Praktisk filmkurs II

Kurskod: KK126A

Institution:

Konst, kultur och kommunikation

Version:

2

För studenter antagna vår 2014   vår 2013   vår 2012   höst 2011  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 28 augusti 2007.
Denna kursplan (version 2) är fastställd 24 september 2010 av Utbildningsnämnden/kursnämnder vid Kultur och samhälle.
Kursplanen gäller från 19 januari 2011 och ersätter kursplan fastställd 26 september 2008.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs. Kursen kan normalt ingå i en generell examen på grundnivå.

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KK116A-Praktisk filmkurs eller KK137A-Praktisk filmkurs I.

Lärandemål

KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE

Efter slutförd kurs ska studenten kunna:

-visa förståelse för och diskutera relationen mellan filmens teori, teknik och gestaltning (lärandemål 1).

-pröva, problematisera och diskutera traditionella filmgenre i spänningen mellan fiktivt och dokumentärt berättande (lärandemål 2).

FÄRDIGHET OCH FÖRMÅGA

Efter slutförd kurs ska studenten kunna:

-utforska och omsätta kunskap, i genreövergripande berättarstrukturer, till praktik (lärandemål 3).

-självständigt praktisera sina kunskaper i filmproduktion med digital videoteknik i ett dokumenterande, pedagogiskt eller konstnärligt syfte (lärandemål 4).

-analysera och rapportera den gestaltande processen, och i detta arbete utveckla gestaltningsformen till färdig produktion (lärandemål 5).

VÄRDERINGSFÖRMÅGA OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Efter slutförd kurs ska studenten kunna:

-reflektera över sina och andras filmarbete i gruppdiskussioner såväl som individuellt (lärandemål 6).

-värdera sitt agerande som medie och- kunskapsproducent utifrån ett etiskt och demokratiskt perspektiv (lärandemål 7).

-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling (lärandemål 8).

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Lärandemål 1 examineras inom delmoment 1 genom aktivt deltagande i kursprocessen och genom deltagande i praktiska övningar och skriftliga reflektioner, samt genom deltagande i teamproduktioner, seminarier och med reflekterande text, inom delmoment 2 genom deltagande i seminarier och i slutproduktionens skriftliga rapport.

Lärandemål 2 examineras inom delmoment 1 genom aktivt deltagande i kursprocessen, gestaltande uppgifter i grupp och reflekterande text.

Lärandemål 3 och 4 examineras inom delmoment 1 genom deltagande i seminarier och i teamproduktioner.
Inom delmoment 2 genom deltagande i seminarier, genomförande av slutproduktion och i slutproduktionens skriftliga rapport.

Lärandemål 5 examineras inom delmoment 1 genom deltagande i teamproduktioner, seminarier och reflekterande text och inom delmoment 2 genom genomförande av slutproduktion, deltagande i seminarier och i slutproduktionens skriftliga rapport.

Lärandemål 6 examineras inom delmoment 1 genom övningar, reflekterande text och seminarier, samt i delmoment 2 i seminarier och i slutproduktionens skriftliga rapport.

Lärandemål 7 och 8 examineras inom delmoment 2 genom genomförande av slutproduktion, deltagande i seminarier och i slutproduktionens skriftliga rapport.

BEDÖMNINGSKRITERIER

LÄRANDEMÅL 1:
(G) Studenten uppvisar en förståelse och förmåga att diskutera relationen mellan filmens teori, teknik och gestaltning.
(VG) Studenten uppvisar en hög grad av förståelse och god förmåga att diskutera relationen mellan filmens teori, teknik och gestaltning med hög grad av reflexivitet och en insiktsfull och applicerad analys.

LÄRANDEMÅL 2:
(G) Studenten uppvisar en tillfredställande kunskap och förståelse för att pröva, problematisera och diskutera traditionella filmgenre i spänningen mellan fiktivt och dokumentärt berättande mfl genre.
(VG) Studenten uppvisar en hög grad av kunskap och förståelse för att pröva, problematisera och diskutera traditionella filmgenre i spänningen mellan fiktivt och dokumentärt berättande mfl genre.

LÄRANDEMÅL 3 och 4:
Lärandemål 3 och 4 är nedbrutna i följande kriterier för slutproduktionen:

Studenten ska kunna utveckla och fullfölja ett genomarbetat koncept
som är kopplat till en ursprunglig idé.

(G) Arbetet demonstrerar på ett tydligt sätt den ursprungliga idén.
(VG) Arbetet uppvisar en tydlig och medveten utveckling av den ursprungliga idén.

Studenten ska kunna skapa en gestaltning med kommunikativ självständighet.

(G) Arbetet kommunicerar i tillfredsställande grad utan stöd av processbeskrivning och förförståelse.
(VG) Arbetet kommunicerar i hög grad utan stöd av processbeskrivning och förförståelse.

Studenten ska kunna koppla en gestaltning till konstnärliga och teoretiska referenser
och använda dem i sitt eget arbete.

(G) Det finns konstnärliga och teoretiska referenser inarbetat i process och slutresultat
(VG) Det finns konstnärliga och teoretiska referenser väl inarbetade i process och slutresultat

Studenten ska kunna reflektera över, och analysera de tekniska och estetiska valen i sitt koncept.

(G) förståelse för estetiska och tekniska val i förhållande till sitt koncept.
(VG) en hög grad av reflexivitet och analys kring estetiska och tekniska val i förhållande till sitt koncept.

Utöver dessa målformuleringar finns möjligheten för studenten att höja sitt betyg genom att uppfylla kriterier för innovation och originalitet.

(VG) Arbetet är originellt och kreativt utfört.

LÄRANDEMÅL 5
(G) Arbetet uppvisar ett reflekterat och analyserande förhållningssätt till den gestaltande processen som utvecklat gestaltningsformen till en färdig produktion.
(VG) Arbetet uppvisar en hög grad av reflexivitet och analys av den gestaltande processen som tydligt och medvetet utvecklat gestaltningsformen till en färdig produktion.

LÄRANDEMÅL 6, 7 och 8 har betygsskalan U och G:
(G) studenten uppvisar tillfredställande förmåga att; (målformuleringen)

För att bli godkänd på den individuella slutproduktionen krävs att samtliga moment – gestaltning, skriftlig rapport, muntlig presentation, opponering, respondering – är avklarade och godkända.

För omtentamina råder särskilda förhållanden eftersom kursen bygger på aktivt deltagande under bestämda tidsperioder. Det gör att eventuella omtentamina erbjuds enligt studenternas rättigheter till provtillfällen, Men då sker justeringar av den aktuella uppgiften, eftersom den inte kan ges samma förutsättningar som under det ordinarie tillfället.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursens innehåll utforskar genre och stilgrepp. Utgångspunkten är det dokumentära men öppnar mot det fiktiva osv. Ett växelverkande teoretisk och praktisk förhållningssätt används vilket utvecklar metoder för integrerad teori i det praktiska arbetet på ett kreativt vis.
Kursen förhåller sig öppen mot utvecklingen av yrkesrollen i en bred filmbransch.

Kursen är uppdelad i två delmoment:
-Filmberättande och genreövergripande berättarstrukturer (12 hp)
-Slutproduktion (18 hp)

Arbetsformer

Kursen använder sig av föreläsningar, förelagda övningar, individuella uppgifter under handledning, seminarier och teamproduktioner. Stor vikt läggs vid processen, där studenternas erfarenheter bryts mot varandra och skapar en plattform för lärande.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Rekommenderad kurslitteratur:

Birnbaum, Daniel (2005) Chronology, Lukas & Sternberg

Bordwell & Thompson, (1979) FIlm Art: An Introduction, Chris Freitag

Bryngelsson, Peter (2006) Filmmusik det komponerade miraklet, Liber

Stam, Robert (2000) Film Theory: An Introduction, Blackwell

Nichols, Bill (2002) Documentary: An Introduction, Indiana University Press

Bordwell, David (2005) Figures Traced In Light. On Cinematic Staging, Univ.Press of Cal.

Sturken M, Cartwright L (2001) Practices of Looking. Oxford University Press

Dykhoff Klas (2002) Ljudbilder eller Synvilla? Liber

Raskin, Richard (2001) Kortfilmen som fortælling, Systime

Kursvärdering

Skriftlig kursvärdering sker i slutet av kursen.