Filmen i samhället

Kurs - grundnivå - 7.5 hp

Översikt

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Beskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla en ökad förtrogenhet med filmmediet, det vill säga hur en film är uppbyggd och på vilka olika sätt som man kan identifiera filmers olika beståndsdelar. Genom att fokusera på filmer med historiska, religiösa och/eller samhälleliga handlingar och budskap är syftet att studenterna vid avslutad kurs både ska kunna reflektera över den filmiska berättelsens beståndsdelar liksom de värderingar och budskap som filmer förmedlar.

Kursplan

Kurskod: IS147F

Institution:
Individ och samhälle
Version:
1
För studenter antagna vår 2013   höst 2012   vår 2012   höst 2011  

Fastställande

Kursen är inrättad 10 december 2010.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 10 december 2010 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 01 september 2011.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla en ökad förtrogenhet med filmmediet, det vill säga hur en film är uppbyggd och på vilka olika sätt som man kan identifiera filmers olika beståndsdelar. Genom att fokusera på filmer med historiska, religiösa och/eller samhälleliga handlingar och budskap är syftet att studenterna vid avslutad kurs både ska kunna reflektera över den filmiska berättelsens beståndsdelar liksom de värderingar och budskap som filmer förmedlar.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten
  • kunna diskutera centrala begrepp vad gäller filmanalys och bildtolkningar.
  • kunna reflektera över filmens villkor och hur filmer speglar vår syn på historia, religion, kultur, ekonomi, ideologi och hur de ger uttryck för omvärldsuppfattningar.
  • kunna reflektera över hur film bär på centrala centrala värderingar och vilka uttryck dessa tar sig.
  • kunna reflektera över hur film kan användas i olika lärandesituationer.
  • visa förmåga att kritiskt granska och reflektera över filmers funktion i olika samhällen över tid och dess framtida utformning och olika användningsområden.
  • Formerna för att bedöma studenternas prestationer

    Studentens examinationsuppgift är författande av ett paper kring en film vald i samråd med kursgivaren. Studenten redovisar även muntligt sitt paper varefter en annan student opponerar på det. Examinationen består således av författande av paper och försvarandet av det samt opposition på en annan students paper. .
    Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

    Innehåll eller kursinnehåll

    Ingången till kursen är olika frågor om hur man kan läsa filmer; vilka villkoren är för filmmakare, vilka element som filmer består, kännetecken för olika genrer och stilar samt på vilka sätt som samhälleliga värderingar av skilda slag märks i filmproduktioner och vilka redskap som behövs för att kunna tolka spelfilmer, dokumentärfilmer och tv-program.
    Fortsättningsvis kommer filmen att behandlas utifrån fyra övergripande teman:
    - Film som medium, källa och berättelser
    - Film som propaganda
    - Film som ideologi
    - Film som dokumentär

    Arbetsformer

    Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av konkreta filmanalyser enskilt och i grupp, enskild redovisning av en av studenten utvald film.

    Betygsgrader

    Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

    Kurslitteratur och övriga läromedel

    Hedling, Erik & Andersson, Lars-Gustaf (red.), Filmanalys – en introduktion. Lund: Studentlitteratur, 1999 (110 s.)

    Sigurdson, Ola & Axelson, Tomas (red.), Film och religion: livstolkning på vita duken. Örebro: Cordia, 2005 (300 s)

    Weber, Cynthia International Relations Theory: A Critical Introduction. London: Routledge 2005, (200 s.)

    Zander, Ulf Clio på bio. Om amerikansk film, historia och identitet. Lund: Historiska media, 2006 (280 s.)

    Kursvärdering

    Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.

Kontakt

Mer information om utbildningen

Anki Ängeborn, studieadministratör
Telefon: 040-66 58167
E-post: anki.angeborn@mah.se