Didaktisk fördjupning

Kurskod: LL710T

Institution:

Skolutveckling och ledarskap

Version:

1

För studenter antagna vår 2011   vår 2010   vår 2009   vår 2008  

Fastställande

Kursen är inrättad 21 december 2007.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 21 december 2007 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 18 januari 2008.

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna utifrån didaktiska perspektiv och aktuell forskning samt styrdokument fördjupar sin förmåga att utveckla innehåll och arbetsformer inom den verksamhet de utbildar sig för. Kursen syftar också till att studenterna utvecklar sina kunskaper om utvärdering och bedömning samt uppföljning av barns/elevers lärande och utveckling. Kursen syftar dessutom till att studenterna utvecklar förmågan att använda olika redskap för lärande.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i lärarexamen med inriktning mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidigare år.
I kursen ingår 4 veckor verksamhetsförlagd tid, varav 3 veckor utgörs av en sammanhängande period.
Kursen ges termin 2 inom Lärarutbildning 90 hp.

Förkunskapskrav

Se utbildningsplan.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten
• utifrån styrdokument och aktuell didaktisk ämnesrelaterad forskning kunna planera och motivera utformningen av lärandesituationer för barn och elever i en skola för alla
• självständigt kunna granska och pröva olika redskap för lärande/typer av läromedia samt motivera val av lämpliga sådana för den egna verksamheten
• kunna diskutera och motivera olika former för dokumentation av lärande och kommunicera detta genom olika medier
• kunna utveckla, använda och kritiskt granska olika former för bedömning, utvärdering, uppföljning samt vidta åtgärder på olika nivåer
• kunna beskriva hur barns och elevers språkliga förmåga utvecklas i funktionella sammanhang samt redogöra för olika synsätt och metoder för att stödja barn och elever i deras matematik-, läs- och skrivutveckling


För kursens verksamhetsförlagda del finns särskilda lärandemål angivna i dokumentet ”Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning”(Beslut 2007-04-13)

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Utifrån en individuell text bedöms studentens förmåga att redogöra för aktuell didaktisk och/eller ämnesdidaktisk forskning där forskningsfrågor identifieras och problematiseras i förhållande till det egna ämnesområdet.
Studenten bedöms också utifrån förmågan att skapa goda lärandemiljöer, präglade av kreativitet och lust, motiverade av didaktiska överväganden kopplade till aktuell forskning. Underlaget kan utgöras av ett arbete enskilt eller i grupp där bedömningen av studenten också baseras på hur väl motiverat valet av dokumentations- och presentationsformer är i förhållande till vald åldersgrupp och ämnesinnehåll. Dessutom bedöms studentens förmåga att använda, kritiskt granska och utveckla former för bedömning, utvärdering och uppföljning utifrån exempel från den verksamhetsförlagda tiden.
God språkbehandling och goda presentationsformer krävs.

Betygskriterier och formerna för bedömning av studenternas prestationer under kursens verksamhetsförlagda del finns angivna i dokumentet ”Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning”(Beslut 2007-04-13)

Studenten äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för verksamhetsförlagd del.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

I kursen studeras olika för lärarprofessionen centrala kunskapsområden kopplade till det konkreta arbetet med styrdokument, val av innehåll och arbetsformer samt användandet av olika redskap för lärande/läromedia. Språkets betydelse för lärprocessen studeras inom kursen med särskild tonvikt på användandet av olika språkliga uttryck som ett didaktiskt redskap. Språket som begrepp är vidgat och innefattar även uttryck och kommunikation i musik, rörelse, drama och bild/film o dyl. Dessa uttryck liksom leken är viktiga byggstenar i språktillägnande och kunskapande. I kursen studeras barns och elevers matematik-, läs- och skrivutveckling. Vidare studeras olika former för bedömning och utvärdering av lärande och denna del knyts praktiskt till den verksamhetsförlagda tiden.

En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer, vari bl a ingår arbete på en partnerskola. Kursens arbetsformer, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, individuellt arbete och arbete i grupp både på campus och via nätet, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen genomförs i form av fältdagar och/eller en sammanhängande period.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Bifrostskolan och mötet med Leonardo da Vinci. (2002). Sama förlag. (220 s)

Björk. Maj & Liberg, Caroline. (200). Vägar in i skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur. (160 s)

Buckhöj Lago, Lena. (2000). Utvecklingssamtal. Perspektiv och genomförande. Stockholm, Förlagshuset Gothia AB. (143 s) ISBN 91 7205 290 2

Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (1999). I lekens värld. Liber AB. (149 s)

Kronqvist, Karl-Åke. (2003). Matematik på väg – i förskola och skola. Rapporter om utbildning. Malmö Högskola. (52 s)

Lindström, Lars & Lindberg, Viveca. (2006) Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS Förlag (253 s)

Moyles, Janet. (2003). Släpp in leken i skolan. Runa. (206 s)

Nilsson, Jan. (1997). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur. (222 s)

Olsson, Britt-Inger. (2007) Att se möjligheter i svårigheter. Studentlitteratur. (149 s)

Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson. (2003). Det lekande lärande barnet. Liber. (226 s)

Selghed, Bengt. (2006) Betygen i skolan – kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis. Lund: Liber. (224 s)
Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm. (18 s). Tillgänglig som PDF-fil på www.skolverket.se/publicerat

Skolverket. (2001) Möten för utveckling: Om utvecklingssamtal. Stockholm. Fritzes. Länk

Skolverket. (2005). Den individuella utvecklingsplanen. Länk

Skolverket. (1999). Att genomföra utvärdering – exempel från skolor och kommuner. Länk

Solem & Reikerås. (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur & Kultur. (337 s)

Wagner, Ulla. (2004). Samtalet som grund – om den första skriv- och läsutvecklingen. Stockholm: Ulla Wagner och Bonnier Utbildning AB. (127 s)

Wehner-Godée, Christina. (2002). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Liber. (120 s)

Åsén, Gunnar. (2002). Utvärdering i förskolan – frågor och exempel. Stockholm: Liber distrubition. (72 s)

Öberg & Hake. Matte direkt. Verktygslådan. (40 s)


Tillkommer 450 s av nedanstående valbar litteratur och litteratur utifrån valt verksamhetsområde och som väljs i samråd med kursens lärare.


Eriksen Hagtvet, Bente. (2006). Språkstimulering. Del 2 aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Natur & Kultur. (260 s)

Evenshaug & Hallen. (2001). Barn och ungdomspsykologi. Studentlitteratur. (425 s)

Frid, Johan. (2002). Introbild. Didacta. (306 s)

Ladberg, Gunilla. (2003). Barn med flera språk. Stockholm: Liber AB. (200 s)

Leicht Madsen. (2001). Barn, djur och natur. Tiedlund. (322)

Lindqvist, Gunilla. (1996). Lekens möjligheter. Studentlitteratur. (172 s)

Lindqvist, Gunilla. (2002). Lek i skolan. Studentlitteratur. (138 s)

Nordlund. (2001). Lek, idrott, hälsa. Liber. (428 s)

Pramling Samuelsson & Mårdsjö. (1997). Grundläggande färdigheter. Studentlitteratur. (167 s)

Skoglund, Elisabeth. (1998). Lusten att skapa. Berghs. (140 s)

Dessutom tillkommer litteratur utifrån valt verksamhetsområde och som väljs i samråd med kursens lärare.

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Malmö högskolas perspektivområden finns tydligt uttryckta i styrdokumenten för förskola, skola och fritidspedagogisk verksamhet och är därför högst relevanta i lärarutbildningen.
Perspektiven diskuteras och problematiseras i relation till valda arbetsformer och valt innehåll i ett planerat undervisningsområde, speciellt diskuteras genus- och etnicitetsperspektiven.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.