Den europeiska stadens historia I: exemplet Malmö

Kurs - grundnivå - 15 hp

Översikt

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Urval:

högskolepoäng 20% betyg 40% högskoleprov 40%

Beskrivning

Kursen syftar till att fördjupa kunskaperna kring den europeiska stadens historia och att särskilt skapa insikter vad beträffar Malmö.
Kursen har en flervetenskaplig karaktär, och exempel på innehåll kan vara stadens ekonomiska, politiska och sociala historia, men också inslag av kyrkohistoria, miljöhistoria, folklig kultur, arkitektur samt litteratur förekommer. Sålunda kan t ex Malmö i litteraturen och litteraturen i Malmö vara en infallsvinkel. Vad gäller stadens moderna historia sätts bl a frågor kring etnicitet i centrum. Härigenom hämtas kunskap från bl a de akademiska ämnena, kulturgeografi, litteraturvetenskap, kyrkohistoria, sociologi, etnologi och historia.

Undervisningen består av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar, fältstudier i staden och kortare skriftliga presentationer. Ett studentaktivt arbetssätt tillämpas konsekvent.

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2013, vår 2013, höst 2012, vår 2012, vår 2011, vår 2010, höst 2009, vår 2009, höst 2008

Kurskod:
IS114F version 1
Engelsk benämning:
Urban History I; Malmoe - an example
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma
Inrättandedatum:
31 augusti 2007
Fastställandedatum:
31 augusti 2007
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
01 september 2008

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper kring den europeiska stadens historia och särskilt skapa insikter om Malmö stad.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten
• Ha kunskap om huvuddragen i den europeiska stadens historia
• Ha förmåga att kunna analysera staden Malmös historia i ett europeiskt perspektiv
• Kunna anlägga ett flervetenskapligt perspektiv på Malmö stads historia.
• Visa insikt om hur begreppen klass, genus, miljö, etnicitet och migration kan användas för att förstå stadens utveckling i historia och nutid.
• Uppvisa grundläggande kunskaper om källorna till Malmös historia.
• Visa förmåga att skriftligt och muntligt kunna kommunicera vetenskapligt grundad kunskap på ett mera populärt sätt.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examination sker dels genom hemtentamina, dels genom ett projektarbete. God språkbehandling och presentationsform krävs vid samtliga examinationer. Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen har en flervetenskaplig karaktär, och behandlar stadens ekonomiska, politiska och sociala historia, men också inslag av kyrkohistoria, miljöhistoria, folklig kultur, arkitektur samt litteratur förekommer, Malmö i litteraturen och litteraturen i Malmö utgör en infallsvinkel. Vad gäller stadens moderna historia sätts bl.a. frågor kring etnicitet i centrum. Härigenom hämtas kunskap från bl.a. de akademiska ämnena kulturgeografi, litteraturvetenskap, kyrkohistoria, sociologi, etnologi och historia.

Kursen omfattar två delkurser:

Delkurs I – tiden före 1700, 7,5 hsp
Delkurs II – Tiden efter 1700, 7,5 hsp

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar, fältstudier i staden och kortare skriftliga och muntliga presentationer, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. Ett studentaktivt arbetssätt tillämpas konsekvent.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Andersson, Mary, Sorgenfri, Stockholm 1979, 294 s.

Bager, Einar, Claus Mortensen, förstörare och såningsman, i Elbogen 1987:1, s 5-12, 7 s.

Bager, Einar, Från äldsta tid till 1500, i Malmö Stads historia del 1, Malmö 1971,
s 255-266, 11 s.

Bager, Einar, Heligandsklostret, Rådhuset och Stortorget, i Elbogen 1985:3, 6 s.

Berggren, Lars & Greiff, Mats, Från sillamarknad till SAAB-fabrik, Ystad 1992, 67 s.

Billing, Peter & Stigendal, Mikael, Hegemonins decennier. Lärdomar från Malmö om den svenska modellen, Malmö 1994, s 158-172, 182-208, 281-305, 70 s.

Billing, Peter, Den svenska idrottsplatsens vagga - Från Rörsjön till Malmö Idrottsplats, i Allt ljus på Malmö, Malmö 1996, s 243-262, 19 s.

Ersgård, Hans, Stadens historia 1658-1718, i Malmö Stads historia del 2, Malmö 1977, s 191-244, 53 s.

Greiff, Mats & Larsson, Hans, Lugnet, i Elbogen 1989:2, 16 s.

Hohenberg, Paul M & Lees, Lynn Hollen, The Making of Urban Europe 1000-1994, London 1995, 436 s.

Isberg, Hagbard, Huru de fattiga kunna ha det i Malmö, Malmö 1911, stencil, 30 s.

Lynch, Kevin, The Image of the City, Cambridge 1964, valda delar, ca 30 s.

Martinsdotter, Kerstin, (red), Med Malmö i minnet - Malmö stadsarkiv 100 år, Malmö 2003

Modéer, Kjell-Åke, Motsättning och samverkan, Malmö 1989, s 183-222

Olsson, Lars, Barnarbete i de svenska tobaksfabrikerna, i Scandia 1978:2, 31 s.

Reisnert, Anders, Jens Uffesen Neb - en malmöitisk riddare i början av 1300-talet, i Motsättning och samverkan, Malmö 1989, s 27-44, 17 s.

Reisnert, Anders, Utställningsområdet och stadsplaneringen, i Allt ljus på Malmö, Malmö 1996, s 23-40. 17 s.

Rosborn, Sven, Fattig och rik i senmedeltidens Malmö, i Motsättning och samverkan, Malmö 1989, s 11-26 15 s.

Skansjö, Sten, Skånes historia, 150 s

Tre städer, SOU 1998:25, Stockholm 1998, s 9-184, 175 s.

Wallengren, Hans, Hyresvärlden. Maktrelationer på hyresmarknaden i Malmö ca. 1880-1925, Ystad 1994, s 28-68, 40 s.

Zander, Ulf, Ett omstritt Malmö-monument - Karl X Gustav-statyn 1896-1996, i Allt ljus på Malmö, Malmö 1996, s 207-226, 19 s.

Referenslitteratur:
Malmös kartor, från 1500-talet till idag. Lund, Historiska media 2003, 255 s.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.

Kontakt

Mer information om utbildningen

Anki Ängeborn, studieadministratör
Telefon: 040-66 58167
E-post: anki.angeborn@mah.se

Roger Johansson, kursansvarig
E-post: roger.johansson@mah.se


Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Individ och samhälle