Kriminologi I

Kurskod: KG121A

Institution:

Kriminologi

Version:

1,3

För studenter antagna vår 2014   höst 2013   vår 2013   höst 2012  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 01 oktober 2009.
Denna kursplan (version 1,3) är fastställd 11 juli 2012 av Fakultetsstyrelsen/Grundutbildningsnämnden vid Hälsa och Samhälle .
Kursplanen gäller från 03 september 2012 och ersätter kursplan fastställd 25 juni 2012.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna förvärvar grundläggande kunskaper om studiet av brottslighetens utveckling och mönster på samhälls-, grupp- och individnivå samt om olika teoretiska förklaringsmodeller och faktorer som påverkar antisocial och kriminell utveckling.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i Kriminologiprogrammet termin 2. Kursen kan även läsas som fristående.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik B Eller: Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2, Matematik 2a / 2b / 2c.

Lärandemål

1. Allmän kriminologi, 15 hp

Efter avlutad kurs skall studenten kunna
- redogöra för kriminologisk teoribildning utifrån individuella skillnaders betydelse för individers brottsbenägenhet, den sociala miljöns roll för brottshandlingar, samspelet mellan individers brottsbenägenhet och brottsalstrande egenskaper i den sociala miljön,
- redogöra för sociala och situationella ansatser i det brottsförebyggande arbetet,
- beskriva avskräckningens roll i brottsprevention,
- beskriva den svenska brottsutvecklingen samt internationella jämförelser av brottslighet och brottsutveckling,
- redogöra för individers brottsutveckling (kriminella karriärer) och deras karakteristika,
- beskriva brottslighetens geografiska variationer mellan olika miljöer och platser, och
- redogöra för ungdomsbrottslighetens karaktär och orsaker.

2. Vetenskaplig metod I, 7,5 hp

Efter avlutad kurs skall studenten kunna
- beskriva grundläggande principer och tillvägagångssätt i kriminologisk forsknings- och utredningsarbete,
- kritiskt granska upplägg till kvalitativa och kvantitativa studier,
- granska och resonera kring enkät- samt intervjufrågor i både kvalitativa och kvantitativa studier, och
- tolka och dra egna slutsatser från enklare statistiska analyser.

3. Fördjupningsarbete I, 7,5 hp

Efter avslutad kurs skall studenten kunna
- formulera en problemställning och förhålla dig kritisk till teori och metod som avses användas för att besvara tänkt problemställning.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Bedömningen av studenternas prestationer i delkurs 1 och 2 sker utifrån obligatoriska enskilda skriftliga tentamina samt obligatoriska skriftliga och muntliga uppgifter, varvid förklaringar och argumenteringar tillmäts särskild betydelse. Delkurs 1 examineras genom två delmoment om 7,5 resp 7,5 hp. I delkurs 3 sker bedömningen av den uppsats som studenterna skriver samt förmågan att försvara den egna och opponera på andras uppsats.

Rätt till omtentamen
Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt i studiehandledningen fastställda tider.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen innehåller 3 delkurser.

1. Allmän kriminologi, 15 hp
Delkursen ger en allmän introduktion till det mångvetenskapliga ämnet kriminologi. Särskild vikt läggs vid ämnets historik och begreppet avvikande beteende samt brottslighetens utveckling, mönster och orsaker. Vidare behandlas ämnets teoretiska perspektiv och utgångspunkterna för samhällets åtgärder mot brott till vilket knyts grunder i kriminalpolitik och socialpolitik. Brottslighetens internationalisering berörs liksom myter och sanningar i media och populärlitteratur. Innehållet delas in i två delmoment (1) kriminologisk teori och brottsprevention (7,5 hp) och (2) kriminologiska teman: en översikt (7,5 hp).

2. Vetenskaplig metod I, 7,5 hp
Kursen belyser kvantitativa metoder och kvalitativa metoder. Inom vart och ett av dessa behandlas ”forskningsprocessen” och olika metoder för att undersöka och analysera brottslighet och andra avvikande beteenden.

3. Fördjupningsarbete I, 7,5 hp
I delkursen formulerar studenterna i grupper om 3-4 en avgränsad problemställning utifrån några perspektiv i delkurs 1 samt någon/några metodansatser från delkurs 2.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, individuella arbetsuppgifter samt försvar av och opposition på uppsats. Obligatoriska moment framgår av studiehandledningen och schema.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

1. Allmän kriminologi

Andershed, H & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen – vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia, 238 s.



Brå (2008). Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. Brå-rapport 2008:23.



Dolmén. L. (2001). Brottsligheten i olika länder. BRÅ-rapport 2001:18, 45 s.



Estrada, F. (2001). Juvenile violence as a social problem. Trends media attention and societal response. British journal of criminology, 41:639-655. 16 s.



Farrington, D. P. (1992). Criminal career research in the United Kingdom. British Journal of Criminology, 32: 521-536. 15 s.



Kiviviouri, J. & Salmi, V. (2005). Trends of self-reported juvenile delinquency in Finland, 1995-2004.



Lilly, J. R., Cullen, F. T. & Ball, R. A. (2011). Criminological theory: Context and consequences (5th edition). Thousand Oaks: Sage publications.



Martens P.L. (1993). An ecological model of socialisation in explaining offending. In Farrington, D.P., Sampson R. J., & Wikström P-O. (Eds.), Integrating individual and ecological aspects of crime. Brå-report 1993:1. 52 s.



Ring, J. (2010). Brott bland ungdomar i årskurs nio. Resultat från Skolundersökningen om brott åren 1995-2008. Brå-rapport 2010:6. 90 s.



Sampson, R. J. (2006). How does community context matter? Social mechanisms and the

explanation of crime rates. In Wikström P-O & Sampson Robert. J. (Eds.) The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development. Cambridge: Cambridge University Press. 29 s.



Svensson, R. (2000). Strategiska brott. Vilka brott förutsäger en fortsatt brottskarriär? Brå-rapport 2000:3. 40 s.



Torstensson Levander, M. (2008). Stadsdelens betydelse för ohälsa och sociala problem. I Östman, M. (red.), Migration och psykisk ohälsa. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. FoU-rapport 2008:3. 22 s.



Torstensson Levander, M. (2007). Trygghet, säkerhet, oro eller risk?Begreppsdefinitioner och mått. Sveriges kommuner och landsting. 40 s.



Wikström, P-O. (2007). Deterrence and Deterrence Experiences. Preventing Crime Through the Fear of Consequences. In S. G. Shoham (ed.), International Comparative Handbook ofPenology and Criminal Justice. Boca Raton. Fl. CRC Press. 32 s.



Wikström, P-O. & Sampson, R. J. (2003). Social Mechanisms of Community Influences on Crime and Pathways in Criminality. In B. B. Lahey, T. E. Moffitt, A. Caspi (eds.), The Causes of Conduct Disorder and Serious Juvenile Delinquency. 118-148. New York: Guilford Press. 30 s.



Wikström, P-O., Oberwittler, D., Treiber, K. & Hardie, B. (2012). Breaking rules: The social and situational dynamics of young people’s urban crime. Oxford: Oxford University Press. sid. 3-43, 41 s.



Wikström P-O & Trieber K. (2007) The Role of Self-Control in Crime Causation. Beyond Gottfredson and Hirschi’s General Theory of Crime. European Journal of Criminology 4:237-264. 27 s.



Wikström, P-O & Torstensson, M (1996). Lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation och Inriktning. 125 s.



Vetenskapliga artiklar tillkommer.

2. Vetenskaplig metod I

Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Malmö: Liber. Ca 650 s.



Brå, (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:01. Ca 150 S.



För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.vr.se



Ca 100 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.



Referenslitteratur

Roxell, L. & Tiby, E. (2006). Frågor, fält och filter: Kriminologisk metodbok. Studentlitteratur. Ca. 300 s.

3. Fördjupningsarbete I

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund. 223 s.



Hellström, L. (2007). Anvisningar för skrivande uppsatser. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbeten. Malmö högskola. Hälsa och samhälle.



Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en kursvärdering (formativ) genomförs efter varje delkurs slutförande. För delkurs 1 sker även en temperaturtagning (summativ) Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.