Skolutveckling

Kurskod: LL720G

Institution:

Skolutveckling och ledarskap

Version:

2,2

För studenter antagna vår 2014   vår 2013   höst 2012   vår 2012   höst 2011   vår 2011  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 28 mars 2007.
Denna kursplan (version 2,2) är fastställd 11 augusti 2011 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 01 september 2011 och ersätter kursplan fastställd 09 augusti 2011.

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ur ett utforsknings- och omvärldsperspektiv ska fördjupa sina kunskaper om skolutveckling där teorier för ledarskap och förändringsarbete är centrala.
Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla beredskap att självständigt och tillsammans med andra, initiera och driva olika former av utvecklingsarbete i en skola för alla. Kursen syftar också till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper kring vetenskaplig metod och förmågan att tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i lärarexamen 90hp med inriktning mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidigare år, grundskolans senare år, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
I kursen ingår 4 veckors verksamhetsförlagd tid, varav 3 veckor utgörs av en sammanhängande period.

Förkunskapskrav

Se utbildningsplanen.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• identifiera och analysera betydelsefulla faktorer i samspelet mellan skolans utveckling och det omgivande samhället
• använda teorier inom områdena lärande, skolutveckling och ledarskap för att kartlägga, analysera och planera skolans verksamhet mot en skola för alla
• välja och pröva olika forskningsmetoder i utarbetandet av ett skolutvecklingsarbete samt presentera resultat och slutsatser på ett välgrundat och systematiskt sätt
• motivera och välja redskap för genomförande och presentation av ett skolutvecklingsarbete anpassat till arbetets karaktär och målgrupp med särskilt fokus på språkliga uttryck och digitala verktyg.

För kursens verksamhetsförlagda del finns särskilda lärandemål angivna i dokumentet ”Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning” (Beslut 2007-04-13).

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Utifrån en presentation av ett i grupp utarbetat skolutvecklingsarbete bedöms studenten utifrån förmågan att välja, avgränsa och tillämpa vald utforskande metod, använda relevanta teoretiska begrepp för ledarskap och förändringsarbete, använda olika digitala verktyg samt tolka, analysera och kommunicera alternativa lösningar. Studenten bedöms också utifrån förmågan att med stöd av relevanta teoretiska begrepp presentera resultat och slutsatser på ett vetenskapligt sätt. Till detta arbete kopplas en individuell kommenterande text utifrån vilken studenten bedöms på basis av förmågan att tolka och analysera resultatet och att motivera och argumentera för olika lösningar.
Studenten bedöms också utifrån förmågan att anpassa presentationen av materialet till målgruppen.

Bedömningskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Formerna för bedömning av studenternas prestationer under kursens verksamhetsförlagda tid finns angivna I dokumentet “Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning” (Beslut 2007-04-13).
Studenten äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för den verksamhetsförlagda delen i kursen.

Innehåll eller kursinnehåll

I kursen problematiseras förändringsarbete och skolutveckling ur pedagogiska och politiska perspektiv, liksom på individnivå och organisatorisk nivå. Särskilt intresse ägnas åt tänkbara scenarier för skolans och samhällets utveckling. Med utgångspunkt i ett utforskande och tillvaratagande förhållningssätt och alla elevers rätt till skolans gemenskap behandlas begreppen skolutveckling och ledarskap i en skola för alla.
En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.
En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, individuellt arbete och arbete i grupp både på campus och via nätet. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen genomförs i form av fältdagar och/eller en sammanhängande period.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Bell, Judith. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. (201 s)

Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke. Skolutvecklingens många ansikten. Forskning i fokus nr. 15 Myndigheten för skolutveckling. Stockholm 2003. (s. 15-135) Tillgänglig på som pdf-fil på www.skolutveckling.se/publikationer

Broady, Donald. (1987). Kulturens fält. Om Pierre Bourdieus sociologi. (15s)

Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2001).Kulturanalyser. Malmö: Gleerups. (180s)

Hargreaves, Andy (1994). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. (300 s)

Illeris, Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur. (336 s)

Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1 - 2, 5- 9, 11. (128 s)

May, Vanessa. (2001). Metodologiska val i studien av biografiskt material – metodologiska val och deras epistomologiska konsekvenser i studien av biografiskt material. Dansk sociologi, 3/01. (69 s)

Jon Pierre, Skolan som politisk organisation, Malmö: Gleerups Utbildning AB. (2007). (208 s)

Valbar litteratur

Hargreaves, Andy & Fink, Dean. (2006). Sustainable leadership. San Fransisco: Jossey-Bass. (s 1-139)

Hargreaves, Andy & Shirley, Dennis (2010) Den fjärde vägen. En inspirerande framtid för utbildningsförändring. (176s)

Dessutom tillkommer relevant littaeratur som deltagarna själva söker, ca 100 s.

Referenslitteratur:

Birgerstam, Pirjo. (2005). Skapande handling - om idéernas födelse. Lund: Studentlitteratur (235 s)

Bryman, Alan (2002): Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm: Liber, kap. "Språkets roll i kvalitativ forskning" (16 s)

Kullberg, Birgitta (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur

Eriksson, Margareta (2003). Skolans självvärdering – att förstå och genomföra lokal utvärdering. Landskrona: GME förlag.

Henningsson-Yousif, Anna & Viggósson, Haukur. (2006). Lärarstudenters bidrag i skolutvecklingen. Förutsättningar och reaktioner. Educare vetenskapliga skrifter. Rapport. Malmö högskola, lärarutbildningen.

Merriam, B. Sharan (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Tiller, Tom. (1999). Aktionslärande. Forskande partnerskap i skolan. Stockholm: Runa förlag

Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.


Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Medvetenheten om hur olikheter i kön, social tillhörighet och etnisk och kulturell bakgrund präglar elevers villkor genomsyrar hur kursen behandlar strävanden mot en skola för alla. De pedagogiska konsekvenserna av sådana olikheter problematiseras särskilt som bakgrund till behov av skolutveckling. Problemområden som inkludering-exkludering, innanförskap-utanförskap, integration-segregation och maktfrågor med grund i funktionshinder, sociala faktorer, kön, sexuell läggning, etnicitet och kulturell bakgrund behandlas både som samhälls- och som skolangelägenheter. Av perspektivområdena är etnicitet och genus uppenbara som centrala dimensioner i allt tänkande om en skola för alla. Olika villkor när det gäller kön, social tillhörighet och etnicitet och de pedagogiska konsekvenserna av detta problematiseras. Pedagogen som ledare behandlas ur perspektiven person, roll, funktion och position.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.

Övrigt

För övriga föreskrifter se Utbildningsplan för lärarexamen.