grundnivå 30 hp

Arabiska med didaktisk inriktning II

Sammanfattning

Kursen behandlar barn- och ungdomstexter utifrån ett vidgat textperspektiv i ämnesövergripande och tematiska sammanhang. Vidare behandlar kursen utvecklingen av den moderna arabiska litteraturen, huvudsakligen romanen och novellen, ur ett helhetsperspektiv i samband med detta diskuteras hur texterna kan användas i undervisningen.

Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KS271F-Arabiska med didaktisk inriktning I.

Urval:

högskolepoäng 60% betyg 20% högskoleprov 20%

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2017, höst 2016, höst 2015, höst 2014, höst 2013, höst 2012, höst 2011, höst 2010

Kurskod:
KS272F version 2
Engelsk benämning:
Arabic with a Focus on Didactics II
Fördjupningsnivå
G1F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Inrättandedatum:
31 maj 2007
Fastställandedatum:
09 april 2008
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
01 september 2008
Ersätter kursplan fastställd:
23 november 2007

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om arabisk litteratur i en historisk och samhällelig kontext samt kunskaper om barn- och ungdomslitteraturens betydelse för barns och ungdomars språkliga och kulturella kompetens. Kursen syftar dessutom till att studenterna ska vidareutveckla sin språkfärdighet i arabiska och sin didaktiska kompetens för pedagogisk verksamhet.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs och sidoämne inom lärarutbildningen.

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KS271F-Arabiska med didaktisk inriktning I.

Lärandemål

Delkurs 1: Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 15 högskolepoäng
Efter genomgången delkurs skall studenten kunna

  • definiera och analysera olika genrer inom barn- och ungdomslitteratur
  • redogöra för berättartekniska grundbegrepp och kunna använda olika modeller för textanalys
  • diskutera och analysera barn- och ungdomslitteratur samt kunna använda denna som utgångspunkt för undervisning
  • värdera sin utveckling av den egna språkfärdigheten i arabiska
  • observera och dokumentera läromiljöer och gruppdynamiska processer samt genomföra och analysera intervjuer med lärare och/eller elever
  • lokalisera källor som behandlar för kursen viktiga frågeställningar och lyfta fram dessa i skriftliga referat där det tydligt anges vad som är egna slutsatser, refererat innehåll och citat

Delkurs 2: Litteratur och förståelse, 15 högskolepoäng
Efter genomgången delkurs skall studenten kunna
  • redogöra för sina utvecklade kunskaper om den moderna arabiska litteraturen under 1900-talet och visa på en bred överblick över denna
  • förklara grundläggande litteraturvetenskapliga termer och begrepp
  • identifiera och diskutera några litterära verk hämtade från olika genrer och från olika delar inom och utanför Arabvärlden
  • analysera skönlitteraturen utifrån dess historisk bakgrund
  • kritiskt granska, välja ut och analysera litterära texter samt kunna använda sådana texter i undervisningen
  • sammanfatta och värdera sin språkfärdighet i arabiska.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Delkurs 1
Examinationen består av tre delar. Studentens iakttagelser av undervisning och intervjuer redovisas samt relateras till teorier om elevers lärande och språkutveckling i en skriftlig rapport som skrivs på i par på svenska och som ingår i grundnivåns självständiga arbete med rubriken ”Att se och förstå undervisning och lärande”. Den andra delen utgörs av en skriftlig individuell uppgift där studenterna diskuterar och analyserar olika genrer inom barn- och ungdomslitteratur som utgångspunkt för undervisningen. Den tredje delen utgörs av ett individuellt temaarbete inom barn- och ungdomslitteratur i vilket studenten använder sig av berättartekniska grundbegrepp och modeller för textanalys, kopplat till egen undervisning, som redovisas muntligt och skriftligt. Utifrån de skriftliga uppgifterna samt den nätburna diskussionen värderar och sammanfattar studenten sin egen utveckling av språkfärdigheten i arabiska.

Delkurs 2
Examinationen består av tre delar. Den första delen utgörs av individuella skriftliga texter där studenten dels identifierar och diskuterar några litterära verk hämtade från olika genrer och från olika delar inom och utanför Arabvärlden, dels förklarar grundläggande litteraturvetenskapliga termer och begrepp utifrån dessa verk. Den andra delen utgörs av en muntlig redovisning där studenterna kritiskt granskar, väljer ut och analyserar litterära texter och diskuterar hur dessa texter kan användas i undervisningen. Den tredje delen utgörs av en nätbaserad diskussion där studenterna relaterar och värderar skönlitteraturen mot en historisk bakgrund.
Studenten äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för verksamhetsförlagd del.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Arabiska med didaktisk inriktning med skolprojekt II består av två delkurser. Studenterna läser kursen tillsammans med studenter inom programutbildningen Arabiska med didaktisk inriktning. Projektarbetet utförs under den tid då studenterna i programutbildningen gör sin verksamhetsförlagda tid.

Delkurs 1, Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 15 hp, behandlar barn- och ungdomstexter utifrån ett vidgat textperspektiv i ämnesövergripande och tematiska sammanhang. Dessa texter bildar utgångspunkt för olika sätt att nalkas förhållandet mellan förståelse och språkutveckling. Litteraturen som central källa till upplevelse och kunskap i pedagogiska sammanhang lyfts fram. I delkursen introduceras litteraturvetenskapliga begrepp och analysverktyg för förståelsen av texters innebörd och uppbyggnad. Framväxten av barn- och ungdomslitteratur ur olika historiska förutsättningar i Sverige och i de arabiska länderna fokuseras. I delkursen belyses barn- och ungdomslitteratur som inslag i undervisningen med utgångspunkt i skolans styrdokument. Olika estetiska uttrycksformer som stöd för elevers språk- och identitetsutveckling presenteras. En del av delkursen genomförs inom egen undervisning i ett skolprojekt och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till delkursens övriga innehåll.

Delkurs 2, Litteratur och förståelse, 15 hp, behandlar utvecklingen av den moderna arabiska litteraturen, huvudsakligen romanen och novellen under 1900-talet, ur ett helhetsperspektiv. Den historiska utvecklingen av litteraturen och de influenser som påverkat den studeras genom läsning och diskussion av några representativa romaner, noveller och utvalda dikter vid sidan av artiklar, essäer och andra verk inom litteraturhistorien. Genusbetingade faktorer och kvinnliga författare lyfts fram. De lästa texternas användning i undervisningen uppmärksammas. Dessutom behandlas litteraturvetenskapliga termer och begrepp. Under delkursen arbetar studenterna också med eget processorienterat skrivande.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier, videokommunikation, fältstudier och kursträffar och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel


Delkurs 1
Obligatorisk litteratur
Chambers, Aidan (1998). Böcker inom oss. Stockholm: Raben och Sjögren. (163 s.)
Husayn, K. (1999). Fan riwâyet al-qisah wa qirâ’atuha li-l-atfâl. Addâr al-Masriyya al-Lubnanyyah. (128 s.)
Lundqvist, Ulla (1992). Litteraturundervisning. Modeller och uppslag för lärare.
Stockholm: Almqvist& Wiksell. (112 s.)
Molloy, Gunilla (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund:
Studentlitteratur. (330 s.) (obligatorisk för inriktning gs, gy)
Najῑb, A. (2000). Adab al-atfâl: ‘ilm wa fann. Dâr al-fikr al-‘raby- Massr. (ca 120 s.)
Najῑb, A. (2000). Al- madmûn fῑ adab al-atfâl. Dâr al-fikr al-‘raby- Massr. (ca 100 s.)
Paulin Arja m.fl. (1995). Mer än ett modersmål, Hemspråksdidaktik. HLS: Statens
Skolverk. (i urval)
Wagner, Ulla (2004). Samtalet som grund. Stockholm: Bonnier Utbildning.
(obligatorisk för inriktning gt)

Valbar litteratur ca 200 sidor

Dessutom tillkommer ca 500 sidor skönlitterär text på arabiska, svenska och översatt litteratur.

Referenslitteratur
Kursplaner för grundskolan och gymnasial utbildning/Modersmål. Skolverket (Tillgänglig på nätet: www.skolverket.se)
Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Skolverket (Tillgänglig på nätet: www.skolverket.se)
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94. Skolverket (Tillgänglig på nätet: www.skolverket.se)

Delkurs 2
Obligatorisk litteratur
Ahmad, I. (2001). Lârâ .. zahrat al-barârî. Al-Suwîd: Dâr al-Manfâ. (165 s.)
Allen, Roger (1997). Al-Riwâyah al-‘arabîyah: muqaddimah târikhîyah wa-naqdîyah. Al-Qâhirah:al-Majlis al-A‘lâ lil-Thaqâfah. S. 7–193. (186 s.)
Barakât, H. (2000). ‘Awdat al-tâ’ir ilâ al-bahr. Al-Dâr al-Baydâ’: al-Markaz al-Thaqâfî al-‘Arabî. (2:a uppl.) (198 s.)
Barghûthî, M. (1998). Ra‘ytu Râmallâh. al-Dâr al-Baydâ’: al-Markaz al-Thaqâfî al-‘Arabî. (221 s.)
Diab, Henry (red.) (2001). En doft av mynta. Noveller av kvinnliga arabiska författare. Den arabiska titeln: Râ’ihatî shahîyah ka-al-na‘nâ‘.Bayrût: al-Mu’assasah al-‘Arabîyah. (121 s.)
Husayn, T. (1934, 1:a uppl.). Du‘â al-karawân. Al-Qâhirah: Dâr al-Ma‘ârif. 17:e uppl. eller senare. (160 s.)
Idrîs, Y. (1988). ”Qâ‘ al-madînah” ur Mukhtârât qisasîyah. Tûnus: Dâr al-Janûb. S. 79–134
Jabrâ, J. I. (1990, 4:e uppl..). al-Safînah. Bayrût: Dâr al-Âdâb. (240 s.)
Khalîfâh, S. (1986). Mudhakkarât imra’ah ghayr wâqi‘îyah. Bayrût. Dâr al-Âdâb. (150 s.)
Al-Khudayrî, B. (2003, 3 uppl.). Kam badat al-samâ’ qarîbah. Bayrût: al-Mu’assasah al-‘Arabîyah. (200 s.)
Mahfûz, Najib (1967 1:a uppl.). Mirâmâr. Al-Qâhirah: Maktabat Misr. (284 s.)
Mahfûz, Najib (1971). Khammârat al-qitt al-aswad. Bayrût: Dâr al-Qalam. S. 72–79
Nasrallah, E. (1999 6:e uppl.). al-Iqlâ‘ ‘aks al-zaman. Bayrût: Nawfal. (268 s.)
Nâsir, ‘A. S. (2000). Ba‘da kharâb al-Basrah. Bayrût: al-Mu’assasah al-‘Arabîyah. (196 s.)
Sa‘îd, H. (2004). Sanawât ma‘ al-khawf al-‘Irâqî. Bayrût: Dâr al-Sâqî. (223 s.)

Valbar litteratur ca 200 sidor

Referenslitteratur
Allen, Roger (2000). An Introduction to Arabic Literature. Cambridge: Cambridge UP
Badawi, Muhammad Mustafa (1993). A Short History of Modern Arabic Literature. Oxford: Oxford UP
Badawi, Muhammad Mustafa (1992). (ed.), Modern Arabic Literature. Cambridge: Cambridge UP
Kronholm, Tryggve (1995). Den arabiska litteraturens historia. Spegelbilder. Stockholm: Natur och Kultur
Sha‘âr, F. (saknas). al-Adab al-‘arabî. Bayrût: Dâr al-Jîl.
Zeidan, Joseph (1995). Arab Women Novelists. The Formative Years and Beyond. State U. of New York P.

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Kursen fokuserar på barn- och ungdomstexter och på elever som litteraturläsare. Kursen genomsyras av språkutvecklande, ämnesintegrerande och didaktiska perspektiv. Genom valet och i behandlingen av valbar litteratur och skönlitterära texter belyses interkulturella, miljö- och genusperspektiv för att skapa en medvetenhet hos studenterna om skillnader och likheter i barns och ungdomars uppväxtvillkor. Vidare behandlar kursen med hjälp av originaltexter genusbetingade faktorer och kvinnliga författare lyfts särskilt fram. Ett fokus i kursen är att mot en historisk bakgrund särskilt se på den litteratur som författats av invandrare.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.


Provkoder

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Kultur-språk-medier.

Mer information om utbildningen

Paola Mendoza Frödin, studieadministratör
Telefon: 040-66 58225
Anna Arnell, kursansvarig
Telefon: 040-66 58011
Studievägledning LS,

Anmälan

28 augusti 2017 - 14 januari 2018 Dagtid 100% Distans (Malmö) Antal obligatoriska träffar: 4 Anmälningskod: mah-76066

Sista anmälningsdag 18 april

Anmäl dig
Detta är en utskrift från Malmö högskolas webbplats edu.mah.se