Populärmusik och samhälle I
Kurs - grundnivå - 7.5 hp
Översikt
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet.
Beskrivning
Populärmusik och samhälle I syftar till att studenterna ska förvärva en grundläggande förståelse av populärmusik som kulturell företeelse och dess plats i samhället. Kursen består av tre huvudmoment. I det första studeras populärmusikens utveckling från 1950-talet till vår samtid. Tonvikten läggs vid musikens roll för ungdomars identitetsskapande, och studenterna ges möjlighet att reflektera över sin egen relation till populärmusik. I det andra momentet studeras amatörmusikens utveckling med frågor om folkbildning och lärande. Här läggs särskild tonvikt på genusaspekter. Det tredje momentet innebär att iscensättningen av musik diskuteras med hjälp av kulturanalytisk metod.
Kursplan
Kurskod: IS190F
- Institution:
- Individ och samhälle
- Version:
- 1,1
- För studenter antagna
höst 2013
vår 2013
höst 2012
Andra versioner
Fastställande
Kursen är inrättad 28 oktober 2011.
Denna kursplan (version 1,1) är fastställd 06 augusti 2012 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 03 september 2012 och ersätter kursplan fastställd 28 oktober 2011.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Kursbeskrivning
Kursen syftar till att studenterna ska förvärva en grundläggande förståelse av populärmusik som kulturell företeelse och dess plats i samhället.
Fördjupning i förhållande till examensfordringarna
Fristående kurs.
Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- diskutera populärmusikens betydelse för ungdomars identitetsskapande
- reflektera över populärmusik med ett genusperspektiv
- redogöra för aktuell forskning om fältet musik och samhälle
Formerna för att bedöma studenternas prestationer
Kursen examineras genom att studenten skriver ett paper om sin egen relation till populärmusik ur ett identitetsskapande perspektiv och förhåller detta till vald litteratur. Vidare examineras kursen genom ett paper där en vald artikel om amatörmusik diskuteras med ett genusperspektiv samt ett paper där en fältstudie av en konsert diskuteras med utgångspunkt i aktuell forskning och med hjälp av kulturanalytisk metod.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Innehåll eller kursinnehåll
Kursen består av tre huvudmoment. I det första studeras populärmusikens utveckling från 1950-talet till vår samtid. Tonvikten läggs vid musikens roll för ungdomars identitetsskapande, och studenterna ges möjlighet att reflektera över sin egen relation till populärmusik. I det andra momentet studeras amatörmusikens utveckling med frågor om folkbildning och lärande. Här läggs särskild tonvikt på genusaspekter. Det tredje momentet innebär att iscensättningen av musik diskuteras med hjälp av kulturanalytisk metod.
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, diskussioner, grupparbeten och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.
Betygsgrader
Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Berggren, Lars; Horgby, Björn & Greiff, Mats (red.) (2009), Populärmusik, uppror och samhälle, [Malmö University Press], Malmö högskola, Malmö (valda delar, ca 90 s.)
Bjälesjö, Jonas; Håkansson, Peter & Lundin, Johan A. (red.) (2010), "Mycket mer än bara rock": musik, ungdom och organisering, Premiss, Stockholm (176 s.)
Ekelund Robin (2011), Musik för alla - Studiefrämjandets musikverksamhet ur ett genusperspektiv, Studiefrämjandet (75 s.)
Lilliestam, Lars (1998), Svensk rock: musik, lyrik, historik, Ejeby, Göteborg (463 s.)
Lundin Johan (red.), Intro:en antologi om Musik och samhälle, Kira, Malmö, 2012 (valda delar ca 160 s.)
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.