Litteraturvetenskap I

Kurskod: KK152A

Institution:

Konst, kultur och kommunikation

Version:

2,1

För studenter antagna höst 2013   höst 2012  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 15 oktober 2009.
Denna kursplan (version 2,1) är fastställd 15 juni 2012 av Utbildningsnämnden/kursnämnder vid Kultur och samhälle (K3).
Kursplanen gäller från 03 september 2012 och ersätter kursplan fastställd 21 mars 2012.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att ge studenter möjlighet att tillägna sig grundläggande kunskaper om och förståelse av litteraturen som medium och dess relation till andra medier. Särskild vikt läggs vid analysen av litterära texter och frågor om hur litteraturen bidrar till att forma vår uppfattning av verkligheten. Kursen utvecklar även studenternas förmåga att skriva om litteratur i olika genrer.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen är obligatorisk i kandidatexamen i litteraturvetenskap.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten
1: uppvisa grundläggande kunskaper om litteratur som medium och om dess relation till andra medier.
2: kunna analysera och tolka litterära texter i olika genrer på ett medvetet och självreflekterande sätt.
3: visa grundläggande insikter om hur litteratur och andra medier formar vår uppfattning av världen.
4: uppvisa grundläggande förståelse av hur identiteter och sociala förhållanden representeras och i litteratur och kultur och hur dessa representationer förhåller sig till politiska, ekonomiska och sociala maktförhållanden.
5: uppvisa grundläggande förmåga att skriva analytiskt och gestaltande om litteratur i olika genrer och att diskutera detta skrivande på ett på ett reflekterande sätt.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Delkurs ett examineras medelst tre analysuppgifter. De två första utförs enligt lärares anvisningar antingen skriftligt eller muntligt, i grupp eller individuellt, och motsvarar vardera 2 hp. Den tredje uppgiften utförs individuellt och skriftligt och motsvarar 3,5 hp. Uppgifterna examinerar lärandemålen 1 och 2.

Delkurs två examineras genom en muntlig examination som motsvarar 2 hp och avslutas med en hemtenta som motsvarar 5, 5 hp. Uppgifterna examinerar lärandemålen 1, 2, och 3.

Delkurs tre examineras medelst en skriftlig analysuppgift. Examinationen gäller lärandemålen 2, 3 och 4.

Examinationen på delkurs fyra utgörs av tre skrivuppgifter. De två första omfattar vardera 2 hp, medan den avslutande uppgiften omfattar 3,5 hp. I samband med varje skrivuppgift ska studenterna delta aktivt i ett textsamtal där både egna och andras texter diskuteras. Examinationen på denna delkurs gäller främst lärandemål 5, men även, i viss utsträckning, lärandemålen 1 och 2.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen är indelad in i följande delkurser:

1: Litteraturens former och funktioner (7,5 hp)
2: Narrativitet och representation (7,5 hp)
3: Litteratur, makt, motstånd (7,5 hp)
4: Att skriva om litteratur (7,5 hp)

Delkurs 1 ger en introduktion till analys och tolkning av litteraturens huvudgenrer: epik (berättande prosa), lyrik och dramatik. Dessutom presenteras några av litteraturvetenskapens grundläggande frågeställningar, exempelvis frågor om vad litteratur är och hur litteraturen förhåller sig till andra delar av verkligheten.
I delkurs 2 fördjupas analysen av berättande texter. Dessutom placeras litteraturen in i ett större mediesammanhang genom att litterärt berättande jämförs med berättande i film och TV. Vidare introduceras frågor om hur berättelser bidrar till att forma vår uppfattning av verkligheten.
I delkurs 3 undersöks hur identiteter (exempelvis etnicitet och genus) och sociala och historiska förhållanden (exempelvis klass och kolonialism) representeras i litterära texter, och hur dessa representationer förhåller sig till kulturella, politiska och ekonomiska maktförhållanden. Ett av delkursens syften är att studenterna ska ges tillfälle att ytterligare fördjupa och konkretisera de textanalytiska färdigheter och de kunskaper om litteraturens förmåga att forma vår verklighetsuppfattning som de tillägnat sig under de två inledande delkurserna.
Delkurs 4 utvecklar studentens analytiska och gestaltande skrivande om litteratur i olika genrer. Delkursen övar också studenternas förmåga till medveten reflektion om olika litteraturvetenskapliga och kulturjournalistiska texttyper.

Arbetsformer

De viktigaste arbetsformerna är föreläsningar, seminarier, grupparbeten samt skrivande. På delkursfyra är skrivandet processorienterat och handlett.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Det är möjligt att begära ut betyg enligt ECTS.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1:

Att granska och diskutera. Dramatikanalyser, red. Jonsson och Sjöberg, Lund 2006 (i urval enligt lärarens anvisningar).

Att granska och diskutera. Epikanalyser, red. Jonsson och Sjöberg, Lund 2005 (i urval enligt lärarens anvisningar).

Att granska och diskutera. Lyrikanalyser, red. Jonsson och Sjöberg, Lund 2007 (i urval enligt lärarens anvisningar).

Bjerck Hagen, Erik, Hva er litteraturvitenskap, Olso 2003. (Det går också bra att läsa den svenska utgåvan – Bjerk Hagen, Erik, Vad är litteraturvetenskap, Stockholm 2005 – som dock inte finns tillgänglig i bokhandeln.)

Ellerström, Lars, Lyrikanalys: En introduktion, Lund 1999.

Holmberg, Claes-Göran och Ohlsson, Anders, Epikanalys: En introduktion, Lund 1999.

Sjöberg, Birthe, Dramatikanalys: En introduktion, andra upplagan, Lund 2005.



Till detta kommer skönlitteratur i olika genrer.



Delkurs 2:

Jansson, Bo G, Världen i berättelsen: Narratologi och berättarkonst i mediaåldern. Tillgänglig som PDF via Högskolan i Dalarna: http://dalea.du.se/research/archive/3acdc467-cb9c-4199-b49a-09b97de33dc5/1a1c5736-c894-4844-ae4f-4ee32be88095.pdf



Till detta kommer ett antal skönlitterära texter, filmer och TV-program enligt lärares anvisning.



Delkurs 3:

Alakoski, Susanna, Svinalängorna, Stockholm 2006.

Brontë, Charlotte, Jane Eyre, Stockholm 2011.

Genusvetenskapliga litteraturanalyser, red Arping & Nordenstam, Lund 2010 (bidragen av Arping, Elleström, Gröndahl, Langås och Williams).

Khemiri, Jonas Hassen, Ett öga rött, Stockholm 2003.

Linderborg, Åsa, Mig äger ingen, Stockholm 2007.

McLeod, John, Beginning Postcolonialism, Manchester 2000 (kap 1–2 och 4).

Nilsson, Magnus, Den föreställda mångkulturen: Klass och etnicitet i svensk samtidsprosa, Hedemora 2010 (kap 1–3 och 5).

Rhys, Jean, Sargassohavet, Stockholm 2011.



Ytterligare material – omfattande maximalt 100 s. – kan tillkomma.



Delkurs 4:

Hansson, Gunnar D, ”Columbi enkrona. Om essän som brygga mellan konst och vetenskap”, Konst, Kunskap, Insikt: Texter om forskning och utvecklingsarbete på det konstnärliga området, red. Lind och Wadensjö, Stovkholm 2004.

Kulturjournalistikens gränser, red. Hemer och Forsare, Umeå 2010.

Lagercrantz, Olof, Om konsten att läsa och skriva, Stockholm 1985.

Lindstedt, Inger, Textens hantverk, Lund 2002.

Loman, Rikard m. fl., Kulturjournalistikens grunder, Lund 2007.

Svenska skrivregler, utgivna av Svenska språknämnden, Stockholm 2007.



Till detta kommer kopierat och utdelat material.

Kursvärdering

Skriftlig kursvärdering sker i slutet av kursen.