Barn- och ungdomslitteratur

Kurskod: KS186F

Institution:

Kultur-språk-medier

Version:

1

För studenter antagna vår 2014   vår 2013   höst 2012   vår 2012   höst 2011  

Fastställande

Kursen är inrättad 10 december 2010.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 10 december 2010 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 01 september 2011.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursens syfte är att ge studenter tillfälle att skaffa sig en bred orientering och beläsenhet i de litterära genrer som är mest aktuella för barn och ungdomar samt verktyg för att kunna analysera barnbokens roll i modern barnkultur. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla kunskaper och insikter om barnlitteratur i olika medier, samt skaffa sig förmåga att analysera texter och bilder som ingår i barns kulturella omgivning. Vidare syftar kursen till att öppna kreativa, estetiska och pedagogiska perspektiv på barnlitterära texter.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• exemplifiera och göra översiktliga jämförelser mellan de viktigaste barnlitterära genrerna och medieformerna
• använda, värdera och kritiskt bedöma olika barnlitterära texter i samtal och skrift med hjälp av grundläggande analytiska begrepp, såsom barndom, etnicitet, kön och identitet
• diskutera barnlitteraturens förutsättningar utifrån samhälleliga, kulturella och ideologiska perspektiv
• framställa en enklare bok, bilderbok eller annan medieproduktion för barn
• göra en muntlig presentation inför grupp av en barnlitterär text och/eller författarskap

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Bedömning baseras på en muntlig presentation, ett kreativt arbete, samt en sluttentamen. Den muntliga presentationen avser ett valfritt barnlitterärt författarskap eller enskilt verk (lärandemål fem). Det kreativa arbetet fokuserar på författandet, formgivandet, produktionen och presentationen av en barnbok (lärandemål fyra). Sluttentamen baseras på den studerade och kritiskt diskuterade skönlitteraturen (lärandemål ett, två och tre).

Kriterier för betyget Väl godkänd anges av kursledaren vid kursstarten.


Innehåll eller kursinnehåll

Kursen tar upp olika barnlitterära genrer från ABC-böcker och sagor till Disney och Harry Potter. Kursen ger en bred översikt av barnlitteraturens olika genrer, former och medier. Vidare kombinerar kursen två olika förhållningssätt till barn- och ungdomslitteratur – det kultur-analytiskt kritiska och det pedagogiskt kreativa. Aspekter som har att göra med barnlitterära genrer/medieformer studeras med hjälp av litteratur- och kulturvetenskapliga metoder och teorier. Samtidigt har kursen en praktisk sida ägnad att stimulera en skapande attityd och en kommunikativ-pedagogisk förmåga att använda barnlitterära texter i vitt skilda sammanhang. Till det senare hör också den kreativa uppgiften att skapa en bilderbok eller annan barnlitterär medieform.


Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. I kursen ingår en föreläsningsserie med flera olika föredragshållare samt lektioner och seminarier för bearbetning, diskussion, reflektion och förberedelse. Under kursen kommer olika media att användas såsom film, bild, dramatisering och storytelling.


Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Skönlitteratur
Väljs i samråd mellan studenter och lärarlag, och kommer att omfatta ca 2000
sidor, varav ca 200 sidor bilderbokstext. En del av litteraturen kommer att vara
på något av språken engelska, norska och danska.

Facklitteratur
Gamble, Nikki & Sally Yates (2002), Exploring Children’s Literature: Teaching the Language and Reading of Fiction. Andra upplagan. London: Paul Chapman (190 s.)
Mjor, Ingeborg, Tone Birkeland och Gunvor Risa (2006), Barnelitteratur: Sjangrar og teksttypar. Oslo: Cappelen (260 s.)
Nikolajeva, Maria (2004), Barnbokens byggklossar. Andra upplagan. 2Lund: Studentlitteratur (299 s.)


Elektroniskt tillgängliga facktexter i urval (sammanlagt 200 s.)
Bearne, Eva. Where Texts and Children Meet. London: Routledge, 2002.
Children’s Literature [journal]. Johns Hopkins UP.
Children’s Literature in Education. Kluwer Journals Online.
Hunt, Peter. Understanding Children’s Literature. London: Routledge, 1999.
Kutzer, Daphne. Empire’s Children. New York: Garland, 2000
Stott, John. Native Americans in Children’s Literature. Phoenix: Oryx, 1995.
The Horn Book Magazine [journal]. Boston
The Lion and the Unicorn [journal]. Johns Hopkins UP.

Kurskompendium tillkommer (50 s.)

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Kursens andra lärandemål fokuserar etnicitet och genus men lägger dessutom till ”barndom” som en aspekt av den samhälleliga och kulturella maktdiskursen. ”Identitet”, som också räknas upp, förs här samman med genus, etnicitet, barndom/vuxenblivande, men är också knutet till en migrationstematik. Att vara barn, på väg att bli vuxen (man/kvinna) i en global, migrationskontext är ett av de centrala ämnena för dagens barnlitteratur. Kurslitteraturen – såväl primärmaterialet som sekundärmaterialet – väljs alltså medvetet för att belysa hur barnlittera-turen perspektiviserar och representerar maktordningen. Även miljöfrågor sätts in i sitt barn-litterära sammanhang. Hur konstrueras det mänskliga barnet i relation till natur/djur/miljö? Barnet har länge kategoriserats som ”natur” men måste också avskiljas från naturen och civiliseras – göras vuxen. Hur (be)skrivs det? Kursen syftar till att problematisera perspektiven, dels i relation till kunskapsmålen, dels i relation till den konstnärligt-kreativa verksamheten.



Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenter-na/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.