Svenska som andraspråk i didaktiskt perspektiv II

Kurskod: KS135F

Institution:

Kultur-språk-medier

Version:

3

För studenter antagna höst 2012   höst 2011   höst 2010  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 28 mars 2007.
Denna kursplan (version 3) är fastställd 25 augusti 2008 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 01 september 2008 och ersätter kursplan fastställd 27 mars 2008.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna skall vidareutveckla sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens när det gäller svenska som andraspråk inom undervisning för barn, ungdomar och vuxna.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KS134F-Svenska som andraspråk i didaktiskt perspektiv I.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten
• med utgångspunkt i aktuell teoribildning kunna diskutera sambanden mellan tanke, tal och skrift och ta ställning till vad dessa samband kan innebära för den grundläggande läs- och skrivinlärningen på ett andraspråk för barn, ungdomar och vuxna
• kunna identifiera likheter och skillnader mellan barns respektive vuxnas grundläggande läs- och skrivinlärning på ett andraspråk
• kunna redogöra för aktuell forskning rörande den språkutvecklande potentialen i olika klassrumsaktiviteter och resonera om dess konsekvenser för val av innehåll och arbetsformer i undervisningen
• kunna ge förslag på hur det pedagogiska dramat kan användas som en metod i syfte att skapa en flerstämmig lärandemiljö
• med adekvat terminologi kunna redogöra för svensk språkstruktur i ett kontrastivt perspektiv samt kunna använda textanalytiska strategier för att dra slutsatser om var i andraspråkutvecklingen en elev befinner sig och hur stödet för elevens fortsatta andraspråksutveckling kan utformas
• kunna observera och dokumentera undervisning/pedagogisk verksamhet samt med utgångspunkt i styrdokument och kurslitteratur tolka och analysera sina iakttagelser
• kunna arbeta fram förslag på en svit av innehållsmässigt sammanhållna lektioner/barn-gruppsaktiviteter som tar sin utgångspunkt i skönlitteratur samt med stöd i stöd i relevant teori kunna analysera och problematisera sitt eget och andras förslag

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

I kursen ingår fyra examinationer. Den första examinationen utgörs av ett seminarium där studenterna med utgångspunkt i en individuell läsjournal över specificerad facklitteratur diskuterar och tar ställning till andraspråksinlärares vägar in i skriftspråket. Den andra examinationen består i att studenten individuellt gör en klassrums-/barngruppsobservation, uppföljd av dokumentation och analys, av något/några arbetsmoment som syftar till att öppna vägar in i skriftspråket för andraspråkselever. Den tredje examinationsuppgiften genomförs parvis och består i att studenten genomför en skriftlig analys av en skriftlig eller muntlig elevtext och i skriftlig form tar ställning till var i andraspråkutvecklingen eleven befinner sig och resonerar om hur stödet för elevens fortsatta andraspråksutveckling kan utformas. Den fjärde examinationsuppgiften består i att studenten individuellt arbetar fram förslag på ett större tematiskt eller problembaserat arbete med utgångspunkt i skönlitteratur.

Kursdeltagaren ska kunna genomföra såväl skriftliga som muntliga presentationer med hänsyn till mottagare och syfte.

För betyget Väl godkänd krävs att studenten har ett självständigt, analytiskt förhållningssätt till kursens centrala begrepp och tankemodeller och att hon/han kan använda både egna och
andras resonemang för att reflektera och problematisera. I presentationerna visar studenten säkerhet och originalitet.

I anslutning till genomgången kurs anordnas tre tentamenstillfällen. Härutöver har studenten rätt till ytterligare två tentamenstillfällen.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Hur utvecklas barns, ungdomars och vuxnas läsande och skrivande på andraspråket och hur kan undervisningen utformas för att denna utveckling ska främjas på bästa sätt? Denna fråga utgör ett av kursens fokus och behandlas genom litteraturstudier och reflektion över egna och andras erfarenheter från verksamheten i förskola/skola/vuxenutbildning. Teorier om det nära sambandet mellan tanke, tal och skrift ägnas särskild uppmärksamhet, och kursdeltagarna
fördjupar sig i vad dessa teorier innebär när det gäller läs- och skrivinlärning på ett andraspråk för barn, ungdomar och vuxna. Särskild uppmärksamhet ägnas härvid åt olika synsätt när det
gäller bedömning av läs- och skrivutveckling. Olika sätt att skapa ett flerstämmigt klassrum belyses varvid tematiskt arbete med utgångspunkt i skönlitteratur ägnas särskild uppmärksamhet. I samband med att det tematiska arbetet behandlas får kursdeltagarna ta del av hur det pedagogiska dramat kan användas för att fördjupa förståelsen av ett skönlitterärt stoff. Kursen omfattar vidare fördjupade studier om svenska språkets struktur i ett kontrastivt och funktionellt perspektiv.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och nätburet arbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Att öppna språkgränser - klyftor och broar i vuxna invandrares läs-och skrivutveckling. 2002, Skolverket (111 s.)

Bergman, Pirkko m. fl. (1992), Två flugor i en smäll. Att lära på sitt andraspråk. Almqvist och Wiksell (110 s.)

Björk, Maj och Liberg, Caroline (2000), Vägar in i skriftspråket. Tillsammans och på egen hand. Natur och Kultur (160 s.)

Det leksamma allvaret – fyra språkutvecklande miljöer. (2003), Myndigheten för skolutveckling (112 s)

Dysthe, Olga (1996), Det flerstämmiga klassrummet. Studentlitteratur (250 s.)

Folin, Göran (red.) (2002), Analfabeter Kritisk utbildningstidskrift, KRUT, nr 108 (4/2002) (76 s.)

Gibbons, Pauline (2006), Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever klassrummet. Hallgren och Fallgren (200 s.)

Nauclér, Kerstin (red.) (2001), Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande. Barns och ungdomars lärande i teori och praktik. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Sigma (ca 100 s. i urval)

alternativt
Nauclér, Kerstin (red.) (2001), Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande. Vuxnas lärande i teori och praktik. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Sigma (ca 100 s. i urval)

Nilsson, Jan (1997), Tematisk undervisning. Studentlitteratur (158 s.)

Reichenberg, Monica, (2008), Vägar till läsförståelse : texten, läsaren och samtalet. Natur och Kultur (140 s.)

Smith, Frank (1987), Läsning. Almqvist & Wiksell (228 s.)

Wijk-Andersson, Elsie (1996), Ny grammatik. Det svenska språkets struktur. Hallgren & Fallgren (80 s.)

Valbar skönlitteratur ca 300 s.


Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Bilagan avser följande tre fristående kurser inom ämnesområdet Svenska som andraspråk:
Svenska som andraspråk i didaktiskt perspektiv 1, 15 hp
Svenska som andraspråk i didaktiskt perspektiv 2, 15 hp
Svenska som andraspråk i didaktiskt perspektiv 3, 15 hp

En klart övervägande del av kursdeltagarna i de tre kurserna är – antingen i rollen som utexaminerade pedagoger eller som partnerskoleplacerade studenter – aktiva inom verksamheten i förskola/skola/vuxenutbildning. Detta innebär att kursdeltagare med erfarenheter från skolmiljöer med olika social och etnisk sammansättning möts inom ramen för kurserna, och detta möte skapar naturliga förutsättningar för en kontinuerlig speglig av kursinnehållet ur perspektiven miljö, genus och etnicitet.
I de tre kurserna, som alla på olika sätt rör ämnesområdet svenska som andraspråk, är etnicitets- och migrationsperspektiven ständigt närvarande. I vissa delar av kurserna utgör dessa perspektiv själva kursinnehållet. Perspektiven har alltså här blivit ett stoff.

Ett fokus i kursen Svenska som andraspråk i didaktiskt perspektiv 1 rör sambandet mellan kultur, språk och social identitet. Begreppet ”kultur” tolkas här i vid mening och innefattar såväl etnisk som social tillhörighet. På samma sätt vidgas begreppet ”språk” och omfattar såväl dialekter som sociolekter. Det innebär att i första hand frågor som har att göra med etnicitet och socialgruppstillhörighet bearbetas kontinuerligt. Även ett genusperspektiv anläggs dock i dessa sammanhang.

Ett annat fokus i denna första kurs rör analys av enskilda andraspråksinlärares språkproduktion i tal och skrift. Här är etnicitetsperspektivet själva utgångspunkten för arbetet, men även genusperspektivet aktualiseras, exempelvis i diskussioner om eventuella skillnader mellan mäns/pojkars och kvinnors/flickors ordförråd, grad av språklig riskbenägenhet och strategier för att ta sig förbi språkliga hinder.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.