Att bli lärare

Kurskod: LL110G

Institution:

Lärarutbildningen

Version:

1,1

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 26 januari 2007.
Denna kursplan (version: 1,1) är fastställd 06 maj 2008 av Utbildningsnämnden/kursnämnder vid Lärarutbildningen. Kursplanen gäller från 01 september 2008 och ersätter kursplan fastställd 15 maj 2007 .

Utbildningsnivå

grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap om förskolan och skolan som samhällsinstitutioner samt grundläggande förståelse för det kommande läraruppdraget Kursen syfter vidare till att studenterna granskar förskolans och skolans uppdrag att vara en utvecklingsmiljö för alla barn/elever samt att studenterna ska tillägna sig, för läraruppdraget, relevanta kunskaper om människors utveckling och lärande.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i lärarexamen med inriktning mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidigare år, grundskolans senare år, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
I kursen ingår 1,5 veckor verksamhetsförlagd tid, varav 1 veckor utgörs av en sammanhängande period.

Kursen ges termin 1 inom samtliga huvudämnen.

Förkunskapskrav

Se utbildningsplan

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten

• kunna använda nationella styrdokument och internationella överenskommelser samt relatera till egna och andras erfarenheter och värderingar för att diskutera läraruppdraget
• kunna förklara innebörden av en verksamhet som inkluderar alla.
• utifrån egen dokumentation av barns och ungas uppväxtmiljö i dialog med kurskamrater kunna reflektera över barns och elevers utveckling och lärande i skolan bland annat ur aspekterna genus, klass och etnicitet.
• kunna använda relevanta teoretiska begrepp rörande utveckling och lärande samt kunna gestalta lärandets villkor
• i samarbete med kurskamrater kunna redogöra för estetiska lärandeprocesser och sådana processers potential samt kunna använda skrivande och kamratrespons i den egna läroprocessen och reflektera över hur kunskaps- och språkutveckling samverkar.
• göra skriftliga och muntliga presentationer med tydlig struktur och med god språklig behandling

För betyget Väl godkänd ska studenten därutöver

• med utmärkt språklig behandling och precision redovisa ett tydligt analytiskt förhållningssätt till kursens centrala begrepp och tankemodeller
• kunna använda och utveckla båda egna och andras insikter för att reflektera och problematisera

För kursens verksamhetsförlagda del finns särskilda lärandemål angivna i dokumentet ”Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning” (Beslut 2007-04-13).

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examinationen består av att studenten utifrån egen dokumentation av barns och ungas uppväxtmiljö i dialog med kurskamrater resonerar om barns och ungas livsvillkor och lärande i skolan. Vidare ingår en estetisk presentation i grupp av lärandets villkor. Till denna kopplas en individuell text i vilken studenten med stöd av relevanta teoretiska begrepp rörande lärande och utveckling klargör hur hon/han ser på lärandepotentialen i den av gruppen valda uttrycksformen. I en annan individuell text diskuterar studenten läraruppdraget och förklarar innebörden av en verksamhet som inkluderar alla samt redovisar och reflekterar över hur hon/han använt sig av skrivande och kamratrespons i den egna läroprocessen i syfte att förstå läraruppdraget.

Formerna för bedömning av studenternas prestationer under kursens verksamhetsförlagda tid finns angivna I dokumentet “Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning” (Beslut 2007-04-13).
Studenten äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för den verksamhetsförlagda delen i kursen samt endast fem omtentamenstillfällen för den högskoleförlagda delen.

Innehåll eller kursinnehåll

Inom kursens ram introduceras högskolestudier med inriktning mot lärarutbildningen samt studenters rättigheter och skyldigheter. Kursens innehåll utvecklas med utgångspunkt i kursens syfte, lärandemål och bedömningsformer.
En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, handledning, mm. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen genomförs i form av fältdagar och/eller en sammanhängande period.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Utifrån litteraturlistan nedan specificerar varje enhet vilken litteratur som är obligatorisk. Valbar litteratur väljs i samråd mellan student och lärare. Inom ramen för kursen läses cirka 2 000 sidor.
Alakoski, Susanna & Nielsen, Karin (red) 2006: Tala om klass. Stockholm: Ordfront. (246 s.)

Ambjörnsson, Fanny (2003): I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront. (361 s.)

Andersson, Åsa (2003): Inte samma lika. Identifikationer hos tonårsflickor i en multietnisk stadsdel. Stockholm/Stehag: Symposion. (283 s.)

Ask, Sofia. (2005) Akademisk skriftspråkskompetens i praktiken och Röster i övergången. I: Lindgren, Maria (red.), Den skrivande studenten. Rapport nr. 15, Växjö universitet. (30 s.) Tillgänglig på:www.diva-portal.org/vxu/reports/abstract.xsql?dbid=1516

Aspelin, Jonas (2003). Zlatan, Caligula och ordningen i skolan. Lund:Studentlitteratur. (174 s.)

Bengtsson, Hans & Svensson, Krister. (2002) Ansvar och sekretess i förskola och skola. Stockholm: Liber. (315 s.).

Carlgren, Ingrid & Marton, Ference. (2002) Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundet. (232 s.)

Claesson, Silwa. (2006) Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur. (130 s.)

Davies, Bronwyn (2003) Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber. (228 s.)

Dysthe, Olga, Hertzberg, Froydis & Lökensgard Hoel, Torlaug (2002) Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. (201s.)

Einarsson, Jan. (2005) Studenter i en akademisk språkvärld. I: Lindgren, Maria (red.), Den skrivande studenten. Rapport nr. 15, Växjö universitet. (15 s) Tillgänglig på: www.diva-portal.org/vxu/reports/abstract.xsql?dbid=1516

Erling, Ann., Hwang, Philip och Almqvist, Kjerstin (2001) Ungdomspsykologi, utveckling och livsvillkor. Falkenberg. Natur och Kultur. (214 s.)

Evenshaug, Oddbjørn. & Hallen, Dag. (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. (512 s.)

Gislason, Björn & Löwenborg, Lars (2003) Lärarens arbete. Liber utbildning: Stockholm. (235 s.)

Juul, Jesper och Jensen, Helle (2005): Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag. (285 s.)

Holmberg, Olle (2008): En berättelse om lärarutbildningen i Malmö Rapport 2008:1. Malmö högskola.

Hundeide, Karsten (2003): Sociokulturella ramar för barns utveckling - Barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur. (251 s.)

Lundgren, Anna Sofia (2000): Tre år i g: perspektiv på kropp och kön i skolan. Stockholm/Stehag. Symposion. (202 s.)

Lärarförbundet. (2006) Lärarens handbok (164 s.).

Lärarförbundet (2006) Lärarens yrkesetik (6 s.)

Lärarnas Riksförbund. (2006). Lärarboken (194 s.)

Malmö högskola. (2004) Genus, miljö, migration och etnicitet. Om konsten att arbeta med perspektiven. Malmö: Malmö högskola. (132 s.)

Malmö Högskola (2000) Studentens rättigheter och skyldigheter vid Malmö Högskola. (10 s.) (Tillgänglig på nätet) http:www.mah.se/templates/Page____938.aspx

Nilholm, Claes (2003) Perspektiv på specialpedagogik. Lund. Studentlitteratur. (106 s.)

Nordberg, Marie (red) (2005): Manlighet i fokus - en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber. (208 s.)

Olofsson, Britta (2007): Modiga prinsessor och ömsinta killar: genusmedveten pedagogik i praktiken. Stockholm: Lärarförbundets förlag. (125 s.)

Orlenius, Kennert. (2004) Värdegrunden: finns den? Stockholm: Runa förlag. (232 s.)

Persson, Bengt (2001) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. (160 s.)

Peterson, Abby (2003). Ungdomar i vardagens väv. Lund:Studentlitteratur. (232 s)

Skolverket. Skollagen. Läroplaner Policydokument. (Tillgängligt på www.skolverket.se)

Skolverket. (1995) Överenskommet! Fyra internationella överenskommelser som ligger till grund för de nya läroplanerna. (Tillgänglig på www.skolverket.se) (152 s.)

Sommer, Dion (2005). Barnpsykologi - utveckling i en förändrad värld. Hässelby: Runa förlag. (340 s.)

Svaleryd, Kajsa 2003: Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. Stockholm: Liber.(143 s.)

Tallberg-Broman, Ingegerd mfl 2002: Likvärdighet i en skola för alla: Historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm: Skolverket. (pdf-fil: http:www.skolverket.se/sb/d/150) (226 s.)

Torstenson-Ed, Tulie (2003).Barns livsvärld: Lund: Studentlitteratur. (188 s.)

Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000) Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i skolan. Stockholm. Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet. (121 s.)

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

I kursen introduceras Malmö högskolas perspektiv – etnicitet och migration, genus och
miljö. Studenten sätter sig in i vilka frågor som omfattas i perspektiven och varför dessa perspektiv är viktiga samhällsfrågor och hur de inkluderas i uppdragen för förskola, skola och fritidsverksamhet. Vidare diskuteras vilken betydelse kunskaper inom dessa områden har för att förstå de samhällsförändringar som sker. Studenten använder sina kunskaper inom perspektivområdena som analytiska redskap vid tolkning av styrdokumenten och studenten utvecklar sina kunskaper om sambanden mellan lärande och sociokulturella villkor, såsom genus och etnicitet.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.

Övrigt

För övriga föreskrifter se ”Utbildningsplan för lärarexamen”.