Litteraturvetenskap I

Kurs - grundnivå - 30 hp

Översikt

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.


Information till sökande

Denna utbildning erbjuds ej för hösten 2013.

 

Beskrivning

Kursen syftar till att ge studenter möjlighet att tillägna sig grundläggande kunskaper om och förståelse av litteraturen som medium och dess relation till andra medier. Särskild vikt läggs vid analysen av litterära texter och frågor om hur litteraturen bidrar till att forma vår uppfattning av verkligheten. Kursen utvecklar även studenternas förmåga att skriva om litteratur i olika genrer.

Innehåll

Litteraturvetenskap I består av fyra moduler.

 

En uppslagen bok


Den första tränar dig i att analysera de litterära grundformerna epik (berättande texter), lyrik och dramatik.

Därefter följer en modul där du fördjupar dig i fenomenet berättande och undersöker hur skönlitterärt berättande förhåller sig till exempelvis filmiskt berättande.

Under den tredje kursmodulen använder du dig av de analytiska och teoretiska kunskaper du förvärvat för att analysera hur fenomen som genus, etnicitet och klass skildras i såväl litterära klassiker som i den samtida skönlitteraturen. Här diskuterar vi också hur litteraturen (och särskilt det litterära berättandet) påverkar vår förståelse av världen.


Kursens sista modul ägnas åt skrivande om litteratur. Här får du bland annat öva dig i att skriva recensioner och essäer. (Mer info om arbetsformer, kurslitteratur etc. hittar du under fliken ”Kursplan”).

Varför ska jag läsa litteraturvetenskap på Malmö högskola?

Inom ämnet litteraturvetenskap på Institutionen för konst, kultur och kommunkation (K3) fokuserar vi dels på det som är specifikt för litteraturen, dels på hur litteraturen förhåller sig till andra medier. Samtidigt som vi ägnar stor uppmärksamhet åt analys av litterära genrer som romaner, dikter och dramer undersöker vi exempelvis även vad som händer när romaner förvandlas till film eller tecknade serier, eller när dikter publiceras på nätet.

Stor uppmärksamhet ägnas även åt frågor om hur litteraturen bidrar till att forma vår förståelse av oss själva och världen. Bland annat analyserar vi hur identiteter och sociala och historiska förhållanden skildras i litteraturen och hur dessa skildringar samspelar med kulturella, ekonomiska och politiska maktförhållanden. Vi undersöker till exempel hur genus och klass skildras i Åsa Lindberborgs Mig äger ingen och Susanna Alakoskis Svinalängorna, vilka föreställningar om etnicitet som aktualiseras i Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött och hur Charlotte Brontës Jane Eyre förhåller sig till kolonialismen.

Hur går undervisningen till?

Undervisningen består till stor del av föreläsningar och seminarier där vi arbetar aktivt med att knyta samman litteraturvetenskaplig teori med analys av litterära texter. Dessutom lägger vi stor vikt vid att utveckla studenternas skrivande om litteratur i olika genrer, exempelvis recensioner och vetenskapliga uppsatser.

 

Arbetsliv

Litteraturvetare återfinns på många olika delar av arbetsmarknaden. Litteraturvetare kan arbeta med exempelvis kulturjournalistik, litteraturkritik eller folkbildning. De kan jobba på bokförlag, tidskriftsredaktioner eller som egna företagare. Dessutom de fortsätta att studera ämnet på master- och forskarnivå.

 

För att bli stärka dina möjligheter att få ett jobb där du kan använda din litteraturvetenskapliga kompetens kan det vara bra att kombinera studierna i litteraturvetenskap med kurser i andra ämnen. Vid K3 finns ett stort utbud av lämpliga kurser. Om du vill bli litteraturkritiker kan du exempelvis läsa kursen Kulturjournalistik, och om du vill jobba inom media kan du bland annat välja någon av kurserna Experimentell medieproduktion, Grundläggande radioproduktion eller Att skriva och publicera i digitala medier.

 

Kursplan

Kurskod: KK152A

Institution:
Konst, kultur och kommunikation
Version:
1
För studenter antagna höst 2011   höst 2010  

Andra versioner

  • Version 2
    fastställd 2012-03-21
  • Version 2,1
    fastställd 2012-06-15
    För studenter antagna höst 2013   höst 2012  

Fastställande

Kursen är inrättad 15 oktober 2009.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 20 augusti 2009 av Utbildningsnämnden/kursnämnder vid Kultur och samhälle (K3).
Kursplanen gäller från 01 september 2010.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att ge studenten grundläggande kunskap om och förståelse för litteraturens historiska utveckling samt för litteraturens roll och funktion i dagens föränderliga medielandskap. Kursen utvecklar även studenternas förmåga att skriva analytiskt om litteratur samt att reflektera kring denna skrivprocess.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen är obligatorisk i kandidatexamen i litteraturvetenskap.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten

KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE
• kunna beskriva litteraturens olika former samt utvecklingssteg i ett historiskt perspektiv (1)
• ha förståelse för litteraturens förändrade roll och funktion i dagens medialiserade samhällen (2)

FÄRDIGHET OCH FÖRMÅGA
• kunna analysera och tolka olika litterära verk (3)
• kunna skriva kortare litteraturanalytiska texter (4)

VÄRDERINGSFÖRMÅGA OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
- kunna förhålla sig reflexivt och kritiskt till innehållet i kurslitteratur (fack- och skönlitteratur) samt föreläsningar (5)


Formerna för att bedöma studenternas prestationer

• Lärandemål 1 bedöms genom enskilda skriftliga arbeten i delkurs 2.
• Lärandemål 2 bedöms genom enskilda skriftliga arbeten samt en mindre undersökning i grupp inom ramen för delkurs 1.
• Lärandemål 3 bedöms genom enskilda skriftliga arbeten i delkurs 1 och 2.
• Lärandemål 4 bedöms genom enskilda skriftliga arbeten i delkurs 3.
• Lärandemål 5 bedöms genom inlämnade skriftliga arbeten i delkurs 1-3 samt aktivt deltagande i kursens obligatoriska moment.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen är indelad in i följande delkurser:

1: Litteratur och medier (10 hp)
2: Litteraturens historia (10 hp)
3: Att skriva om litteratur (10 hp)

Delkurs 1 introducerar litteraturvetenskapliga grundbegrepp. Därtill ligger fokus på de skiftande relationerna mellan litteratur och medier och offentlighet. Kursen diskuterar bland annat olika författarroller, litteraturens medialitet (t.ex. manuskriptet, ljudboken), litteraturkritiker och andra brukare på internet etc.
Delkurs 2 ger studenten en grundläggande förståelse för litteraturens historiska utveckling samt tränar studentens förmåga att läsa och analysera olika slags texter från skilda tider.
Delkurs 3 utvecklar studentens eget skrivande i kortare analytiska genrer, t ex recension, paper etc. Förutom skrivuppgifter av olika slag görs skriften i sig till föremål för medveten reflexion och diskussion. Bland annat diskuteras olika kulturjournalistiska texttyper.


Arbetsformer

Kursen bygger på föreläsningar, seminarier och gruppdiskussion – samt skrivhandledning i samband med delkurs 3.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Det är möjligt att begära ut betyg enligt ECTS.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Grundböcker (referenslitteratur):

Bergsten, Staffan och Lars Elleström, Litteraturhistoriens grundbegrepp, 2 uppl. (2004)

Bjerck Hagen, Erik, Vad är litteraturvetenskap? (2005)

Holmberg, Claes-Göran och Anders Ohlsson, Epikanalys. En introduktion (1999)

Sjöberg, Birthe, Dramatikanalys. En introduktion (1999)



Litteraturhistoria (referenslitteratur):

Hägg, Göran, Den svenska litteraturhistorien (1996 el. senare)

Hägg, Göran, Världens litteraturhistoria (2000 el. senare)

Det går bra att använda andra jämförbara litteraturhistorier.



Övrig facklitteratur:

Hägg, Göran, Nya författarskolan (2004 eller senare)

Litteraturens offentligheter, red T. Forslid / A. Ohlsson (2009)

Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle, red, L. Furuland / J. Svedjedal (1997)

Lagercrantz, Olof, Om konsten att läsa och skriva (1996 – eller någon annan upplaga).

Loman, Rikard m fl, Kulturjournalistikens grunder (2007)

Rettberg, Jill Walker, Blogging (2008)



Engdahl, Horace, ”Högkultur som subkultur” (2006)

Nyblom, Andreas, ”Författarens ansikte: Ett bidrag till litteraturens mediehistoria”, ur Solveig Jülich, Patrik Lundell och Pelle Snickars (red.), Mediernas kulturhistoria (2008)



Till detta kommer kopierat och utdelat material.





Skönlitteratur



Textantologi (TSS):

Texter från Sapfo till Strindberg, red. Claésson, Fyhr, Hansson (2006)

(OBS! antologin används i begränsad omfattning)



Övrig skönlitteratur:

Austen, Jane, Stolthet och fördom

Benedictsson, Victoria, ”Ur mörkret”

Conrad, Joseph, Mörkrets hjärta

Crumley, James En sista riktig kyss, (övers., 2008)

Eliot, T S, Det öde landet

Euripides, Medea

Defoe, Daniel, Robinson Crusoe

Goethe, J W von, Den unge Werthers lidande

Heliga Birgitta, ur Uppenbarelser

Homeros, Odysséen

Johnson, Eyvind, Nu var det 1914

Kafka, Franz, Processen

Lagerlöf, Selma, Gösta Berlings saga

Lindqvist, Sven, Myten om Wu Tao-Tzu

Macchiavelli, Niccolò, ur Fursten

Martinsson, Moa, Mor gifter sig eller Kvinnor och äppelträd

Molière, Tartuffe

Perkins Gilman, Charlotte, ”Den gula tapeten”

Shakespeare, William, Hamlet, Macbeth, Othello

Sofokles, Konung Oidipus

Strindberg, August, Röda rummet, Fröken Julie, Ett drömspel

Södergran, Edith, dikter

Thorvall, Kerstin, Det mest förbjudna

Woolf, Virginia, Mot fyren



Coppola, Francis Ford, Apocalypse Now (1979) (Film)



Till detta kommer ett antal skönlitterära verk från de senaste decennierna

samt kopierat och utdelat material





Kursvärdering

Skriftlig kursvärdering sker i slutet av kursen.

Kontakt

Mer information om utbildningen

Ewa Sjöberg, studieadministratör
Telefon: 040-66 57130
E-post: ewa.sjoberg@mah.se

Sara Kärrholm, kursansvarig
E-post: sara.karrholm@mah.se