Översikt
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet.

I julas ställde första kullen av studenter ut sina arbeten om mode som politiskt fenomen på Orkanenbiblioteket. |
Annika Rivas uppfyllde drömmen om att plugga mode
– Kursen var jättebra, den är ett forum för teorier och diskussioner, precis det jag var ute efter. Lärarna var fantastiska med sina olika erfarenheter och kompetenser.
Annika Rivas, före detta student på kursen Modets kultur och politik.
Klicka på fliken Intervjuer om du vill läsa hela intervjun med Annika Rivas.
Beskrivning
Modets kultur och politik handlar om att problematisera konsumtion, produktion och de symboliska värden som modeindustrin åberopar och skapar. I kursen introduceras de stilgrepp och kulturella normer som modeindustrins aktörer använder för att attrahera olika konsumentgrupper världen över. Modeindustrins arbetsvillkor problematiseras, liksom konsekvenserna för mäns och kvinnors identitetsskapande i skiftande miljöer.
Kursen ges på halvfart och undervisning hålls på sena eftermiddagar. Den är indelad i två delkurser:
Modets kulturer och
Modets politik och i båda blandas workshop, föreläsningar, seminarier, studiebesök och olika gestaltande metoder, som kollageteknik, visuella undersökningar och performativa tekniker. Bilden av mode är centralt i hela kursen.
Intervjuer
Annika Rivas uppfyllde drömmen om att plugga mode
En möjlighet till att finansiera en paus från arbetet gjorde att Annika Rivas kunde förverkliga en dröm. I höstas läste hon kursen Modets kultur och politik på Malmö högskola.
|
 Annika Rivas, 38, är före detta student på nya kursen Modets kultur och politik.
|
Annika Rivas bor i Lund och är ensamstående mamma till sina två pojkar Carlos-Sebastian 9 och Julian-Nikolas, som kallas Manne, 7. Genom ett arv efter sin bortgågne pappa kunde Annika ta en paus från sitt arbete. Hon valde istället att följa sin dröm om att studera mode.
– Jag har alltid gillat mode och kläder. Jag syr inte så mycket själv utan ritar mest. Det kan låta ytligt att gilla kläder men rent sociologiskt och etnografiskt är det väldigt intressant att fundera över hur människor interagerar genom kläder och att man beter sig på olika sätt beroende på de kläder man bär, att det finns oskrivna regler och så vidare. Mode är mycket mer än kläder och klädstil, det handlar om att sätta gränser mot andra människor och hur man vill skapa sitt jag. Vem vill jag vara idag? Vem orkar jag vara idag?
Vi talar om det svenska modet, om att alla klär sig mer eller mindre likadant, att människor gärna vill smälta in och att det är ok att gå utanför ramarna men bara till en viss gräns.
Modets kultur och politik som omfattar 15 högskolepoäng som ges vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3) tar upp dessa frågor, frågor om identitet, konsumtion och politik, både modets möjligheter och dess avigsidor.
– Kursen var jättebra, den är ett forum för teorier och diskussioner, precis det jag var ute efter. Lärarna var fantastiska med sina olika erfarenheter och kompetenser; Ann-Charlotte Ek är utbildad i mönsterkonstruktion, Margareta Melin är medie- och kommunikationsvetare och Kajsa Lindskog fotograf. Och det var bra att de bjöd in gästlärare som föreläste, bland annat föreläste Martin Berg om sin avhandling Självets garderobiär som handlar om nätgemenskaper och det sociala jagets framväxt.
– Jag längtade till föreläsningarna. Jag brukade planera vad jag skulle ha på mig och det var roligt att se att alla hade ett modeintresse och att man kunde klä sig precis så som man ville. Ofta brukar människor som lär känna varandra klä sig likadant efter ett tag men det gjorde vi kursare inte alls.
Vad lärde du dig på kursen eller tog du med dig från studierna?
– Kursen fick mig att fundera över hur kläder påverkar uppfattningen om kroppen, att ifrågasätta hur man ser på sig själv och den klädda kroppen.
Annika Rivas egen klädstil beskriver hon själv som väldigt hippie. Men just idag när jag träffar henne är hon ganska klassiskt klädd i ett par tajta blå stretchjeans , en romantisk blommig blus från Zarah, med en mörkblå stickad kofta över samt beiga mocca stövletter till. Vi talar om hur ålder och kön styr hur man kan klä sig, hur starkt det sociala trycket och normerna är och om Pierre Bordieus teorier och tankar om kulturellt kapital.
Nu läser Annika Creative Writing och Children's Literature in a Global Perspective vid Malmö högskola. Annika Rivas är utbildad bibliotekarie i botten och kommer efter studierna att söka sig tillbaka till biblioteksbranschen. Men hon har även planer på att öppna en webbshop där hon vill sälja accessoarer och kläder, både andra kläddesigners kreationer och sina egna.
Text: Lotta Orban
Kursplan
Kurskod: KK138A
- Institution:
- Konst, kultur och kommunikation
- Version:
- 2
- För studenter antagna
höst 2012
Andra versioner
-
Version 1
fastställd 2011-02-18
För studenter antagna
höst 2011
Fastställande
Kursen är inrättad 16 september 2010.
Denna kursplan (version 2) är fastställd 28 mars 2012 av Utbildningsnämnden/kursnämnder vid Kultur och samhälle (K3).
Kursplanen gäller från 03 september 2012 och ersätter kursplan fastställd 18 februari 2011.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Kursbeskrivning
Syftet med kursen
Modets kultur och politik är att introducera studenterna till de stilgrepp och kulturella normer modeindustrins aktörer använder för att attrahera olika konsumentgrupper världen över. Ytterligare ett syfte är att problematisera den globala modeindustrins arbetsvillkor liksom modets materiella såväl som symboliska konsekvenser för mäns och kvinnors identitetsskapande i skiftande miljöer.
Fördjupning i förhållande till examensfordringarna
Kursen kan normalt ingå i generell examen på grundnivå.
Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet.
Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten:
- uppvisa kunskap och förståelse om modets kommunikativa, kulturella och politiska aspekter
- kunna redogöra för ett urval av centrala teorier om mode
- kunna kritisk reflektera över konsekvenser av mode
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten:
- kunna söka, samla, kritiskt värdera information om ämnet och i reportagets och essäns form kommunicera med en tänkt offentlig läsekrets
- i dialog med lärare och kursdeltagare muntligt och visuellt gestalta och kommunicera idéer
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten:
- kunna värdera etiska och politiska konsekvenser för modeindustrins olika konsumentgrupper och producenter i ett globalt perspektiv
Formerna för att bedöma studenternas prestationer
Kursen bygger på studentens aktiva deltagande i kursens olika undervisningsmoment där presentationer och gestaltningar bedöms.
Examination på delkurs 1 :
Examination på delkurs 2 :
- ett bildkollage presenterat i en publik utställning
- ett bildsatt reportage
Innehåll eller kursinnehåll
Kursen omfattar två delkurser. Modets kulturer, 7,5 hp och Modets politik, 7,5 hp
Den första, Modets kulturer, utgå från Cultural Studies-traditionen, inom vilken mode studeras som språk och kommunikation, och som identitetsmarkör. Delkursen arbetar med att belysa såväl individuella, strukturella som symboliska aspekter som bidrar till utformandet av kläderna på tidstypiska sätt. Centralt för delkursen är Pierre Bourdieus begrepp hexis, som innefattar förkroppsligad kultur.
I den andra delkursen Modets politik studeras modets produktionsprocess, politiska sammanhang och som kommersiellt uttryck i en global värld. Nedslag görs i olika historiska och subkulturella miljöer som belyses ur såväl politisk ekonomiska, kulturella som genusaspekter. Teman som refashioning, politikers stil, varuhuset som livsstil och modereportage diskuteras.
Arbetsformer
Kursen kommer dels att omfatta workshops, föreläsningar, seminarier, studiebesök och olika gestaltande metoder såsom fotografi, film, kollageteknik och performativa tekniker. Såväl muntliga, skriftliga som visuella presentationsformer kommer att ingå.
Betygsgrader
Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Barnard, Malcolm (2006). Fashion as communication. Routledge (utdrag).
Frisell Ellburg, Ann (2008). Ett fågängt arbete. Möten med modeler i den svenska modeindustrin. Göteborg & Stockholm: Makadam.
Gindt, Dirk (2009). ’En gorillalik högpotent hanne.’ I Mode – en introduktion: en tvärvetenskaplig betraktelse. Red: Dirk
Gindt, Louise Wallenberg. Rasta förlag.
Greider, Göran & Barbro Hedvall (2008). Stil och politik. Stockholm: Atlas.
Holmberg, Lars (2008). Teorier om mode. Carlssons förlag Stockholm.
Hursz, Orsi (1999). ’Varuhuset NK och det moderna samhället. Inte ett hus utan en värld. Tvärsnitt Nr 2/1999 tvarsnitt.vr.se/huvudmeny/arkiv/1999/tvarsnittnr21999/varuhusetnkochdetmodernasamhallet.4.2197dce310eccdec28d8000229.html
Schrøder, Jonathan E (2004) ’Produktion och konsumtion av reklambilder’ i Bild och samhälle: visuell analys som vetenskaplig metod / Patrik Aspers, Paul Fuehrer, ìArni Sverrisson (red) Lund:Studentlitteratur.
Warkander, Philip (2009). ’Queerestetik och klubbliv i nutida Stockholm’. I Lambda Nordica nr 3-4, 2009
Övrig litteratur
Artiklar samt populärvetenskapliga texter motsvarande 600 sidor, som väljs ut i samråd med kursens lärare.
Inspiration kan hittas på Malmö högskolas biblioteks temasida om Mode. www.mah.se/Bibliotek/Soka-information/Tema/Mode-och-politik/
Övriga läromedel
Film, bloggar, studiebesök, skönlitteratur, modemagasin, kollagematerial, samt kostym/kläder.
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.