Läraruppdraget

Kurskod: LL210G

Institution:

Skolutveckling och ledarskap

Version:

1,5

För studenter antagna vår 2012   höst 2011  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 28 mars 2007.
Denna kursplan (version 1,5) är fastställd 20 juni 2011 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 01 september 2011 och ersätter kursplan fastställd 27 juni 2008.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna utifrån ett samhällsperspektiv inför läraruppdraget tillägnar sig kunskaper om olika utbildningsverksamheter. Kursen syftar också till att studenterna utifrån ett samhällsperspektiv, såväl nationellt som internationellt, utvecklar sina kunskaper om framväxten av dagens förskola, skola och fritidspedagogiska verksamhet. Speciellt fokus ligger på förskolans, skolans och den fritidspedagogiska verksamhetens uppdrag att vara en utvecklingsmiljö för alla barn/elever. Vidare syftar kursen till att studenterna utvecklar förmågan att använda olika typer av media, också digitala, för att dokumentera och reflektera över lärarrollen med syfte att utveckla den egna förståelsen.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i lärarexamen med inriktning mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidigare år, grundskolans senare år, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
I kursen ingår 4 veckors verksamhetsförlagd tid, varav 3 veckor utgörs av en sammanhängande period.

Förkunskapskrav

Se utbildningsplanen.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
• använda nationella styrdokument, internationella överenskommelser samt egna och andras erfarenheter och värderingar för att diskutera läraruppdraget.
• förklara och diskutera samhällsförändringars påverkan på skolans utveckling och framväxt ur ett historiskt, nationellt och internationellt perspektiv.
• förklara innebörden av en verksamhet som inkluderar alla.
• använda olika medier, också digitala, för att dokumentera och presentera olika fenomen och i den egna läroprocessen.
• använda skrivande i den egna läroprocessen och reflektera över hur kunskaps- och språkutveckling samverkar.

För kursens verksamhetsförlagda del finns särskilda lärandemål angivna i dokumentet ”Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning”(Beslut 2007-04-13)

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Utifrån ett självständigt arbete baserad på dokumentation från den verksamhetsförlagda tiden, bedöms studentens förmåga att med stöd av styrdokument, internationella överenskommelser och olika utvecklingstendenser diskutera läraruppdraget och förklara innebörden av en verksamhet som inkluderar alla. Vidare ingår en estetisk presentation i grupp av lärandets villkor. Till detta kopplas en individuell text i vilken studentens förmåga att utifrån relevanta teoretiska begrepp rörande lärande och utveckling problematisera lärandepotentialen i den valda uttrycksformen bedöms. I en annan individuell text diskuterar studenten läraruppdraget samt redovisar och reflekterar över hur hon/han använt sig av skrivande i den egna läroprocessen i syfte att förstå läraruppdraget.
God språkbehandling och goda presentationsformer krävs.
Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Inom kursens ram introduceras högskolestudier med inriktning mot lärarutbildningen samt studenters rättigheter och skyldigheter. Läraruppdraget problematiseras ur ett samhälls-, internationellt och historiskt perspektiv samt ur ett ämnes- och verksamhetsperspektiv. I kursen behandlas också innebörden av pedagogiskt ledarskap i relation till en verksamhet som inkluderar alla och mediers potential för dokumentation och presentation.
En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, självständigt arbete, individuellt arbete och arbete i grupp både på campus och via nätet, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.
Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen genomförs i form av fältdagar och/eller en sammanhängande period.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Dysthe, O., Hertzberg, F. & Lökensgard Hoel, T. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. (2:a uppl. 223s, ingår i alla kurserna)

Ellmin, Roger (2011). Elevens lärande: att erbjuda möjligheter. Stockholm: Liber. (208 s.)

Erdis, Mare. (2011). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. (5:e uppl. 114 s.)

Lärarförbundet. (2008). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer (131 s.)

Selander, Staffan & Kress, Gunther (2010). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts. (173 s. ingår i fler kurser)

Skolinspektionen (2010). Skolornas arbete vid trakasserier och kränkande behandling. www.skolinspektionen.se (pdf-fil, sammanfattning 6 s.)

Skolverket (2009). Barn- och elevskyddslagen i praktiken. Förskolors, skolors och vuxenutbildningars tillämpning av lagen. Rapport 327. www.skolverket.se/publikationer (pdf-fil, 96 s.)

Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Rapport 326. www.skolverket.se/publikationer (pdf-fil, 128 s.)

Skolverket. (2011). Ämnesplaner gymnasiet. www.skolverket.se/GY2011/ämnesplaner alt. Nya läroplaner grundskola www.skolverket.se/grundskola/nya läroplaner

Skolverket. (2000). Kursplaner 2000. Stockholm: Skolverket. www.skolverket.se/sb/d/155/a/2048

Valbar litteratur
Bergem, Trygve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. (147 s.)

Björnsson, Mats (2005). Kön och skolframgång: Tolkning och perspektiv. Myndigheten för skolutveckling. www.skolverket.se (pdf-fil, 65 s.)

Ekstrand, Gudrun & Lelinge, Balli (2007). Klassen som Gud glömde. Malmö: Gleerups (160 s.)

Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (2006). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur. (272 s.)

Richardsson, Gunnar (2010). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur. (287 s.)

Dessutom tillkommer litteratur av relevans för studieinriktningen. Denna litteratur väljs av respektive enhet.

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
I kursen introduceras Malmö högskolas perspektiv – etnicitet och migration, genus och
miljö. Malmö högskolas perspektivområden finns tydligt uttryckta i styrdokumenten för förskola, skola och fritidspedagogisk verksamhet och är därför högst relevanta i lärarutbildningen.
Perspektiven problematiseras i förhållande olika samhällsfrågor och uppdragen för förskola, skola och fritidspedagogisk verksamhet. Perspektiven används som analytiska redskap vid tolkning av styrdokumenten och som underlag för diskussioner om sambanden mellan lärande och sociokulturella villkor.

Kursvärdering

Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.