Svenska: Barns tidiga läsning och skrivande I

Kurskod: KS169F

Institution:

Kultur-språk-medier

Version:

1

För studenter antagna vår 2013   höst 2012   vår 2012   höst 2011   vår 2011   höst 2010  

Fastställande

Kursen är inrättad 27 november 2009.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 05 mars 2010 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 01 september 2010.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna skall utveckla och fördjupa sina teoretiska och didaktiska kunskaper om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första och andraspråksperspektiv.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs samt sidoämne inom lärarutbildningen.

Förkunskapskrav

Yrkesexamen för undervisningssektorn eller pågående studier till lärarexamen av vilka studier omfattande minst två terminer fullgjorts.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• redogöra för de grundläggande dragen i svenskämnets utveckling i ett historiskt perspektiv
• presentera några grundläggande svenskdidaktiska teorier och relatera dessa till den tidiga läs- och skrivundervisningen
• problematisera och analysera barns tal- och skriftspråksutveckling ur ett första- och ett andraspråksperspektiv samt resonera kring bedömning av denna utveckling
• redogöra för hur man i skolan kan skapa en flerstämmig och språkutvecklande klassrumsmiljö i en mångkulturell skolmiljö och möta barn med olika förutsättningar och behov
• exemplifiera hur man som pedagog kan stödja barn och unga i deras läs- och skrivutveckling genom ett specialpedagogiskt förhållningssätt

Lärandemål för betyget Väl godkänd anges av kursledaren vid kursstart

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examinationen består av tre delar.

En första del av examinationen består av att studenterna gör fältstudier där de observerar och dokumenterar svenskundervisning i de tidiga skolåren. I en parvis genomförd skriftlig analys tillämpar studenterna de ämnesdidaktiska teorier de tagit till sig genom litteraturstudier och föreläsningar.

En andra del av examinationen är en parvis genomförd skriftlig analys av autentiska elevtexter.

En tredje del av examinationen innebär att studenterna individuellt skriver en text, där de reflekterar, diskuterar och argumenterar för hur de vill arbeta språkutvecklande/läs- och skrivutvecklande utifrån barns olika förutsättningar och behov.

Innehåll eller kursinnehåll

I kursen behandlas svenskämnets traditioner, historia och utveckling samt kursplaner från 1962 och framåt. Barns tal- och skriftspråksutveckling studeras, fördjupas och problematiseras ur ett första och andraspråksperspektiv. Aktuell forskning om barns tidiga skriftspråksutveckling i en kulturellt heterogen omgivning diskuteras. Kursen handlar också om hur man som pedagog på olika sätt kan skapa en flerstämmig och språkutvecklande klassrumsmiljö i en mångkulturell skolmiljö och möta barn med olika förutsättningar och behov. I samband med detta analyserar studenterna barns muntliga och skriftliga textproduktion samt olika typer av läromedel som kan användas vid tidig läs- och skrivundervisning. Didaktiska grundfrågor belyses och diskuteras liksom skrivprocessen och skrivande samt sambandet mellan språk och kulturella referensramar. Kursen förbereder studenten för att kunna möta barn med olika förutsättningar och behov. Fältstudier där svenskundervisning i de lägre årskurserna dokumenteras och diskuteras ingår.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. (2003) Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, www.skolverket.se (119 s.)
Bergman, Pirkko (1992), Två flugor i en smäll: att lära på sitt andra språk: teori, praktik och språkbedömningsschema för alla som undervisar invandrarelever. Stockholm: Almqvist & Wiksell läromedel. (110 s.)
Dahl, Karin (1999), "Från färdighetsträning till språkutveckling" I: Thavenius, Jan (red.), Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur (55 s.)
Dahlgren, Gösta m. fl. (2006), Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm. Liber (190 s.)
Fast, Carina (2008), Literacy: i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. (168 s.)
Gibbons, Pauline (2006) Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (208 s.)
Ladberg, Gunilla (2000), Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur. (230 s.)
Liberg, Caroline (2006, 2 uppl.) Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. (210 s.)
Lindö, Rigmor (2002), Det gränslösa språkrummet: om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (257 s.)
Malmgren, Lars-Göran (1996), Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur (170 s.)
Nordin-Hultman, Elisabeth (2008), Dags för en ny synvända. I: Pedagogiska magasinet 2/2008 s. 43 – 47. Stockholm: Lärarförbundets tidskrift.
Sandström Madsén, Ingegärd (2007), Samtala, läsa och skriva för att lära: i ett utvecklingsperspektiv från förskola till högskola. Kristianstad: Kristianstad University Press. (104 s.)
Smith, Frank (2000), Läsning. Stockholm: Liber (200 s.)
Wagner, Ulla (2004), Samtalet som grund – om den första skriv- och läsutvecklingen. Stockholm: Bonnier utbildning (130 s.)

Kursplaner i svenska, svenska som andraspråk och modersmål
Aktuella uppsatser och artiklar samt skönlitteratur, ca 300 s., tillkommer

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Kursens fokus på genus, migration och etnicitet utvecklas genom att språkutvecklande miljöer analyseras, tolkas och diskuteras. Utifrån nämnda perspektiv läggs stor vikt vid att skapa förståelse för hur kulturbetingade referensramar påverkar barns språkutveckling och lärande. Genus- och etnicitetsperspektiven behandlas i förhållande till meningsskapande och förståelse som ett ramverk för diskussioner om hur man skapar goda lärandesituationer och utvecklingsmiljöer för barn i förskolan och tidigare år i grundskolan.

Kursen tar upp frågor om barns tidiga tal- och skriftspråksutveckling. I dessa frågor har etnicitetsperspektivet en central roll, men även aspekter som rör genus och klass lyfts fram.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.