Barn, musik och rörelse - rytmik som metod II

Kurskod: KS123F

Institution:

Kultur-språk-medier

Version:

2

För studenter antagna höst 2012   höst 2011   höst 2010  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 30 maj 2007.
Denna kursplan (version 2) är fastställd 12 januari 2009 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 19 januari 2009 och ersätter kursplan fastställd 30 maj 2007.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa och vidareutveckla sina kunskaper om och erfarenheter av rytmik som en metod för lärande och för utveckling av personlighet och kommunikationsförmåga.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Sidoämne inom Lärarutbildningen.

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KS122F-Barn, musik och rörelse - rytmik som metod I.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
• visa på egen musikalisk rörelseförmåga vilken även innefattar koordinationsförmåga, simultankapacitet och samspel och utifrån denna erfarenhet kunna reflektera över rytmikpedagogik som ett arbetssätt för lärande
• leda och inspirera musikalisk verksamhet genom bl a musikalisk kommunikation och redogöra för samt tillämpa didaktiska val som visar på förståelsen av sambandet mellan musikteori och praktiskt musicerande
• kunna ackompanjera egenkomponerad sång
• komponera rörelser enskilt och i grupp med olika utgångspunkter såsom musik, text, bild och redskap och relatera denna erfarenhet till rörelsen som konstform samt redogöra för hur dessa kunskaper ska kunna överföras till kommande lärarprofession
• kombinera musik, rörelse och drama som metod
• planera för, genomföra och reflektera över tillämpning av rytmikmetodik som ett arbetssätt om lärande, upplevelse och förståelse genom musik och rörelse
• sammanfatta rytmikens historik och pedagogik.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Kursens mål (1-5) examineras enskilt och individuellt vid en gemensam multimodal förställning i slutet av kursen som producerats i samarbete mellan kursdeltagarna. Genom förberedelsen och framförandet av föreställningen har kursens innehåll och arbetsformer definierats, analyserats, värderats, sammanfattats och gestaltats.

Mål 3 examineras dessutom genom film.

Mål 6 och 7 examineras dels i en gestaltande redovisning i samband med att studenterna i par presenterar sin serie av rytmikpass som de genomför tillsammans med en grupp barn samt genom en skriftligt individuell hemtentamen i form av en projektrapport.

I anslutning till genomgången kurs anordnas tre tentamenstillfällen. Härutöver har studenten rätt tillytterligare två tentamenstillfällen.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen innehåller olika musikaliska uttrycksformer, där puls, takt, rytm, melodi, klang, form och dynamik är bärande. En för kursen central uttrycksform är rörelsekomposition, enskilt och i grupp, med utgångspunkt i t.ex. musik, bild, poesi eller prosa. Kursen behandlar rytmikmetodik med inriktning på barn, rörelseträning, rörelseimprovisation med eller utan musik, rytmik- och rörelseteori och metrik. Kursen tar även upp drama som metod, avspänningsövningar och övningar i att leda sång med hjälp av gitarr och/eller piano.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av praktiskt arbete med uppföljande analys och reflektion, seminarier, eget skapande, litteraturstudier, handledning samt självstudier i grupp och enskilt, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.
I kursen arbetar studenterna med rytmikmetodik i samverkan med en barngrupp.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Nilsson, Birger (2004) Grundläggande musik- och ackordlära, Musikförlaget Lutfisken AB, Falköping (32 s)
Nilsson, Birger & Gren, Katarina (1994). Elefantboken. Mölndal. Lutfisken AB. (208 s)
Nilsson, Birger & Gren, Katarina (1997). Musikskatten. Mölndal. Lutfisken AB. (160 s)
Rasmusson, Viveka & Erberth, Bodil (1996). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur (160 s)
Övrigt obligatoriskt material
Videoinspelningar
Inspelad musik
Kopierat material ca 200 sidor
Valbar litteratur
Diktsamlingar
Litteratur i anslutning till fördjupningsarbetet, ca 200 sidor

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Malmö högskolas perspektiv behandlas i samband med den sångrepertoar och de teman, som förekommer i kursen, då dessa tar upp frågor kring genus, miljö eller migration och etnicitet. Innehållet kan här bli föremål för reflektioner och/eller gestaltningar med utgångspunkt i perspektiven.
I musiksammanhang är begreppet miljö starkt knutet kring ljudmiljön. Hörselskador i form av t.ex. tinnitus är en inte ovanlig konsekvens av musikutövande och/eller musiklyssnande. Detta fenomen uppmärksammas och diskuteras.
Genus- och etnicitetsperspektiven behandlas i förhållande till meningsskapande och förståelse som ett ramverk för diskussioner om hur man skapar goda lärandesituationer och utvecklingsmiljöer för barn och ungdomar i förskola och grundskolan Det kan t.ex. ske i samband med redovisningar av litteratur eller projekt.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.