Pedagogiskt drama V, Scenframställning, från idé till färdig föreställning

Kurskod: KS115F

Institution:

Kultur-språk-medier

Version:

2

För studenter antagna vår 2013   höst 2012   vår 2012   höst 2011   vår 2011  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 28 februari 2007.
Denna kursplan (version 2) är fastställd 28 februari 2007 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 31 augusti 2007.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla en fördjupad förmåga till ett gestaltande arbete inom dramapedagogik med inriktning mot scenisk gestaltning, rollanalys och olika teatergenre samt mot samverkan med andra konstarter och ämnesområden.

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KS114F-Pedagogiskt drama IV, Ledarskap och gestaltning.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• utifrån en praktisk och teoretisk förmåga kreativt leda drama- och teaterarbete och som ledare kunna tillvarata andras kreativitet
• beskriva och vara förtrogen med samtliga funktioner i en sceniskframställning för att skapa samspel mellan dessa och också till andra konstarter och ämnesområden.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

I kursen ingår två examinationer.

Den första examinationen består i att individuellt producera och genomföra en multimodal gestaltning utifrån en biografi. Den andra examinationen innebär att i grupp skapa en gemensam scenisk gestaltning som använder teaterarbetets funktioner och kollektiva process och framförs för en publik.

God språkbehandling och presentationsform krävs vid såväl muntliga, gestaltande som skriftliga redovisningar.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen fokuserar på scenisk gestaltning i ett vidgat pedagogiskt och estetiskt perspektiv med inriktning mot teater- och performanceproduktioner. Teaterarbetets betydelse för den personliga, kommunikativa och empatiska utvecklingen betonas, liksom pedagogrollens handledande och ledande funktion i regiarbetet. Vidare utnyttjas teaterarbetets organisation och kollektiva process för att studera förutsättningar och hinder för ett kreativt samarbete. I kursen ingår en översiktlig genomgång av teatrala uttrycksformer liksom berättarstrategier och dramaturgiska modeller i olika medier och olika kontexter. Dessutom utnyttjas teaterbesök och andra medier som film, musik, utställningar, pjästexter och tidningar för att inspirera till och samspela med ett innehåll som är angeläget att berätta.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer och processorienterat arbetssätt. Arbetsformerna, som kan utgöras av teaterproduktion och gruppövningar i varierande gruppstorlekar med efterföljande handledning, analys och reflektion, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. Vidare ingår studiebesök och teaterbesök i kursen.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Fountain, Susan (1997), Att undervisa för utveckling. Lund: Studentlitteratur. (331 s).
Järleby, Anders (2005), Spela roll. Kreativit lärande med teater och drama. Skara: Pegasus förlag & teaterproduktion.(149 s).
Stanislavskij, Konstatin (1986), Att vara äkta på scen. Stockholm: Gidlunds förlag AB.
(159 s).
Vestin, Martha (2001), Regi- kreativitet och arbetsledarskap. Stockholm: Carlssons Bokförlag. (149 s).

Valbar biografi i samråd med kurslärare
Bergman, Ingmar (2004), Laterna magica. Stockholm: Norstedts förlag. (336 s).
Crippa, Valeria (2003), New York: Nureyev. Rizzoli. (155 s).
Duncan, Isadora (1987),Mitt liv. Stockholm: Alfabeta. (290 s).
Fo, Dario (2006), Fladdermössens by; mina första sju år och några till. Stockholm: Ordfront. (238 s).
Helander, Karin (2003), Teaterns korsväg; Bengt Ekeroth och 1950-talet. Stockholm: Carlssons förlag. (214 s).
Hjulström, Lennart (2006),Slanten i vanten: scener från teatern och livet. Stockholm: Leopard. (152 s).
Holmberg, Henric (2000), En sorts skådespelare. Stockholm: Bonniers. (230 s).
Josephson, Erland (1994), Gubbröra Erland Josephson. Stockholm: Bromberg. (184 s).
Kesting, Marianne (1967), Bertolt Brecht i bilder och dokument. Lund: Gleerups. (166 s).
Lagercrantz, Marika (1995), Den andra rollen: ett fältarbete bland skådespelare, regissörer och roller. Stockholm: Carlssons förlag. (212 s).
Osten, Suzanne (2002), Mina meningar. Stockholm: Gidlundsförlag. (291 s).
Rosenberg, Tiina (2004), Besvärliga människor. Kommunikation till varje pris. Teatersamtal med Suzanne Osten. Stockholm: Atlas. (302 s).
Schiller, Harald (1944), En bok om Oscar Winge. Hippodromteatern (192 s).
Ustinov, Peter (1979), Dear me Peter Ustinov. London: Harmondsworth Penguin. (347 s).
Wigardt, Gaby (1998), Poppe i ljus och mörker; en biografi om Nils Poppe. Stockholm: Svenska förlaget. (207 s).

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Genom att kursdeltagarna ska förbereda, genomföra och efterbearbeta en biografi i en gestaltande produktion kommer aspekter kring kön, klass och etnicitet naturligt att behandlas. Vid behandling av teaterkonstens betydelse och funktion i vår tid och historiskt sett lyfts de tre perspektiven miljö, etnicitet och genus fram.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.