Skolutveckling

Kurskod: LL202G

Institution:

Skolutveckling och ledarskap

Version:

1

För studenter antagna höst 2011   höst 2010  

Fastställande

Kursen är inrättad 13 mars 2009.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 22 januari 2010 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 01 september 2010.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ur ett organisations- och omvärldsperspektiv ska fördjupa sina kunskaper om skolutveckling där teorier för ledarskap och förändringsarbete är centrala. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla beredskap att självständigt och tillsammans med andra, initiera och driva olika former av utvecklingsarbete i en skola för alla. Kursen syftar också till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper kring vetenskaplig metod och förmågan att tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i lärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Förkunskapskrav

Se utbildningsplan.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten

• identifiera betydelsefulla faktorer i samspelet mellan skolans utveckling och det omgivande samhället, såväl nationellt som internationellt.
• använda teorier inom områdena organisation och ledarskap för att kartlägga, analysera och planera skolans verksamhet mot en skola för alla.
• välja och använda olika forskningsliknande metoder i utarbetandet av ett skolutvecklingsarbete samt presentera resultat och slutsatser på ett välgrundat och systematiskt sätt.
• motivera och välja redskap för genomförande och presentation av ett skolutvecklingsarbete anpassat till arbetets karaktär och målgrupp med särskilt fokus på språkliga uttryck och digitala verktyg.

Lärandemål för Väl godkänd anges av kursledaren vid kursstarten.

För kursens verksamhetsförlagda del finns särskilda lärandemål angivna i dokumentet ”Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning” (Beslut 2007-04-13).

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Utifrån en presentation av ett i grupp utarbetat skolutvecklingsarbete bedöms studenten utifrån förmågan att välja, avgränsa och tillämpa vald utforskande metod, använda relevanta teoretiska begrepp för ledarskap och förändringsarbete, använda olika digitala verktyg samt tolka, analysera och kommunicera alternativa lösningar. Studenten bedöms också utifrån förmågan att med stöd av relevanta teoretiska begrepp presentera resultat och slutsatser på ett vetenskapligt sätt. Till detta arbete kopplas en individuell kommenterande text utifrån vilken studenten bedöms på basis av förmågan att tolka och analysera resultatet och att motivera och argumentera för olika lösningar.
Studenten bedöms också utifrån förmågan att anpassa presentationen av materialet till målgruppen med särskilt fokus på språkliga uttryck och digitala verktyg.
God språkbehandling och goda presentationsformer krävs.

Formerna för bedömning av studenternas prestationer under kursens verksamhetsförlagda tid finns angivna I dokumentet “Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning” (Beslut 2007-04-13).
Studenten äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för den verksamhetsförlagda delen i kursen.

Innehåll eller kursinnehåll

I kursen problematiseras förändringsarbete och skolutveckling ur pedagogiska och politiska perspektiv, liksom på individnivå och organisatorisk nivå. Särskilt intresse ägnas åt tänkbara scenarier för skolans och samhällets utveckling, nationellt och internationellt. Med utgångspunkt i skolan som lärande organisation och alla elevers rätt till skolans gemenskap behandlas begreppen skolutveckling och ledarskap i en skola för alla.

En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, individuellt arbete och arbete i grupp både på campus och via nätet. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen genomförs i form av fältdagar och/eller en sammanhängande period.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Hela kursen

Bell, Judith. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund : Studentlitteratur. (201 s)

Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke. Skolutvecklingens många ansikten. Forskning i fokus nr. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm 2003. (s. 15-135) Tillgänglig på som pdf-fil på www.skolutveckling.se/publikationer

Broady, Donald. (1987). Kulturens fält. Om Pierre Bourdieus sociologi. (15s)

Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2001). Kulturanalyser. Malmö: Gleerups. (180s)

Goodson, Ivor F. (2005). Vad är professionell kunskap? Förändrade värderingar av lärares yrkesroll. Lund: Studentlitteratur. (201 s)

Gunnarsson, Bernt (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur (108 s)

Hargreaves, Andy (1994). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. (300 s)

Hargreaves, Andy & Fink, Dean. (2006). Sustainable leadership. San Fransisco: Jossey-Bass. (s 1 - 139)

Illeris, Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur. (336 s)

Karlsson Vestman, Ove & Andersson, Inger M. (2007). Pedagogisk utvärdering som styrning – En historia från präster till PISA. Forskning i fokus. nr 3 35. Myndigheten för skolutveckling. Pdf fil: www.skolutveckling.se (168 s)

Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1 - 2, 5- 9, 11. (128 s)

May, Vanessa. (2001). Metodologiska val i studien av biografiskt material – metodologiska val och deras epistomologiska konsekvenser i studien av biografiskt material. Dansk sociologi, 3/01. (69s)

Skolverkets allmänna råd för kvalitetsredovisning. 2006. Länk: http://www.skolverket.se/skolfs?id=1247.

Referenslitteratur:

Kullberg, Birgitta (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur

Eriksson, Margareta (2003). Skolans självvärdering – att förstå och genomföra lokal utvärdering. Landskrona: GME förlag. (163 s)

Henningsson-Yousif, Anna & Viggósson, Haukur. (2006). Lärarstudenters bidrag i skolutvecklingen. Förutsättningar och reaktioner. Educare vetenskapliga skrifter. Rapport. Malmö högskola, lärarutbildningen.

Lärares arbete – Pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. Antologi från en konferens anordnad av Myndigheten för skolutveckling. Forskning i Fokus nr 29.

Tiller, Tom. (1999). Aktionslärande. Forskande partnerskap i skolan. Stockholm: Runa förlag. (215 s)

Dessutom tillkommer artiklar och stencilerat material samt ytterligare valbar litteratur som väljs i samråd mellan studenter och lärare.

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Medvetenheten om hur olikheter i kön, social tillhörighet och etnisk och kulturell bakgrund präglar elevers villkor genomsyrar hur kursen behandlar strävanden mot en skola för alla. De pedagogiska konsekvenserna av sådana olikheter problematiseras särskilt som bakgrund till behov av skolutveckling. Problemområden som inkludering-exkludering, innanförskap-utanförskap, integration-segregation och maktfrågor med grund i funktionshinder, sociala faktorer, kön, sexuell läggning, etnicitet och kulturell bakgrund behandlas både som samhälls- och som skolangelägenheter. Av perspektivområdena är etnicitet och genus uppenbara som centrala dimensioner i allt tänkande om en skola för alla. Olika villkor när det gäller kön, social tillhörighet och etnicitet och de pedagogiska konsekvenserna av detta problematiseras. Pedagogen som ledare behandlas ur perspektiven person, roll, funktion och position.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.

Övrigt

För övriga föreskrifter se Utbildningsplan för lärarexamen.