Didaktisk-metodisk kurs för verksamma modersmålslärare III

Kurskod: KS142F

Institution:

Kultur-språk-medier

Version:

1

För studenter antagna vår 2014   höst 2012   höst 2009  

Fastställande

Kursen är inrättad 24 augusti 2007.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 24 augusti 2007 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 31 augusti 2007.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursens syfte är att studenterna skall tillägna sig fördjupade kunskaper om vad lärande på modersmålet respektive ett andraspråk samt stöd av studiehandledning kan innebära för individens språkutveckling. Studenterna skall dessutom utveckla sin kunskap om och skicklighet i att stödja och analysera elevers språkutveckling utifrån det egna språkets förutsättningar.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KS141F-Didaktisk-metodisk kurs för verksamma modersmålslärare II eller KS176F-Olika vägar till kunskap i modersmålsundervisningen och KS180F-Läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga barn i ett didaktiskt perspektiv och KS204F-Specialpedagogiskt förhållningssätt i modersmålsundervisning och KS188F-Elevtexter – Bedömning och språkutveckling i modersmålsundervisningen och KS189F-Studiehandledning och språket i ämnet i modersmålsundervisning.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
• tolka skönlitteratur ur ett språksociologiskt perspektiv med fokus på kulturell heterogenitet samt beskriva begreppet tematisk litteraturläsning och de skapande processernas betydelse för elevens förmåga att hantera terminologi och symboler i No- och So-ämnen
• jämföra och ta ställning till hur man organisatoriskt och pedagogiskt genom studiehandledning och modersmålsundervisning kan stödja elevers kunskapsutveckling i skolans olika ämnen
• analysera och tolka de styrdokument som ligger till grund för modersmålslärarens arbete
• utifrån analys av barn- och ungdomars textproduktion bedöma deras språkutveckling och organisera lämpligt stöd åt den enskilde elevens fortsatta utveckling av modersmålet
• diskutera sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande vid val av innehåll och arbetsformer i den kulturellt heterogena skolan

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Kursen examineras i tre delar. Den första delen består av en muntlig gruppredovisning där studenterna utifrån skönlitterära texter ska presentera ett tematiskt arbete inom No- och So-ämnena, där de skapande processerna ska ges särskilt utrymme. Den andra delen består av en individuell skriftlig text där studenten utifrån en analys av barns och ungdomars skriftliga textproduktion dels redogör för språkutvecklingen dels beskriver strategier för att inom modersmålets ram stödja den fortsatta språk- och kunskapsutvecklingen .Den tredje delen består av en skriftlig text, individuell eller i grupp, där studenterna ska redogöra för modersmålslärarens uppdrag och villkor med utgångspunkt i styrdokumentens och den kulturellt heterogena skolans förutsättningar.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursens innehåll behandlar modersmålet och svenska språket i ett mångkulturellt samhälle. Språkutveckling studeras ur ett kontrastivt perspektiv dessutom uppmärksammas social, dialektal och könsmässig variation avseende språk. I kursen ingår att studenterna genomför textanalyser för att kunna följa, stödja och vidareutveckla elevernas språk. Vidare ingår tematisk litteraturläsning och studier av de skapande processernas betydelse för barns och ungas språkutveckling och kulturella kompetens. Kursen tar upp hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras. NO- och SO-ämnena relaterade till studiehandledning på modersmål ingår i kursen. I samband med detta studeras de styrdokument som modersmålslärare kommer i kontakt med i sitt uppdrag. Olika möjligheter att skapa goda lärandesituationer och utvecklingsmiljöer för barn och ungdomar utifrån en medvetenhet om elevers olika bakgrund, förutsättningar och villkor lyfts fram och diskuteras utifrån studenternas arbetserfarenhet och sätts i relation till aktuella teoribildningar.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, basgruppsarbete, seminarier och självstudier samt arbete i nära anknytning till studenternas tjänstgöring, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (red.) (2005) Tankarna springer före...Att bedöma ett andraspråk i utveckling. HLS Förlag (148 s)

Axelsson, Monica m.fl (2002), Den röda tråden Utvärdering av Stockholms stads storstadssatsning- målområde, språkutveckling och skolresultat. Språkforskningsinstitutet i Rinkeby (urval 150 s)

Axelsson, Monica m.fl (2005), Stärkta tråda - flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap. Språkforskningsinstitutet i Rinkeby (urval 150 s)

Dahlberg m. fl. (red) (2003) SOL 3000. Natur och Kultur (urval 300 s)

Harlen, Wynne (red) (1996), Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Almqvist &Wiksell (149 s)

Hedencrona, Eva & Kós-Dienes Dora (2003), Tvärkulturell kommunikation i förskola och skola. Studentlitteratur (131 s)

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red), (2004), Svenska som andraspråk- i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (urval 500 s)

Hägglund, Kent & Fredin Kirsten, (2004), Dramabok. Liber (152 s)

Josephson, Olle m.fl. (1990), Elevtext, Analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9. Studentlitteratur (180 s)

Kotsinas, Ulla-Britt (2005), Invandrarsvenska. Hallgren & Fallgren (257 s)

Kåreland, Lena (red.) (2005), Modig och stark – eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Natur och Kultur (487 s)

Lindö, Rigmor (2005), Den meningsfulla språkväven Studentlitteratur (210 s)

Olofsson Mikael (red) Symposium 2003, Arena andraspråk, Nationellt centrum för Sfi och svenska som andraspråk (200s)

Nilsson, Jan (1997), Tematisk undervisning. Studentlitteratur (219 s)

Aktuella styrdokument för förskola, grundskola och gymnasium

Referenslitteratur
Strömquist, Siv (1998), Uppsatshandboken. Hallgren & Fallgren, (110 s)

Wijk-Andersson, Elsie (2002), Ny grammatik : det svenska språkets struktur., Hallgren & Fallgren, (82 s)

Viberg, Åke (1986), Svensk grammatik. Natur och kultur (120 s)

Valbar litteratur omfattande (600 s, varav 300 s utgöres av naturvetenskaplig litteratur)väljes i samråd mellan lärare och kursdeltagare

Arnberg Lenore (2004), Så blir barn tvåspråkiga., Wahlström & Widstrand (200s)

Byréus, Karin (2001), Du har huvudrollen i ditt liv. Liber (185 s)

Cerú, Eva (1994), Svenska som andraspråk, mera om undervisning. Lärarbok 3, Natur och Kultur (250 s)

Ladberg, Gunilla och Nyberg, Olle (1996), Barnen och språken, Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj och förskola., Studentlitteratur (70 s)

Miegel, Fredrik & Johansson (2002), Kultursociologi . Studentlitteratur (367 s)

Trageton, Arne (2005), Att skriva sig till läsning? IKT i förskoleklass och skola. Liber(190 s)

Wellros, Seija(1998), Språk, kultur och social identitet., Studentlitteratur (170 s)

Ålund, Aleksandra (1997), Mulitkultiungdom, kön, etnicitet, identitet. Studentlitteratur (200 s)

Naturvetenskaplig litteratur som ansluter till kursdeltagarnas undervisning väljs i samråd med ämnesansvarig lärare (300 s)

Skönlitteratur och film kopplat till So-undervisning, ( urval ca 1000 s), väljes i samråd mellan ämnesansvarig lärare och kursdeltagare.


Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Perspektiv Migration och etnicitet
Studenternas utländska bakgrund – många av dem har egna erfarenheter av migrationsprocess – kommer att genomsyra kursens olika delar. Speciellt uppmärksammas detta i samband med avsnittet om sociala och språkliga mönsters betydelse för elevers lärande i den kulturellt heterogena skolan och diskussionerna om flerspråkighet som socialt fenomen i ett globalt perspektiv.

Perspektiv Genus
Genusperspektivet belyses genom analys av elevers språkliga produktion och interaktion i klassrummet. Dessutom tas genusperspektivet upp i samband med genusmönster i skönlitterära texter och film som barn och unga möter.

Perspektiv Miljö
Detta perspektiv tas upp i samband med flerspråkighet som globalt och socialt fenomen. Särskilt fokus läggs på västvärldens roll i relation till studenternas hemländers miljösituation och de etiska diskussioner som förs i samband med detta.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.