Teckenspråk som främmande språk för hörande I

Kurskod: KS177F

Institution:

Kultur-språk-medier

Version:

3,5

För studenter antagna höst 2013   höst 2012  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 14 augusti 2007.
Denna kursplan (version 3,5) är fastställd 22 augusti 2012 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 03 september 2012 och ersätter kursplan fastställd 20 juni 2012.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig elementära färdigheter i att kommunicera på teckenspråk samt orientera sig om dövas språk och kultur.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs samt sidoämne inom lärarutbildningen.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten
• översiktligt kunna beskriva lingvistiska likheter och skillnader mellan tecknat och talat språk
• kunna redovisa huvudinnehållet i enkelt och tydligt teckenspråk som handlar om för studenterna kända områden
• kunna använda grundläggande grammatiska processer i det svenska teckenspråket såsom att besvara och ställa enkla frågor om vardagliga ämnen
• kunna berätta om sig själv och sina egna förhållanden på elementärt teckenspråk,
• kunna bokstavera på teckenspråk
• översiktligt kunna redogöra för teckenspråkets ställning och dövas situation i det svenska samhället

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examinationen består av tre delar. I en skriftlig tentamen bedöms förmågan att beskriva, förklara och tillämpa grundläggande grammatik i teckenspråket och att redogöra för historik kring dövas vardagsliv. I en muntlig/digital tentamen bedöms förmågan och färdigheten att kommunicera på elementärt teckenspråk. I ett skriftligt fördjupningsarbete bedöms förmågan att översiktligt beskriva och argumentera kring någon aspekt av dövas situation i samhället. God språkbehandling och presentationsform krävs vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar. Betygskriterier anges av kursledaren vi kursstarten.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen inriktas på att studenterna utvecklar elementära färdigheter att kommunicera på teckenspråk. I kursen belyses skillnader och likheter mellan talat och tecknat språk samt några grundläggande grammatiska processer i det svenska teckenspråket. I kursen behandlas också teckenspråkets ställning samt den språkliga och kulturella situationen i för döva i det svenska samhället.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande främst nätbaserade arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, gruppövningar, seminarier och individuella övningar, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Bergman, Brita (1995). Kompendium i teckenspråksgrammatik. Stockholms
universitet: Institutionen för lingvistik. (ca 20 s i urval), www.ling.su.se

Bergman, Brita & Nilsson, Anna-Lena (1999). Teckenspråket. I: K. Hyltenstam
(Red.), Sveriges sju inhemska språk. (kap 8. s 329-351).

Bergman, Brita & Wikström, Lars-Åke (1981). Svenska handalfabetet och bokstaverade tecken. Supplement. Stockholms universitet: Lingvistiska institutioen (27 s), www.ling.su.se

Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. (ca 50
s i urval)

Hellöre, Anita (2009). Mäster Frans: en dövblind mans märkliga livsöde. Insjön: Anita Hellöre (261 s).

Hellöre, Anita (2011). Dövhistoriska minnen från björkarnas stad:Umeå Dövas förening 100 år. Insjön: Tecken & Ord (66s).

Mesch, Johanna (1998). Teckenspråk i taktil form: turtagning och frågor i dövblindas samtal på teckenspråk. Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik. (avhandling 235 s ca 15 s urval)www.ling.su.se

Mesch, Johanna (2010). Påminner nationella teckenspråk varandra? I Karin Hoyer, Monica Londen och Jan-Ola Östman (red.), Teckenspråk: Sociala och historiska perspektiv (ss 71-95). Helsingfors universitet: Nordica institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur.

Mesch, Johanna (2000). Teckenspråk så klart! Undervisningsmaterial för
intensivkurser i teckenspråk, del I och del II (urval). Leksand: Sveriges Dövas
Riksförbund, SDR, www.sdrf.se/sdr

SOU 2006:29. Teckenspråk och teckenspråkiga: Kunskaps och Forskningsöversikt. (209 s)
Teckenlex (app) http://itunes.apple.com/se/app/teckenlex/id424003163?mt=8

Specialpedagogiska institutet (1999). Sagor på teckenspråk: Max kaka. Sagan om Flodhästen, Vanten (video). Specialpedagogiska skolmyndigheten, Läromedel, Försäljning, www.spsm.se

Specialpedagogiska institutet (1998). Språklära: Satslära. (CD). Specialpedagogiska skolmyndigheten. Läromedel, Försäljning, www.spsm.se

Specialpedagogiska institutet (1998). Språklära: Satslära. (CD).
Specialpedagogiska skolmyndigheten, Läromedel, Försäljning, www.spsm.se

Specialpedagogiska institutet (1998). Språklära: Tecknets form och betydelse. (CD).
Specialpedagogiska skolmyndigheten, Läromedel, Försäljning, www.spsm.se

Svenskt teckenspråkslexikon 2009. Stockholms universitet: Lingvistiska institutionen. www.ling.su.se

Utbildningsradion (UR). Dövas historia. Stockholm: UR.(DVD, fem berättelser)

Wallin Lars (1982). Sammansatta tecken i svenska teckenspråket. FOT nr VIII. Stockholms universitet: Lingvistiska institutioen, www. ling.su.se (27s).

Wallin, Lars (1994). Polysyntetiska tecken i svenska teckenspråket.
Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, s 1–27, 36–37, 39–55, (45 s), www.ling.su.se

Valbar litteratur
Fredäng & Hermanson & Norberg & Treffenberg (2011). Är du verkligen döv? Du ser ju så pigg ut. Bilda förlag & idé (124 s)

Glansholm, Linus (2006) //Teckenspråk och de dövas situation förr och nu.// http://www.teckenspraket.se/ /27 )

Josberg, Daniella (1993) Döv - javisst: Leva i två världar. Stockholm: Bonnier Alba (154 s)

Plejel, Agneta (2009) Syster och bror. Stockholm: Nordstedts

Svensson Richter, Olga (2010) Flickan mellan två stolar. Ett hörande barns uppväxt med döva föräldrar. Malmö: Döviana, http:wwww.doviana.se/ (182 s)

Skytte, Göran (2008). Brev från tystnaden. Artos & Norma bokförlag (341 s)

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
De olika utbildningsinslagen i Teckenspråk som främmande språk för hörande bygger, bl.a. på erfarenhetsutbyte mellan studenterna. Dövas villkor gällande språk, språkmiljöer, kulturutbyte, informationstillgänglighet, döva med utländsk bakgrund, kvinnligt och manligt är inslag i dessa erfarenhetsutbyten. Kursens fokus är kunskaper och färdigheter om och i teckenspråk genom att studenterna i olika sammanhang utvecklar sin förmåga att kommunicera på teckenspråk. För övrigt kommer områdena i föreläsningar, litteraturstudier, övningar och fördjupningsarbete att behandlas enligt följande.

Kursen belyses ur ett språkmiljöperspektiv där teckenspråkiga och tvåspråkiga lärandemiljöer problematiseras i föreläsningar och kurslitteratur såsom, bl.a. Teckenspråket av Brita Bergman och Anna-Lena Nilsson och SOU 2006:29. Teckenspråk och teckenspråkiga: Kunskaps och
Forskningsöversikt. Ett renodlat naturvetenskapligt perspektiv ryms inte inom kursens ram.

Etnicitetsperspektivet behandlas kontinuerligt genom att olika historiska och kulturella föreställningar om tecknat språk som dövas kommunikation samt dövas situation fokuseras. Detta belyses i föreläsningar, fördjupningsarbete och kurslitteratur såsom Språkets enhet och mångfald av Östen Dahl.

Genusperspektivet behandlas inom kursen i såväl föreläsningar, litteratur som övningar och fördjupningsarbete. Kvinnligt och manligt behandlas ur ett språkligt perspektiv, bl.a. enom valbar litteratur

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.