Det moderna samhällets idéhistoria

Kurskod: IS142F

Institution:

Individ och samhälle

Version:

1,3

För studenter antagna höst 2012  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 19 september 2008.
Denna kursplan (version 1,3) är fastställd 27 juni 2012 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 03 september 2012 och ersätter kursplan fastställd 15 januari 2010.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska, genom analys av texter, förvärva en grundläggande förståelse för olika idéhistoriska traditioner och hur de har utvecklats både historiskt och i samtiden från 1500-talet och fram till det moderna samhällets idéströmningar.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna
• redovisa huvuddragen i Västerlandets idéhistoriska epoker
• förklara tänkbara samband mellan idéhistoriska texter och den kultur de skrevs i
• redogöra för idéers och tankesystems kontinuitet och diskontinuitet i det historiska förloppet
• åskådliggöra hur världsbilder har påverkat och påverkar individens syn på sig själv, sina medmänniskor och samhället i stort
• bedöma och använda olika textteoretiska förhållningssätt

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Huvuddragen i Västerlandets idéhistoria, sambanden mellan idéhistoriska texter och den kultur i vilken de skrevs, kontinuitet och diskontinuitet i idéhistorien och sambanden mellan individens uppfattning om sig själv och omvärlden i förhållande till olika världsbilder examineras såväl skriftligt som muntligt. Den skriftliga delen av examinationen sker vid två tillfällen. Färdigheten i att analysera texter examineras i gruppdiskussioner och vid tre textseminarier.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

-

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som utgörs av föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

AAndersson, Nils & Henrik, Björck, red., Idéhistoria i tiden: Perspektiv på ämnets identitet under sjuttiofem år. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2008 (15 s.)

Björck, Henrik, ”Socialingenjören i metaforisk belysning”, i, Folkhemsbyggare, red., densamme, Stockholm: Atlantis, 2008 (40 s.)

Foucault, Michel, ”Makt och upplysning”, i Postmoderna tider? Mikael, Löfgren & Anders Molander, red., Stockholm: Norstedt, 1986 (11 s.)

Foucault, Michel, ”Vad är upplysning? Vad är revolution? ”, i Postmoderna tider? Mikael, Löfgren & Anders Molander, red., Stockholm: Norstedt, 1986 (10 s.)

Högskoleverket, ”Kort ämneshistorik”, i, Nils, Andersson & Henrik, Björck, red., Idéhistoria i tiden: Perspektiv på ämnets identitet under sjuttiofem år. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2008 (5 s.)

Kant, Immanuel, ”Svar på frågan: Vad är upplysning?, Stehag: Symposion bokförlag, 1989 (12 s.)

Lennerhed, Lena, red., Från Sapfo till Cyborg: Idéer om kön och sexualitet i historien. Hedemora: Gidlund, 2006 (147 s.)

Liedman, Sven-Eric, Från Platon till kriget mot terrorismen: De politiska idéernas historia. Stockholm: Bonniers, 2005 (urval, 205 s.)

Liedman, Sven-Eric, Mellan det triviala och outsägliga: Blad ur humaniora och samhällsvetenskapernas historia. Göteborg: Daidalos, 1998 (164 s.)

Lingua Franca editors, red., The Sokal Hoax: The Sham That Shook the World. University of Nebraska Press, 2000 (30 s.)

Lundahl, Mikela, ”Postkoloniala perspektiv på idéhistoria”, i, Nils, Andersson & Henrik, Björck, red., Idéhistoria i tiden: Perspektiv på ämnets identitet under sjuttiofem år. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2008 (10 s.)

Lundgren-Gothlin, Eva, ”Vad har kön med idéhistoria att göra?” i Idé- och lärdomshistoria i Göteborg 1997: Ställningar och förhållanden efter fyrtio år. red., Henrik Björck, Göteborg: Institutionen för idé- och lärdomshistoria Göteborgs universitet (14 s.)

Myrdal, Alva & Gunnar, Myrdal, Kris i befolkningsfrågan. Nora; Nya Doxa, 1997 (9 s.)

Nilsson, Roddy, Foucault: En introduktion. Malmö: Égalité, 2008 (33 s.)

Nordin, Svante, Filosoferna: Det västerländska tänkandet sedan år 1900. Stockholm: Atlantis, 2011 (850 s.)

Olaison, Niklas, red., Axplock ur idéhistorien, del 2. Caudex Vertigo, 2004, (160 s.)

Popper, Karl, R., ”Social ingenjörskonst bit-för-bit” i, Popper i urval, Stockholm: Thales (18 s.)

Rousseau, Jean-Jaqcues, Émile: Eller om uppfostran

Rudbeck, Karl, ”Essäistik eller vetenskap”, i, Nils, Andersson & Henrik, Björck, red., Idéhistoria i tiden: Perspektiv på ämnets identitet under sjuttiofem år. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2008 (5 s.)

Siggard Jensen, Hans, m.fl. red., Tankens magt: Vestens idéhistoria. vol. ll & lll København: Lindhardt og Ringhof, 2008 (i urval, 75 s.)

Skoglund, Christer, ”Saklighet, mytkult och funktionalism”, i, Nils, Runeby, red, Europas idéhistoria 1900-talet: Framstegets arvtagare. Stockholm: Natur och kultur, 2008 (28 s.)

Toulmin, Stephen, Kosmopolis: Hur det humanistiska arvet förfuskades. Stockholm: Ordfront, 1995 (66 s)

Wollstonecraft, Mary, Till försvar för kvinnans rättigheter. Stockholm: Ordfront, 1998 (20 s.)


BILAGA TILL KURSPLAN:
MALMÖ HÖGSKOLAS PERSPEKTIV GENUS, MILJÖ SAMT MIGRATION OCH ETNICITET
Malmö högskolas perspektiv tas upp på följande sätt. 1. Genusperspektivet kommer att vara representerat i form av kurslitteratur och problematiseringar av den undanskymda roll kvinnor har fått sig tilldelad i idéhistorien liksom den nedvärdering som har skett av dem jämfört med mannen. Feminstisk vetenskapskritik studeras. 2. Miljö i både fysiskt och kulturellt avseende ges utrymme i kursen genom val av kurslitteratur t.ex. genom att olika epokers och miljöers natursyn studeras. 3. Etnicitet får en naturlig plats i kursen eftersom idéers påverkan av den kultur de finns i studeras och hur idéer transformeras när de överförs från en kultur till en annan. Dessutom studeras hur den västerländska idéhistorien har påverkats av möten med andra kulturer som t.ex. under den tidigmoderna epoken då européer började lägga andra världsdelar under sig.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.