Socialt samspel som strategi för andraspråksutveckling

Kurskod: KS228F

Institution:

Kultur-språk-medier

Version:

2

För studenter antagna vår 2013   vår 2012   höst 2011   vår 2011  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 13 mars 2008.
Denna kursplan (version 2) är fastställd 13 mars 2008 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 01 september 2008.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna skall utveckla sin didaktiska och ämnesmässiga kompetens när det gäller undervisning för barn, ungdomar och vuxna med svenska som andraspråk.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Yrkesexamen för undervisningssektorn eller pågående studier till lärarexamen av vilka studier omfattande minst två terminer fullgjorts.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten
• redogöra för aktuell forskning om det sociala samspelets och den språkliga interaktionens betydelse för språkutveckling i ett andraspråksperspektiv och med stöd i denna forskning kunna bedöma och jämföra olika typer av kommunikativa klassrumsaktiviter med avseende på den språkutvecklande potentialen
• diskutera och problematisera den syn på kunskap och lärande som ligger till grund för problembaserat arbete
• identifiera de olika grupprocesser som aktiveras då elever arbetar tillsammans i studiegrupper och ta ställning till dessa ur ett språkutvecklingsperspektiv
• ge förslag på klassrumsaktiviteter som syftar till att medvetandegöra eleverna om egna och andras roller och attityder under olika typer av gruppsamarbete samt analysera dessa aktiviteter ur ett språkutvecklande perspektiv

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examinationen består av tre delar. Den första delen utgörs av två skriftliga sammanfattningar av nätburen diskussion i seminarieform utifrån kursens centrala innehåll. Denna diskussion bygger i sin tur på individuella läsloggar över specificerad facklitteratur.

Den andra delen av examinationen består i ett basgruppsvis planerat och i muntlig form presenterat förslag till en svit av klassrumsaktiviteter grundade på språklig och social interaktion. I den muntliga presentationen redovisas även de didaktiska och metodiska val som ligger till grund för planeringen och som gjorts utifrån för kursen relevant teori.

Den tredje examinationsdelen är individuell och består i att kursdeltagaren i en skriftlig hemtentamen går i dialog med kursinnehållet genom att diskutera och problematisera detta i ett övergripande perspektiv.

Kursdeltagaren ska kunna genomföra såväl skriftliga som muntliga presentationer med hänsyn till mottagare och syfte.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen tar sin utgångspunkt i teorier om den språkliga och sociala interaktionens betydelse för andraspråksutvecklingen. Olika klassrumsaktiviteter som bygger på en sådan interaktion lyfts fram och granskas med avseende på den språkutvecklande potentialen. Särskild uppmärksamhet ägnas härvid åt problembaserat lärande. Den syn på kunskap och lärande som ligger till grund för det problembaserade lärandet penetreras genom litteraturstudier och belyses ur ett språkutvecklingsperspektiv. Vidare lyfts lärarens handledande roll i det problembaserade arbetet fram, och de svårigheter och möjligheter som är kopplade till denna roll genomlyses. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de gruppdynamiska processer vilka blir synliga i allt lärande som förutsätter problemlösande samarbete individer emellan. I samband härmed belyses hur olika klassrumsaktiviteter – exempelvis självskattningar och utvärderingar – kan användas i undervisningen för att medvetandegöra eleverna om egna och andras roller och attityder under olika typer av gruppsamarbete. Dessa aktiviteter analyseras och diskuteras ur ett språkutvecklande perspektiv.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och nätburet arbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. Kursens lokala samlingar är obligatoriska.

Övriga moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Arfwedson, Gerd & Arfwedson, Gerhard (2000), Arbete i lag och grupp. Om grupparbete, tema, projekt, lärarlag och lokala arbetsplaner i skola och undervisning. Liber (ca 100 s. i urval)
Gibbons, Pauline (2006), Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever klassrummet. Hallgren och Fallgren (s. 17-110; 141-200) (152 s.)
Krantz, Johan och Persson, Pelle (2001), Sex, godis och mobiltelefoner – pedagogik underifrån. Moped. Modern pedagogik. (90 s.)
Lindberg, Inger (2005), Språka samman – om samtal och samspel i språkundervisningen. Natur och Kultur (205 s.)
Lindberg, Inger och Skeppstedt, Ingrid (2000), Ju mer vi lär tillsammans – rekonstruktion av text i smågrupper I: Åhl, Hans (red.), Svenskan i tiden – verklighet och visioner. Nationellt Centrum. HLS Förlag (25 s.)
Lindberg, Inger (2004), Samtal och interaktion – ett andraspråksperspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (42 s.)
Oliveira, Gunilla & Berggren, Maria (1996), PBL i språkundervisningen – om problembaserat lärande i teori och praktik. Natur och Kultur (160 s.)
Skönlitteratur (300 s.)

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Bilagan avser följande åtta fristående kurser:
Språk och kultur – bro eller barriär?, 7,5 hp
Mötesplatser för språk- och kunskapsutveckling i flerspråkiga lärmiljöer, 7,5 hp
Andraspråkselevers vägar in i skriftspråket, 7,5 hp
Analys, bedömning och respons i ett andraspråksperspektiv, 7,5 hp
Socialt samspel som strategi för språkutveckling, 7,5 hp
Vidgade textvärldar – fördjupad omvärldsförståelse, 7,5 hp
Andraspråkselevers möte med ett ämnesspråk, 7,5 hp

Skolutvecklingsarbete med andraspråksfokus, 7,5 hp

Etnicitets- och migrationsperspektiven
I de åtta distanskurserna som alla, på olika sätt, rör ämnesområdet svenska som andraspråk är etnicitets- och migrationsperspektiven mycket tydliga. I vissa kurser utgör dessa perspektiv själva kursinnehållet. Perspektiven har alltså här blivit ett stoff.

Huvudfokus i kursen Språk och kultur – bro eller barriär? rör sambandet mellan språk, kultur och social identitet. Begreppet ”kultur” tolkas här i vid mening och innefattar såväl etnisk som social tillhörighet. På samma sätt vidgas begreppet ”språk” och omfattar såväl dialekter
som sociolekter. I kursen behandlas frågor om hur kulturmönster i samhället skapas, vidmakthålls och förändras, och kulturbegreppet problematiseras utifrån perspektiven klass, genus, etnicitet. Etnicitets- och migrationsperspektiven utgör alltså här själva kursinnehållet.

I samtliga kurser, dock främst i de tre kurserna Andraspråkselevers vägar in i skriftspråket, Vidgade textvärldar – fördjupad omvärldsförståelse och Andraspråkselevers möte med ett ämnesspråk, tydliggörs att sambanden mellan individens omvärldsbild, begreppsförråd och ordförråd – och därmed också mellan individens tanke, tal och skrift – är kulturellt betingade. I detta sammanhang definieras kultur framför allt i termer av etnicitet, men även genusperspektivet aktualiseras.

I de flesta av kurserna ingår i den obligatoriska litteraturlistan valbar skönlitteratur med anknytning till kursinnehållet, och en lista med förslag på sådan litteratur delas ut till kursdeltagarna. De allra flesta titlar på denna lista genomsyras av etnicitetsperspektivet och många också av migrationsperspektivet.

I kursen Skolutvecklingsarbete med andraspråksfokus väljer den studerande själv inriktning på sitt utvecklingsarbete, vilket innebär att etnicitets- och migrationsperspektiven här kan komma att bli av central betydelse.

Genusperspektivet
Som framgår ovan är genusperspektivet tydligt i de flesta av kurserna, men särskilt starkt uttalat blir det i några kurser. Det gäller exempelvis kursen Analys, bedömning och respons i
ett andraspråksperspektiv, där kursdeltagarna arbetar med att analysera enskilda andraspråkselevers språkproduktion i tal och skrift. Här är etnicitetsperspektivet själva utgångspunkten för arbetet, men även genusperspektivet aktualiseras, exempelvis i diskussioner om eventuella skillnader mellan mäns/pojkars och kvinnors/flickors ordförråd, grad av språklig riskbenägenhet och strategier för att ta sig förbi språkliga hinder.

I kursen Språk och kultur – bro eller barriär? riktas särskild uppmärksamhet mot genusaspekterna i samband med studiet av Annick Sjögrens bok Här går gränsen. Om integritet och kulturella mönster i Sverige och medelhavsområdet, där många av de frågor som diskuteras belyses just ur ett genusperspektiv.

Två av kurserna riktar speciellt fokus mot vikten av en interaktiv lärandemiljö. Det gäller kurserna Socialt samspel som strategi för språkutveckling och Vidgade textvärldar –
fördjupad omvärldsförståelse. Här behandlas frågor som rör samtalsmönster, språklig och social interaktion samt gruppdynamiska processer i klassrummet/gruppen, alltså frågor som måste belysas ur flera perspektiv för att diskussionen ska få mening. Ett av dessa är genusperspektivet.

I kursen Mötesplatser för språk- och kunskapsutveckling i flerspråkiga lärmiljöer behandlas, ur många olika perspektiv, förhållningssätt, antaganden och värderingar i frågor som rör språk, kultur och lärande. I denna kurs framträder genusperspektivet särskilt tydligt vid studiet
av Marie Carlssons avhandling om sfi-utbildningen i Sverige, Svenska för invandrare – brygga eller gräns? Samtliga intervjupersoner i denna avhandling – såväl elever som lärare – är kvinnor, och genom sitt val av intervjupersoner synliggör Carlsson, som hon själv framhåller i förordet till sin avhandling, viktiga genusaspekter.

I de flesta av kurserna ingår i den obligatoriska litteraturlistan valbar skönlitteratur med anknytning till kursinnehållet, och en lista med förslag på sådan litteratur delas ut till kursdeltagarna. I många av böckerna på denna lista är också genusperspektivet mycket tydligt.

I kursen Skolutvecklingsarbete med andraspråksfokus väljer den studerande själv inriktning på sitt utvecklingsarbete, vilket innebär att genusperspektivet här kan komma att bli av central betydelse.

Miljöperspektivet
I de aktuella kurserna, som alltså alla rör ämnesområdet svenska som andraspråk, är miljöperspektivet av förklarliga skäl inte lika framträdande som etnicitets-, migrations- och genusperspektiven. Ett socioekonomiskt miljöperspektiv är dock ständigt närvarande i de olika kurserna. Detta gäller bl. a. i alla de sammanhang där kursinnehållet på olika sätt relateras till den segregation som präglar det samtida samhället. Allra mest påtagligt blir detta miljöperspektiv i kurserna Språk och kultur – bro eller barriär? och Mötesplatser för språk- och kunskapsutveckling i flerspråkiga lärmiljöer.

I kursen Andraspråkselevers vägar in i skriftspråket aktualiseras miljöperspektivet bl. a. i litteratur och föreläsningar som rör villkoren för icke alfabetiserade ungdomar i ett högteknologiskt samhälle där det ställs höga krav på medborgarnas litteracitet.

Ett naturvetenskapligt miljöperspektiv aktualiseras i kursen Språk och kultur – bro eller barriär?. Det sker i samband med läsning Annick Sjögrens bok Här går gränsen. Om integritet och kulturella mönster i Sverige och medelhavsområdet. Sjögren granskar och analyserar i sin bok olika komponenter i den ”svenska” identiteten och självbilden. Med utgångspunkt i uttrycket ”ett med naturen” problematiserar Sjögren föreställningen om att kärlek till den orörda naturen ingår som en komponent i ”svenskheten”.


I kursen Skolutvecklingsarbete med andraspråksfokus väljer den studerande själv inriktning på sitt utvecklingsarbete, vilket innebär att miljöperspektivet här kan komma att bli av central betydelse.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.