grundnivå 15 hp

Att vara lärare i Sverige I

Sammanfattning

Behörighetskrav

Antagen till ULV-projektet enligt Förordning om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning(SFS nr 2008:1101).

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2017, vår 2017, höst 2016

Kurskod:
LL226P version 1,1
Engelsk benämning:
Being a Teacher in Sweden I
Fördjupningsnivå
G2F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
24 augusti 2016
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
24 augusti 2016
Ersätter kursplan fastställd:
14 december 2015

Förkunskapskrav

Antagen till ULV-projektet enligt Förordning om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning(SFS nr 2008:1101).

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen är en del av ULV-projektet enligt Förordning om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning(SFS nr 2008:1101).

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska komplettera sin utländska lärarexamen genom att utveckla förståelse för det svenska skolsystemet och läraruppdraget.

Att vara lärare i Sverige I, 10,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar teorier om, och ger möjligheter till erfarenhetsutbyte kring barns och ungas läroprocesser. Den svenska förskolans/skolans styrdokument i ett aktuellt och historiskt perspektiv behandlas. Fokus ligger i arbetet kring pedagogiskt ledarskap, värdegrundsfrågor och allmändidaktiska frågor. I kursen ingår fältstudier på partnerskola. Särskild vikt i kursen läggs vid kursdeltagarens egen språkutveckling.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

  • reflektera över förskollärar-/läraruppdraget i Sverige utifrån nationella styrdokument, relevanta teorier och dokumentation från den verksamhetsförlagda utbildningen
  • reflektera över barns och elevers lärande i förskolan/skolan i ett kontrastivt perspektiv kopplat till gjorda erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen
  • diskutera pedagogiskt ledarskap utifrån relevanta teorier
  • uttrycka sig sammanhängande och varierat i såväl tal som skrift utifrån kunskaper om det svenska språkets struktur och vokabulär

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Kursens arbetsformer, som kan utgöras av föreläsningar, grupparbeten, seminarier, självständigt arbete och fältstudier, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål och i samverkan mellan studenter och kursledare. I kursen ingår nätburen kommunikation. I kursen ingår också verksamhetsförlagd utbildning i förskola/skola under handledning av förskollärare/lärare.

Bedömningsformer

Examinationen består av:

  • Prov 1: Individuell skriftlig tentamen på plats samt muntlig tentamen (oral and written examination), 6.5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1,2 och 4.
  • Prov 2: Individuell skriftlig tentamen på plats samt muntlig presentation (oral and written examination), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 3 och 4.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Verksamhetsförlagd utbildning, 4,5 hp

Innehåll

I kursen genomför studenten verksamhetsförlagd utbildning som följs upp i samtal och seminarier. Studenten deltar i förskolans/skolans arbete utifrån de villkor som råder och går in i den planering och i det arbete som sker på partnerskolan. Den verksamhetsförlagda och högskoleförlagda utbildningen integreras genom att studenten ges möjlighet att reflektera över kopplingen mellan forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap och den egna pedagogiska verksamheten/undervisningen tillsammans med andra studenter samt lärarutbildare från högskola och från förskola/skola. I arbetet med studentens professionsutveckling genom hela utbildningen används matriserna i skriften På väg mot förskolläraryrket/På väg mot läraryrket vilka beskriver progression i fyra nivåer utifrån tre utvecklingsområden. Matriserna beskriver förskollärar-/läraryrket i hels dess komplexitet och bildar underlag för samtal om studentens professionsutveckling vilket inbegriper studentens självvärdering.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

  • reflektera över sitt pedagogiska ledarskap med viss koppling till de teoretiska studierna
  • etablera kontakt med barn/elever och vuxna samt visa förmåga att verka i enlighet med förskolans/skolans värdegrund
  • identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och kompetens utifrån en värdering av de egna insatserna i kursen

Arbetsformer

Kursen utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och förskollärar-/lärarutbildare på partnerskola och högskola. Kursen består av verksamhetsförlagd utbildning på partnerskola under handledning av förskollärare/lärare samt samtal och seminarier som bygger på att studenterna aktivt bidrar med erfarenheter, reflektioner och perspektiv i form av exempelvis samtal, loggbok och planeringar. Studenten utnyttjar digitala medier för samarbete och lärande.

Bedömningsformer

Bedömningen består av fullgjord verksamhetsförlagd utbildning som dokumenteras i ett skriftligt omdöme av handledande förskollärar-/lärarutbildare på fältet. Det skriftliga omdömet baseras på de tre utvecklingsområdena analys- och reflektionsförmåga, didaktisk kompetens samt kommunikativt och demokratiskt ledarskap vilka konkretiserar kursens lärandemål och beskrivs i texter och matriser i skriften På väg mot förskolläraryrket/På väg mot läraryrket. Bedömningen består vidare av att studentens pedagogiska verksamhet/undervisning följs upp i ett dokumenterat samtal mellan student, examinator och handledande lärarutbildare på fältet. Därutöver består bedömningen av ett seminarium baserat på studentens egen dokumentation. Studenten äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för verksamhetsförlagd del.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel


Dahlkwist, Matts (2012). Lärarens ledarskap: relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber (261 s.)
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. (s. 96-298)
Liberg, Caroline (1999). Läs- och skrivprocessen i undervisningen. I Nationella kvalitetsgranskningar 1998, Skolverkets rapport nr 160. Stockholm. (29 s.) Linde, Göran (red) (2001). Värdegrund och svensk etnicitet. Lund: Studentlitteratur (s. 9-49, 100-215)
Myndigheten för skolutveckling (2007) Att läsa och skriva - forskning och erfarenhet. (129 s.) www.skolverket.se/publikationer?id=1887
Richardsson, Gunnar (2010). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur (287 s.)
Skolverket (2006). Inkludering av elever .(Fif nr 28) (57 s.) www.skolverket.se/publikationer?id=1824
Skolverket (2011). Läroplaner för förskolan, för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och för gymnasieskolan.
www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser
Skolverket (2003). Värdegrundsboken - om samtal för demokrati i skolan. (122 s.) www.skolverket.se/publikationer?id=1194
Valbar litteratur och artiklar utifrån utbildningsspår (ca 800 s.) Valbar skönlitteratur (ca 250 s.) Referenslitteratur Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övrigt

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning.


Provkoder

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Kultur-språk-medier.

Mer information om utbildningen

Anmälan

28 augusti 2017 - 12 november 2017 Dagtid 100% Malmö

28 augusti 2017 - 14 januari 2018 Dagtid 50% Malmö

16 januari 2017 - 04 juni 2017 Dagtid 50% Malmö Schema

Detta är en utskrift från Malmö högskolas webbplats edu.mah.se