Pedagogiskt drama III, Berättande genom drama

Kurskod: KS113F

Institution:

Kultur-språk-medier

Version:

2

För studenter antagna höst 2013   höst 2012   höst 2011   höst 2010  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 28 februari 2007.
Denna kursplan (version 2) är fastställd 28 februari 2007 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 31 augusti 2007.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig praktisk och teoretisk kunskap om hur berättande dramapedagogiska gestaltningsmetoder och övningar kan användas i olika sammanhang. Deltagarna ska även tillägna sig insikter i och förmåga att uttrycka sig i det dramatiska språket och kunna leda grupper i gestaltat berättande. Kursen syftar också till att deltagarna ska tillägna sig insikt i aktuell forskning inom ämnesområdet pedagogiskt drama.

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KS112F-Pedagogiskt drama II, Drama i mötet med andra, rummet och samhället.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
• förklara och levandegöra hur olika berättande gestaltningsmetoder och uttryck kan användas i pedagogiska sammanhang för att utveckla fantasi och samspel
• leda övningar inom det dramapedagogiska ämnesområdet och reflektera över hur människor samspelar i grupp och uppvisa en förmåga att skapa rum som ger möjlighet till olika sorters möten och samtal.
• relatera till aktuell forskning inom ämnesområdet pedagogiskt drama och sätta det i relation till den egna praktiken.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Kursens innehåll examineras vid fyra tillfällen.
Den första examinationen utgörs av en individuell presentation där berättande iscensätts, reflekteras och analyseras utifrån den egna praktiken och litteraturen. Den andra examinationen består i att självständigt leda en grupp i drama och kunna kritiskt förhålla sig till sin och andras praktik genom att granska och analysera den i förhållande till olika teorier och kursens litteratur. Den tredje examinationen utgörs av ett seminarium där kursdeltagaren går i dialog med aktuell forskning inom ämnesområdet pedagogiskt drama och relaterar den till egna erfarenheter. Den fjärde examinationen sker i grupp där en produktion tillsammans med barn, unga eller vuxna skapas, genomförs och utvärderas.

God språkbehandling och presentationsform krävs vid såväl muntliga, gestaltande som skriftliga redovisningar.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen behandlar berättandet i dramatisk gestaltning i olika former. Deltagarna får möta berättande i syfte att levandegöra texter, sagor och myter i berättande framställningar och genom dramatiseringar. I kursen reflekteras över på vilka sätt berättandet är kulturellt beroende och hur genus- och miljöperspektiv uppmärksammas. Skillnader i berättandet mellan olika dramatiska former studeras och berättandet som kunskaps- och traditionsbärare diskuteras.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer och tillämpar ett processorienterat arbetssätt. Arbetsformerna, som kan utgöras av gestaltande arbete både enskilt och i grupp med uppföljande reflektion och analys, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. I kursen förekommer även litteraturseminarium, teoretiska genomgångar och handledning.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Dahlin, Bo mfl (2002), Besjälat lärande, Lund: Studentlitteratur. (285 s).
Johnstone, Keith (1985), Impro. Improvisation och teater. Stockholm: Entre´/Riksteatern. (230 s).
Järleby, Anders (2003), Leka, berätta och improvisera. Skara: Pegasusförlag. (96 s).
Eskild, Hilde och Hambro Benedicte (2005), Snick och snack, Stockholm: Liber.(192 s).
Sternudd, Mia Marie F (2000), Dramapedagogik som demokratisk fostran. Uppsala: Elanders Gotab. (200 s).
Vygotsky, Lev S (2003), Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. (110 s).

Aktuell forskning inom ämnesområdet pedagogiskt drama (ca 250 s)
Skönlitteratur och film tillkommer i samråd med studenterna.

Referenslitteratur:
Forsberg-Ahlcrona, Mirella (1991), Ta handdockan. Lek- skapande­fantasi. Trelleborg: Förlaget Vio vio. (121 s).


Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Pedagogiskt drama handlar till stor del om att utveckla och använda sig av olika perspektiv på det som ska gestaltas och på de uttrycksformer som används för att skapa sammanhang. Det medvetna arbetet med gestaltande och estetiska uttrycksformer gör att uppmärksamheten på förhållandet mellan form och innehåll tydliggörs. Deltagarna ska få insikt i att allt berättande har form, form som gestaltas, uppfattas och tolkas olika av olika människor beroende på bakgrund och kulturellt sammanhang.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.