M. Lynn-Jones och Steven E. Miller (2004), New Global Dangers – Changing Dimensions of International Security.Cambridge, Mass.: MIT Press (552s)
• Dodds, Felix och Tim Pippard (red) (2005), Human and Environmental Security – An Agenda for Change. London: Earthscan (270s)
• Sheehan, Michael. 2005. International security – an analytical survey. Boulder: L.Rienner. (180s)

Uppsatsarbete

• Bergström, Göran och Kristina Boréus (red) (2005), Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (430 s)

Utöver vad som anges i litteraturlistan kan annat material tillkomma om maximalt 100 sidor.

Kursvärdering

Alla studenter ges möjlighet att vid slutet av kursen ge skriftliga och muntliga kommenterar. En sammanställning av resultatet finns tillgänglig på områdets datornät. Därutöver förekommer möjligheter till skriftlig eller muntlig utvärdering efter enskilda delkurser.

Studentinflytande utövas genom kursråd.