Religion och politik

Kurskod: IS140F

Institution:

Individ och samhälle

Version:

1

För studenter antagna vår 2013   höst 2012  

Fastställande

Kursen är inrättad 26 mars 2012.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 26 mars 2012 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 03 september 2012.

Utbildningsnivå

Kursbeskrivning

Förkunskapskrav

Lärandemål

• identifiera och presentera hur modernitet och postmodernitet inverkar på den politiska roll religionen tillåts spela i samhällen världen över
• redogöra för hur religion kan bli en del av nationell och/eller kulturell självständighetskamp samt vilka former detta kan ta sig
• diskutera hur det sekulära respektive postsekulära tillståndet påverkar religionens plats i det offentliga samtalet
• med en viss grad av självständighet kunna applicera religions- och samhällsvetenskapliga resonemang om religion och politik på exempel i nu- och dåtid

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examinationen, som sker i varierande former både individuellt och i grupp och såväl muntligt som skriftligt, består av två delar.
Inom ramen för ett gruppsamarbete genomför studenten ett problembaserat arbete relaterat till perspektivtänkande som bedöms både i grupp och individuellt. En skriftlig redovisning inlämnas och presenteras muntligt vid examinationstillfället. Arbetet kan antingen vara religionsdidaktiskt eller religionsvetenskapligt inriktat. Kursen slutexamineras med en individuell hemtentamen där studentens förmåga att sammanställa och teoretisera material med koppling till religion och politik prövas.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.


Innehåll eller kursinnehåll

I kursen behandlas och bearbetas centrala teoretiska resonemang om hur religion och politik har inkluderats och exkluderats i det offentliga samtalet sedan upplysningstiden. Fokus ligger på det sena 1900-talets och nutida yttringar, t.ex. religiös fundamentalism, religion och nationalism, religion och våld, religion och identitet, religion och motkultur, sekularism samt postsekulär religiositet. Kursen fokuserar på nutida fall som t.ex. den amerikanska högerns bruk av kristendom, islam och hinduism som motkultur till "västerlandisering", buddhism och nationalism samt den växande antireligionen/sekularismen. Vikt läggs även vid den europeiska sekulariseringsprocessens övergång i en sakraliseringsprocess och hur detta yttrar sig i det offentliga samtalet, liksom hur ursprungsfolkens religioner kan kopplas till pågående samtidspolitiska strävanden.

Centralt i kursen är att studenterna erövrar religions- och samhällsvetenskapliga verktyg för tolkning och analys, som de sedan med viss grad av självständighet kan använda på fallstudier av religion och politik.



Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, gruppövningar, seminarier, studentledd undervisning, projektarbete samt webbaserat arbete. Kursens arbetsformer utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och kursledare.


Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Hjärpe, Jan 2010, Islamismer: politisk-religiösa rörelser i den muslimska världen. Malmö: Gleerups (208 s)

Piltz, Åse 2005, Seger åt Tibet! Den tibetanska diasporan och den religiösa nationen. Almqvist & Wiksell
Fritt nedladdningsbar från följande adress: http://www.anpere.net/2008/2.pdf

Raudvere, Catharina & Olav Hammer 2008 (red), Med gudomlig auktoritet: Om religionens kraft i politiken. Göteborg: Makadam (272 s)

Whisnant, David E 2009 All That is Native and Fine - The Politics of Culture in an American Region. University of North Carolina Press (360 s) (i urval, 100 s)

Woodhead, Linda 2009, Religions in the Modern World: Traditions and Transformations. Routledge (576 s) (i urval, 150 s)

Artiklar

Tillkommer aktuellt stencilmaterial som säljs till självkostnadspris.
Tillkommer valbar litteratur för fördjupningsuppgift.


Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.