Svenska och svenska som andraspråk med didaktisk inriktning mot senare skolår II

Kurskod: KS165F

Institution:

Kultur-språk-medier

Version:

2

För studenter antagna höst 2012   höst 2011   höst 2010  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 28 februari 2008.
Denna kursplan (version 2) är fastställd 15 juni 2009 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 31 augusti 2009 och ersätter kursplan fastställd 28 februari 2008.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om svenskans språksystem och språkbruk ur ett första- och ett andraspråksperspektiv och kunna tillämpa denna kunskap för att stödja elevers tal- och skriftspråksutveckling. Kursen syftar vidare till att kursdeltagarna ska tillägna sig ett kulturanalytiskt och språksociologiskt perspektiv på nutida texter och medier samt utveckla insikter i barns och ungdomars sätt att förhålla sig till skönlitteratur och medietexter. Dessutom ska kursdeltagarna utveckla förtrogenhet med svenskämnets roll i ett samhälle i förändring.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KS164F-Svenska och svenska som andraspråk med didaktisk inriktning mot senare skolår I. eller grundskollärarexamen 1-7, inriktning svenska/svenska som andraspråk

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten
Delkurs 1: Elevtexter i ett språkutvecklingsperspektiv, 15 högskolepoäng
• utifrån breddade kunskaper i språkvetenskap och med adekvat terminologi kunna redogöra för svenska språkets struktur i ett kontrastivt perspektiv samt för skillnader mellan tal och skrift
• kunna förklara sambanden mellan andraspråksinlärares språkinlärningsstrategier och specifika drag i deras språkproduktion samt kunna särskilja sådana drag från dem som kan vara uttryck för läs- och skrivsvårigheter
• kunna analysera och bedöma elevers muntliga och skriftliga textproduktion samt kunna föreslå möjliga vägar att stödja elevers långsiktiga språkutveckling och diskutera olika former för dokumentation av denna
• på ett problematiserande sätt kunna diskutera och förhålla sig till grammatikundervisning i skolan

Delkurs 2: Kultur, språk och samhälle, 15 högskolepoäng
Efter avslutad kurs ska studenten
• kunna beskriva och diskutera social, dialektal och könsmässig variation avseende språk
• utifrån centrala kulturanalytiska begrepp kunna diskutera värderingar och hierarkier och deras betydelse för vad som ses som norm och avvikelse
• kunna beskriva och analysera skönlitteratur, film och andra medietexter ur ett kulturanalytiskt och språksociologiskt perspektiv
• utifrån relevant teori ge respons på kurskamraters analyser
• kunna ta ställning till populärkulturella fenomens betydelse för barns socialisation och kunna diskutera svenskämnets roll i ett samhälle i språklig och kulturell förändring

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Delkurs 1
Examinationen består av tre delar. Den första delen utgörs av en individuell skriftlig tentamen som fokuserar på svenska språket i tal och skrift samt dess struktur i ett kontrastivt perspektiv. Ett litteraturseminarium, där grammatikundervisning diskuteras och problematiseras, utgör den andra delen av examinationen. Den tredje examinationsdelen består i en individuellt genomförd skriftlig analys av autentiska elevtexter. I denna analys tillämpar kursdeltagaren sina kunskaper vad gäller språkvetenskaplig terminologi, svenska språkets struktur samt första- respektive andraspråksinlärares tal- och skriftspråksutveckling. Kursdeltagaren diskuterar här också olika sätt att stödja elevers språkutveckling och olika former för dokumentation av denna.

Delkurs 2
Examinationen består av tre delar. Den första delen utgörs av en skriftlig tentamen i vilken kursdeltagaren med stöd i språksociologisk teori redovisar och diskuterar språkets identitetsskapande betydelse i relation till språkbruk och språknorm i skolan och i övriga samhället. Den andra delen består av ett seminarium i vilket kursdeltagarna med stöd i språksociologisk och kulturanalytisk teori samt receptionsteori problematiserar skönlitteratur och film samt diskuterar svenskämnets roll i ett samhälle i kulturell förändring. Den tredje delen är en uppsats. I uppsatsen analyseras en medietext som elever kan tänkas möta i eller utanför skolan utifrån kulturanalytisk teori med fokus på representation av klass, etnicitet, genus och generation. I bedömningen ingår att kursdeltagaren ger respons under skrivprocessen samt opponerar på en kurskamrats arbete.

För såväl de muntliga som de skriftliga presentationerna krävs tydlig struktur och god språklig behandling utifrån syfte och mottagare.

I anslutning till genomgången kurs anordnas tre tentamenstillfällen. Härutöver har studenten rätt till ytterligare två tentamenstillfällen.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Delkurs 1 behandlar olika teorier om hur första- och andraspråk utvecklas och lärs. Vidare behandlar kursen, i ett funktionellt perspektiv, svenska språkets grammatiska och fonetiska regelsystem och dess förhållande till motsvarande system i några aktuella minoritetsspråk. I kursen studeras skillnaden mellan tal och skrift och de didaktiska konsekvenserna av denna
skillnad. Specifika drag i andraspråksinlärares språkproduktion belyses och samtidigt uppmärksammas skillnaderna mellan dessa drag och sådana som kan vara uttryck för läs- och skrivsvårigheter. I kursen ingår vidare moment som behandlar analys av språket i elevers
muntliga och skriftliga textproduktion samt dokumentation av denna som redskap för att bedöma hur långt eleven hunnit i sin språkutveckling och hur stödet för elevens fortsatta
språkutvecklingen kan utformas. Elevtexter och observationer från den egna verksamheten i skolan utgör härvid en resurs. Begreppet språklig medvetenhet problematiseras liksom också
vad tal- och skriftspråklig kompetens innebär för individ och samhälle. Grammatikens vad, hur och varför diskuteras, varvid den skolgrammatiska traditionen ställs i belysning av de ämnesdidaktiska begreppen formaliserad och funktionaliserad undervisning.

I delkurs 2 är en utgångspunkt de kulturella förändringar som kommit att prägla vår tids samhälle. Till dessa hör en ökad kulturell heterogenitet, nya medie- och kommunikationsteknologier, och nya förändrade roller för kultur och estetik i såväl människors vardagsliv som i samhällsekonomin. Hur påverkas skolan och skolans elever av allt detta? Vilka konsekvenser får förändringarna för skolans respektive unga människors syn på kultur, identitet och samhälle? Kursen ger en introduktion till och en översikt över några centrala problemområden inom samtida kulturteori och kulturanalys: synen på kanon och bildning, litteraturens ställning i mediekulturen, olika förhållningssätt inom skolan till ungdomskultur, populärkultur och medier, den kulturella identitetens omförhandlingar i ett samhälle präglat av ökad heterogenitet. Kursen vill med hjälp av olika kulturanalytiska teorier, begrepp och perspektiv särskilt belysa hur sociala kategorier som genus, klass, etnicitet och generation kommer till uttryck i barns och ungas textvärldar samt hur dessa kategorier kan tänkas färga deras egen reception. Vidare diskuteras hur man skapar och utvecklar goda lärandesituationer med fokus på villkoren för ungdomars litterära och kulturella socialisation. Produktiva sätt att relatera kursdeltagarnas praxiserfarenheter till aktuella teoribildningar kring kursens frågeställningar eftersträvas och utforskas. En annan utgångspunkt i kursen är språklig variation i dagens samhälle. Därför analyseras och tolkas skönlitteratur och film också ur ett språksociologiskt perspektiv. De sammanhängande
områdena klass, genus, etnicitet och generation belyses och fördjupas genom läsning och tolkning av texter. Vidare behandlar kursen språkbruk och språknormer och deras inbördes relationer. Kursen tar upp språkets identitetsskapande betydelse, varvid sociolekters, dialekters, ortnamns och personnamns betydelse för regional och lokal identitet belyses.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, handledning och nätburet arbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. Kursen kan ges på halvfart och på distans.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1: Elevtexter i ett språkutvecklingsperspektiv
Bergman, Pirkko, m.fl., 2 uppl. (2002), Två flugor i en smäll. Att lära på sitt andraspråk. Stockholm: Liber (110 s.)
Bergman, Pirkko & Abrahamsson, Tua (2004), Bedömning av språkfärdigheten hos andraspråkselever. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (30 s.)
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2003), Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur (s. 173-191, 237- 288)
Brodow, Bengt, Nilsson, Nils-Erik & Ullström, Sten-Olof (2000), Retoriken kring grammatiken. Lund: Studentlitteratur (167 s.)
Ekvall, Ulla (1997), Grammatik, textanalys och skrivundervisning. I: Garme, Birgitta, (red.) Ut med språket! Svensklärarföreningens årsskrift 1997 (14 s.)
Lundin, Katarina (2009), Tala om språk. Grammatik för lärarstuderande Lund: Studentlitteratur (180s)
Nyström, Catharina (1999), Det brokiga skolskrivandet. I: Andersson, Lars-Gunnar, m. fl. (red.): Svenskans beskrivning 23. Lund: Lund University Press (10 s.)
Palmér, Anne, & Östlund-Stjärnegårdh, Eva (2005), Bedömning av elevtext. En modell för analys. Stockholm: Natur & Kultur (188 s.)
Sjöqvist, Lena (2004), Att arbeta med portfölj. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger
(red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (18 s.)

Referenslitteratur
Josefsson, Gunlög (2001), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur (209 s.)
Josefsson, Gunlög (2001), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Övningar med facit
och kommentarer. Lund: Studentlitteratur (164 s.)
Josephson, Olle, Melin, Lars & Oliv, Thomas (1990), Elevtext. Analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9. Lund: Studentlitteratur (178 s.)

Delkurs 2: Kultur, språk och samhälle i förändring
Facklitteratur
Andersson, Lars-Gunnar (2001), Fult språk: svordomar, dialekter och annat ont. Carlssons Bokförlag AB (245 s.)
Andersson, Lars Gustaf, Persson Magnus & Thavenius, Jan (1999), Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur (199 s.)
Axelsson, Monica (2004), Skolframgång och tvåspråkig utbildning I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (34 s.)
Einarsson, Jan (2004), Språksociologi. Studentlitteratur (367 s.)
Gripsrud, Jostein (2002), Mediekultur – Mediesamhälle. Göteborg. Daidalos (Del II, 150 s.)
Heith, Anne, (2006) Texter – medier –kontexter (i urval ca 200 s.) Lund: Studentlitteratur.
Holmegaard Margareta och Wikström, Inger (2004), Språkutvecklande ämnesundervisning I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (33 s.)
Molloy, Gunilla (2007) När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. (i urval ca 50 s.)
Molloy, Gunilla (2003), Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur (s.189-315)
Persson, Magnus, red. (2000), Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur (s. 15-96)
Stroud, Christopher (2004), Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (30 s.)
Teleman, Ulf (2003), Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Serie Skrifter utgivna av Svenska språknämnden. Norstedts ordbok (i urval, ca 100 s.)

Skönlitteratur
Abdel-Fatah, Randa, Ser mitt huvud tjockt ut i den här?
Andersson, Lena, Var det bra så? Natur och Kultur
Bakhtiari, Marjaneh, Kalla det vad fan du vill. Ordfront
Kallifatides, Theodor, Ett nytt land utanför mitt fönster. Bonnier
Kieri, Katarina, Dansar Elias? Nej!
Oates, Joyce Carol, Snygg/ Sexy
Sjölin, Daniel, Personliga pronomen - en melodroman. Norstedt
Timgren, Katja, Det jag inte säger
Wenger, Leiva, Till vår ära. Bonnier
Åkerblom, Gull, Lussekatt i lussenatt

Film
Almodóvar, Pedro, Allt om min mamma
Chada, Gurinder, Skruva den som Beckham


Referenslitteratur
Andersson, Lars Gustaf & Hedling, Erik (1999), Filmanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur
Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (1999) Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur
Miegel, Fredrik & Johansson, Thomas (2002), Kultursociologi, Lund: Studentlitteratur

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Delkurs 1 tar upp frågor om hur analys av språket i elevers muntliga och skriftliga textproduktion kan användas som redskap för att bedöma hur långt eleven hunnit i sin språkutveckling och hur stödet för elevens fortsatta språkutveckling kan utformas. I dessa frågor har etnicitetsperspektivet genomgående en central roll, men även aspekter som rör genus och klass lyfts fram.

Ett miljösocialt perspektiv aktualiseras då litteracitetsbegreppet i olika sammanhang relateras till samhällsutveckling och samhällsstruktur. Ett renodlat naturvetenskapligt miljöperspektiv ryms inte inom ramen för kursen.

Delkurs 2 har fokus på klass, etnicitet och genus genom att skönlitteratur, film och andra medietexter tolkas utifrån dessa kategorier. Klass-, etnicitets- och genusperspektiven behandlas i förhållande till meningsskapande och förståelse. Det handlar om att se att texter kan låta sig tolkas på vissa sätt och att förstå varför. I seminarier diskuteras hur klass, etnicitet och genus representeras och konstrueras i såväl skönlitteratur och film som i andra texter såsom reklam. Texterna relateras också till språkbruk och språknormer, och de analyseras utifrån sociologiska begrepp som status och social över- och underordning. De pedagogiska konsekvenserna och möjligheterna att arbeta med texter i skolan utifrån insikter om klass, etnicitet och genus diskuteras och problematiseras

I examinationen analyseras en medietext som elever kan tänkas möta i eller utanför skolan. I analysen ska framgå hur klass, etnicitet och genus representeras och konstrueras.

Klass-, genus- och etnicitetstillhörighet hänger nära samman med social miljö. Ett sociologiskt miljöperspektiv aktualiseras därför kontinuerligt i kursen, exempelvis i diskussionerna om olika möjligheter att skapa goda utvecklingsmiljöer för barn och ungdomar utifrån en medvetenhet om deras olika bakgrund samt i studier av sociolekters, dialekters och ortnamns betydelse för regional och lokal identitet.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.