Svenska och svenska som andraspråk med didaktisk inriktning mot tidiga skolår II

Kurskod: KS163F

Institution:

Kultur-språk-medier

Version:

2

För studenter antagna höst 2012   höst 2010  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 28 februari 2008.
Denna kursplan (version 2) är fastställd 15 juni 2009 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 31 augusti 2009 och ersätter kursplan fastställd 28 februari 2008.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om barns språkanvändning och språkutveckling ur ett första- och ett andraspråksperspektiv samt om hur flerstämmiga och språkutvecklande läromiljöer kan skapas. Kursen syftar vidare till att kursdeltagarna ska tillägna sig ett kulturanalytiskt och språksociologiskt perspektiv på nutida texter och medier samt utveckla insikter i barns och ungdomars sätt att förhålla sig till skönlitteratur och medietexter. Dessutom ska kursdeltagarna utveckla förtrogenhet med svenskämnets roll i ett samhälle i förändring.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KS162F-Svenska och svenska som andraspråk med didaktisk inriktning mot tidiga skolår I.

Lärandemål

Delkurs 1: Språkanvändning och språkutveckling, 15 högskolepoäng
Efter genomgången kurs ska kursdeltagaren
• kunna redogöra för hur en flerstämmig och språkutvecklande lärandemiljö kan skapas
• utifrån kunskaper om svenska språkets struktur i ett kontrastivt perspektiv och med hjälp av språkvetenskaplig teori kunna analysera och diskutera barns texter och identifiera möjliga vägar att stödja barns fortsatta tal- och skriftspråksutveckling
• kunna identifiera elevers läs- och skrivsvårigheter samt jämföra och diskutera olika sätt att bedöma och dokumentera barns långsiktiga språkutveckling
• kunna genomföra och dokumentera en observation av undervisning och med utgångspunkt i denna observation kritiskt granska och problematisera undervisningen i frågor som rör språkutvecklande läroprocesser


Delkurs 2: Kultur, språk och samhälle i förändring, 15 högskolepoäng
Efter avslutad kurs ska kursdeltagaren kunna:
• beskriva och diskutera social, dialektal och könsmässig variation avseende språk
• utifrån centrala kulturanalytiska begrepp kunna diskutera värderingar och hierarkier och deras betydelse för vad som ses som norm och avvikelse
• beskriva och analysera skönlitteratur, film och andra medietexter ur ett kulturanalytiskt och språksociologiskt perspektiv
• utifrån relevant teori ge respons på kurskamraters analyser
• ta ställning till populärkulturella fenomens betydelse för barns socialisation och kunna diskutera svenskämnets roll i ett samhälle i språklig och kulturell förändring

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Delkurs 1
Examinationen består av två delar. Den första delen utgörs av en individuell skriftlig analys av autentiska elevtexter. I denna analys tillämpar kursdeltagaren sina kunskaper vad gäller språkvetenskaplig terminologi för att beskriva första- respektive andraspråkutveckling samt sina kunskaper kring läs- och skrivsvårigheter. Den andra delen av examinationen består i en individuell skriftlig text, som tar sin utgångspunkt i en genomförd observation av undervisning, och analyserar och problematiserar undervisningen utifrån för kursen centrala perspektiv. Texten ventileras i ett uppföljande seminarium som fokuserar på hur en gynnsam språkutvecklande miljö kan byggas upp.

Delkurs 2
Examinationen består av tre delar. Den första delen utgörs av en skriftlig tentamen i vilken kursdeltagaren med stöd i språksociologisk teori redovisar och diskuterar språkets identitetsskapande betydelse i relation till språkbruk och språknorm i skolan och i övriga samhället. Den andra delen består av ett seminarium i vilket kursdeltagarna med stöd i språksociologisk och kulturanalytisk teori samt receptionsteori problematiserar skönlitteratur och film samt diskuterar svenskämnets roll i ett samhälle i kulturell förändring. Den tredje delen är en uppsats. I uppsatsen analyseras en medietext som elever kan tänkas möta i eller utanför skolan utifrån kulturanalytisk teori med fokus på representation av klass, etnicitet, genus och generation. I bedömningen ingår att kursdeltagaren ger respons under skrivprocessen samt opponerar på en kurskamrats arbete.

För såväl de muntliga som de skriftliga presentationerna krävs tydlig struktur och god språklig behandling utifrån syfte och mottagare.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

I anslutning till genomgången kurs anordnas tre tentamenstillfällen. Härutöver har studenten rätt till ytterligare två tentamenstillfällen.

Innehåll eller kursinnehåll

Delkurs 1 Kursens bärande tanke är att språkanvändning och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll. Med utgångspunkt i denna tanke utreder studenterna olika klassrumsaktiviteters möjligheter att skapa en flerstämmig miljö där idéer, tankar och åsikter får mötas och bemötas som en grund för skapande och utveckling av kunskap. Härvid belyses hur samtalande, skrivande och läsande kan gå hand i hand för att stödja alla barns och ungas tänkande, reflekterande och lärande med hjälp av bl a gemensamt läsande, loggskrivande och arbete med läs- och skrivportföljer.

Kursen behandlar olika teorier om första- och andraspråksutveckling samt svenska språkets struktur i förhållande till några aktuella minoritetsspråk. Vidare ingår analys av hur barns muntliga och skriftliga textproduktion kan användas som ett redskap för att bedöma hur långt barnen hunnit i sin språkutveckling och hur stödet för deras fortsatta språkutveckling kan utformas. Läs- och skrivsvårigheter lyfts fram och behandlas och dyslexibegreppet problematiseras.

I delkurs 2 är en utgångspunkt de kulturella förändringar som kommit att prägla vår tids samhälle. Till dessa hör en ökad kulturell heterogenitet, nya medie- och kommunikationsteknologier, och nya förändrade roller för kultur och estetik i såväl människors vardagsliv som i samhällsekonomin. Hur påverkas skolan och skolans elever av allt detta? Vilka konsekvenser får förändringarna för skolans respektive unga människors syn på kultur, identitet och samhälle? Kursen ger en introduktion till och en översikt över några centrala problemområden inom samtida kulturteori och kulturanalys: synen på kanon och bildning, litteraturens ställning i mediekulturen, olika förhållningssätt inom skolan till ungdomskultur, populärkultur och medier, den kulturella identitetens omförhandlingar i ett samhälle präglat av ökad heterogenitet. Kursen vill med hjälp av olika kulturanalytiska teorier, begrepp och perspektiv särskilt belysa hur sociala kategorier som genus, klass, etnicitet och generation kommer till uttryck i barns och ungas textvärldar samt hur dessa kategorier kan tänkas färga deras egen reception. Vidare diskuteras hur man skapar och utvecklar goda lärandesituationer med fokus på villkoren för ungdomars litterära och kulturella socialisation. Produktiva sätt att relatera kursdeltagarnas praxiserfarenheter till aktuella teoribildningar kring kursens frågeställningar eftersträvas och utforskas. En annan utgångspunkt i kursen är språklig variation i dagens samhälle. Därför analyseras och tolkas skönlitteratur och film också ur ett språksociologiskt perspektiv. De sammanhängande
områdena klass, genus, etnicitet och generation belyses och fördjupas genom läsning och tolkning av texter. Vidare behandlar kursen språkbruk och språknormer och deras inbördes relationer. Kursen tar upp språkets identitetsskapande betydelse, varvid sociolekters, dialekters, ortnamns och personnamns betydelse för regional och lokal identitet belyses.

Arbetsformer

Kursen kan ges på halvfart och på distans och innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, handledning och nätburet arbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1: Språkanvändning och språkutveckling, 15 högskolepoäng

Facklitteratur
Allard, Birgita m fl (2001), Nya Lusboken. En bok om läsutveckling Bonnier Utbildning (176 s)
Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (2005), Tankarna springer före. HLS Förlag (150 s)
Axelsson, Monica (1999), Tvåspråkiga barn och skolframgång – mångfalden som resurs. Rinkeby språkforskningsinstitut (140 s)
Axelsson, Monica (2004), Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (30 s)
Bergman, Pirkko & Abrahamsson, Tua (2004), Bedömning av språkfärdigheten hos andraspråkselever I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (30 s)
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2003), Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur (s 173-211, 237-287)
Dysthe, Olga (1996), Det flerstämmiga klassrummet. Studentlitteratur (250 s)
Håkansson, Gisela (1998), Språkinlärning hos barn. Studentlitteratur (120 s)
Lindö, Rigmor (2002), Det gränslösa språkrummet. Studentlitteratur (250 s)
Lundin, Katarina (2009), Tala om språk. Grammatik för lärarstuderande Lund: Studentlitteratur (180s)
Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen. Skolverket 2000. Rapport 160 Nationella kvalitetsgranskningar (32 s)
Nationella prov för skolår 3 och skolår 5
http://www.nordiska.uu.se/natprov/skolar3
http://www.nordiska.uu.se/natprov/skolar5
Sjöqvist, Lena (2004), Att arbeta med portfölj I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (18 s)
Språket lyfter! Diagnosmaterial i svenska, svenska som andraspråk och modersmål för åren före skolår 6. Skolverket 2003 (29 s)


Delkurs 2: Kultur, språk och samhälle i förändring
Facklitteratur
Andersson, Lars-Gunnar (2001), Fult språk: svordomar, dialekter och annat ont. Carlssons Bokförlag AB (245 s.)
Andersson, Lars Gustaf, Persson Magnus & Thavenius, Jan (1999), Skolan och de kulturella förändringarna. Lund. Studentlitteratur (199 s.)
Axelsson, Monica (2004), Skolframgång och tvåspråkig utbildning I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (34 s.)
Einarsson, Jan (2004), Språksociologi. Studentlitteratur (367 s.)
Gripsrud, Jostein (2002), Mediekultur – Mediesamhälle. Göteborg. Daidalos (Del II, 150 s.)
Heith, Anne, (2006), Texter – medier –kontexter (i urval ca 200 s.) Lund: Studentlitteratur.
Holmegaard Margareta och Wikström, Inger (2004), Språkutvecklande ämnesundervisning I:
Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (33 s.)
Kåreland, Lena (2005), Modig och stark – eller ligga lågt. Stockholm. Natur och kultur (kap. 5 och 8), (90 s.)
Molloy, Gunilla (2007), När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. (i urval ca 50 s.)
Persson, Magnus, red. (2000), Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur (s. 15-96)
Stroud, Christopher (2004), Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (30 s.)
Teleman, Ulf (2003), Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Serie Skrifter utgivna av Svenska språknämnden. Norstedts ordbok (i urval, ca 100 s.)

Skönlitteratur
Andersson, Lena, Var det bra så? Natur och Kultur
Ellis, Deborah, Den osynliga flickan
Garthon, Måns, Eva och Adam (valfri titel)
Holm. Annika, Mod Matilda Markström
Kallifatides, Theodor, Ett nytt land utanför mitt fönster. Bonnier
Sjölin, Daniel, Personliga pronomen - en melodroman. Norstedt
Storck, Åsa, Baddräkten
Wenger, Leiva, Till vår ära. Bonnier
Åkerblom, Gull, Lussekatt i lussenatt

Film
Almodóvar, Pedro, Allt om min mamma
Chada, Gurinder, Skruva den som Beckham

Referenslitteratur
Andersson, Lars Gustaf & Hedling, Erik (1999), Filmanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur
Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (1999) Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur
Miegel, Fredrik & Johansson, Thomas (2002), Kultursociologi, Lund: Studentlitteratur

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Delkurs 1 har fokus på genus, migration och etnicitet genom att språkutvecklande miljöer analyseras, tolkas och diskuteras. Utifrån dessa kategorier läggs stor vikt vid att skapa förståelse för hur genus och etnicitet representeras och konstrueras. Genus- och etnicitetsperspektiven behandlas i förhållande till meningsskapande och förståelse som ett ramverk för diskussioner om hur man skapar goda lärandesituationer och utvecklingsmiljöer för barn i skolan.

Delkursen tar upp frågor om hur analys av språket i elevers muntliga och skriftliga textproduktion kan användas som redskap för att bedöma hur långt eleven hunnit i sin språkutveckling och hur stödet för elevens fortsatta språkutveckling kan utformas. I dessa frågor har etnicitetsperspektivet genomgående en central roll, men även aspekter som rör genus och klass lyfts fram.

Ett naturvetenskapligt miljöperspektiv är svårt att anlägga på denna delkurs om kursens konsistens samtidigt ska kunna upprätthållas.

Delkurs 2 har fokus på klass, etnicitet och genus genom att skönlitteratur, film och andra medietexter tolkas utifrån dessa kategorier. Klass-, etnicitets- och genusperspektiven behandlas i förhållande till meningsskapande och förståelse. Det handlar om att se att texter kan låta sig tolkas på vissa sätt och att förstå varför. I seminarier diskuteras hur klass, etnicitet och genus representeras och konstrueras i såväl skönlitteratur och film som i andra texter såsom reklam. Texterna relateras också till språkbruk och språknormer, och de analyseras utifrån sociologiska begrepp som status och social över- och underordning. De pedagogiska konsekvenserna och möjligheterna att arbeta med texter i skolan utifrån insikter om klass, etnicitet och genus diskuteras och problematiseras

I examinationen analyseras en medietext som elever kan tänkas möta i eller utanför skolan. I analysen ska framgå hur klass, etnicitet och genus representeras och konstrueras.

Klass-, genus- och etnicitetstillhörighet hänger nära samman med social miljö. Ett sociologiskt miljöperspektiv aktualiseras därför kontinuerligt i kursen, exempelvis i diskussionerna om olika möjligheter att skapa goda utvecklingsmiljöer för barn och ungdomar utifrån en medvetenhet om deras olika bakgrund samt i studier av sociolekters, dialekters och ortnamns betydelse för regional och lokal identitet.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.